Överståthållarämbetet

Överståthållaren
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Överståthållarämbetets vapen 1938–1967.
Residens	Tessinska palatset
Säte	Stockholm
Utses av	Kungl. Maj:t
Underställd	Kungl. Maj:t
Förste innehavare	Clas Larsson Fleming
Inrättat	1634
Siste innehavare	Allan Nordenstam
Avvecklat	1967
Efterträdare	Landshövdingen i Stockholms län
Ställföreträdare	Underståthållaren

Överståthållarämbetet (ÖÄ) var den högsta civila förvaltningsmyndigheten under Kungl. Maj:t för Stockholms stad åren 1634 till 1967.^[1] Myndigheten leddes av överståthållaren med en underståthållare som ställföreträdare och närmaste medarbetare. Överståthållaren och överståthållarämbetet motsvarade för Stockholms stad landshövdingarna och länsstyrelserna i övriga Sverige. Vissa befogenheter delades dock med borgarna i magistraten och från 1863 med kommunen Stockholms stad.

1634 års regeringsform, genom vilken ordnad lantregering (länsstyrelse) infördes i Sverige, påbjöd, att Stockholms stad skulle ha en särskild styresman med titeln ”öfverståthållare”. Överståthållaren skulle vara den förste bland Kunglig Majestäts befallningshavande och alltid vara en av rikets råd. I § 24 säges, att ”hans ämbete skall vara att si uppå och drifva Stockholms slotts byggning och hvad annan byggning konungen förehafver i Stockholm. Sedan skall han enkannerligen vara stadsens och borgerskapets förman”. I det ursprungliga förslaget till regeringsform benämndes han ”öfverburggrefve”, men detta namn ändrades vid överläggning i rådet 11 juni 1634.

I 1720 års regeringsform bestämdes, att överståthållarämbetet skulle besättas med män utom rådet. År 1776 fick överståthållaren sin första allmänna instruktion, och i en förnyad instruktion 1791 upphävdes överståthållarens tillsyn och befattning med Stockholms slott och dess byggnad.

I 1800-talets början delades ämbetet upp i tre avdelningar:

• Överståthållarens kansli (till 1791 kallat Slottskansliet). Här handlades utsökning, det vill säga indrivning av skatter och avgifter. Kansliet anvarade även för byggnadsärenden.
• Överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, senare även kallat Skatteverket. Utöver fastighetsskatt (kallade krono- och kommunalutskylder), tillfälliga skatter (bevillning) och tull- och stämpelavgifter svarade avdelningen även för folkbokföring (mantalsskrivning).
• Överståthållarämbetet för polisärenden, som från 1865 delades i poliskammaren och den nyinrättade polisdomstolen. Poliskammaren bestod i sin tur av detektiva avdelningen (senare kriminalavdelningen), ordonnansavdelningen, centralavdelningen, hamnavdelningen och distriktsavdelningen. När polisskolan upprättades 1917 hörde även den hit.

Under 1960-talet beslutades att överståthållarämbetet skulle avvecklas, och den 1 januari 1968 uppgick statens förvaltning av Stockholms stad i Stockholms län. Då hade redan de flesta av överståthållarens uppgifter överförts till kommunen Stockholms stad. Fram till 1904 hade överståthållaren till exempel varit självskriven som ordförande i Stockholms stadsfullmäktige, en post som därefter tillsattes genom demokratiska val snarare än utnämning.

Den siste överståthållaren – Allan Nordenstam – blev också den förste landshövdingen i det nya sammanslagna Stockholms län.

Överståthållaren hade sin bostad i Tessinska palatset på Slottsbacken 4 medan dess kansli var lokaliserat till Slottsbacken 6. Numera huserar Kammarkollegiet på denna senare adress.

(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5

Överståthållarämbetet förde ursprungligen en blå sköld med ett Sankt Erikshuvud mellan tre kronor av guld. Eftersom vapnet stred mot lagen om Sveriges riksvapen fastställde Kungl. Maj:t den 28 januari 1938 ett nytt vapen med följande blasonering: I med kronor av guld bestrött blått fält ett krönt Sankt Erikshuvud av guld.^[2] Sedan 1999 använder överkommendanten i Stockholm samma sköld lagd över ett svärd och en kommandostav.^[3]

	Namn	Porträtt	Levnadsår	Ämbetsperiod	Noteringar
1.	Clas Larsson Fleming		1592-1644	1634-1644	förste överståthållaren
2.	Knut Jöransson Posse		1592-1664	1645-1650
3.	Herman Claesson Fleming		1619-1673	1650–1652
4.	Schering Rosenhane		1609-1663	1652–1663
5.	Claes Åkesson Tott d.y.		1630-1674	1664–1665
6.	Axel Carlsson Sparre		1620-1679	1665–1673
7.	Claes Rålamb		1622-1698	1673–1678
8.	Jöran Göransson Gyllenstierna		1632-1686	1678–1682
9.	Kristofer Gyllenstierna		1647-1705	1682–1705
10.	Knut Posse		1645-1714	1705–1714
(tf.)	Jacob Burensköld		1655-1738	1710–1711
(tf.)	Jacob Spens		1656-1721	1714
11.	Gustaf Adam Taube		1673-1732	1714–1732
12.	Michael Törnflycht		1683-1738	1732–1738
13.	Rutger Fuchs		1682-1753	1739–1753
14.	Johan Christoffer von Düring		1695-1759	1753–1759
15.	Jakob Albrekt von Lantinghausen		1699-1769	1759–1769
16.	Axel Wrede Sparre		1708-1772	1770–1772
17.	Thure Gustaf Rudbeck		1714-1786	1772–1773
(tf.)	Carl Fredrik Pechlin		1720-1796	1772
18.	Carl Sparre		1723-1791	1773–1791
(tf.)	Adolf Fredrik Munck		1749-1831	1789
19.	Gustaf Mauritz Armfelt		1757-1814	1792
20.	Carl Vilhelm Modée		1735-1798	1792–1795
21.	Hans Henric von Essen		1755-1824	1795–1797
21.	Samuel af Ugglas		1750-1812	1797
-	Vakans i ämbetet 1797-1800
22.	Samuel af Ugglas		1750-1812	1800
-	Vakans i ämbetet 1800-1809
23.	Vilhelm Mauritz Klingspor		1744-1814	1809–1810
(tf.)	Anders Fredrik Skjöldebrand		1757-1834	1810–1812
24.	Carl Mörner		1755-1821	1812–1818
(tf.)	Johan August Sandels		1764-1831	1815
(tf.)	Olof Rudolf Cederström		1764-1833	1816-1818
(tf.)	Daniel Edelcreutz		1761-1828	1818-1828
(tf.)	Carl Johan af Nordin		1785-1850	1828-1830
25.	Jakob Vilhelm Sprengtporten		1794-1875	1830-1838
(tf.)	Axel Johan Adam Möllerhjelm		1787–1846	1838–1842
(tf.)	Claes Hans Rålamb		1784–1867	1839
(tf.)	Mauritz Axel Lewenhaupt		1791–1868	1841, 1842–1844
26.	Jakob Vilhelm Sprengtporten		1794-1875	1844–1848
27.	Jakob Essen Hamilton		1797-1864	1848–1862
28.	Gillis Bildt		1820-1894	1862–1874
29.	Gustaf af Ugglas		1820-1895	1874–1888
30.	Claës Gustaf Adolf Tamm		1838-1925	1888–1902
(tf.)	Fredrik von Essen		1831-1921	1899
31.	Robert Dickson		1843-1924	1902–1911
32.	Carl Hederstierna		1861-1928	1911–1912
33.	Johan Ramstedt		1852-1935	1912–1920
34.	Carl Hederstierna		1861-1928	1920–1928
35.	Gustaf Henning Elmquist		1871-1933	1928–1933
36.	Torsten Nothin		1884-1972	1933–1949
37.	Johan Hagander		1896-1991	1949–1963
38.	Allan Nordenstam		1904-1982	1963–1967

• Landshövdingar i Stockholms län
• Länsstyrelsen i Stockholms län
• Ståthållarämbetet

• Öfverståthållarämbetet i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)

• Wikimedia Commons har media som rör överståthållarämbetet.