Östtysklands damlandslag i handboll
Förbund | Deutscher Handballverband | ||
---|---|---|---|
Flest landskamper | Petra Uhlig | ||
• Antal | 284 | ||
Flest mål | Katrin Mietzner | ||
• Antal | 1095 | ||
VM-meriter | |||
• Guld | 3 (1971, 1975, 1978) | ||
• Silver | 0 | ||
• Brons | 1 (1990) | ||
OS-meriter | |||
• Guld | 0 | ||
• Silver | 1 (1976) | ||
• Brons | 1 (1980) | ||
Utomhus-VM-meriter | |||
• Guld | 0 | ||
• Silver | 1 (1956) | ||
• Brons | 1 (1960) |
Östtysklands damlandslag i handboll representerade Östtyskland på damsidan i handboll. Under 1970-talet tillhörde laget den yppersta världseliten i damhandboll. De vann bland annat VM-guld vid tre tillfällen, 1971, 1975 och 1978. De vann OS-silver 1976 i Montreal och brons i Moskva 1980. Sista året laget fanns, 1990, vann man brons i VM.
Historik
Laget representerade Tyska demokratiska republiken i internationella handbollsmatcher och turneringar från 1951 och framåt. Den organiserades av det östtyska handbollsförbundet, DHV.
Laget blev världsmästare tre gånger och slutade trea i sitt sista mästerskap. De vann också silvermedalj vid OS 1976 och bronsmedalj vid OS 1980, vilket gjorde dem till ett av de starkaste damhandbollslagen i världen. Vid fyra tillfällen förblev laget obesegrat i tjugo eller fler landskamper i rad.
Mellan 1956 och 1990 spelade det östtyska damlaget 641 internationella inomhus- eller på små planer 20x40 meter utomhus, varav de vann 470 och spelade 56 oavgjorda med bara 115 förluster. Laget spelade sina sista fjorton matcher efter den tyska återföreningen. Vid VM i november/december 1990 deltog de som det andra tyska laget vid sidan av DHB:s lag. Där spelade Östtyskland sin sista match, med det andra tyska laget som motståndare. DHV-laget vann den här bronsmatchen med 25-19. Det var den elfte segern för Östtyskland i de tolv inbördes tyska möten som ägt rum. I kvalet till VM 1962 lyckades Västtyskland lyckades för enda gången besegra Östtyskland.
Spelaren med flest landskamper är Petra Uhlig med 282 matcher före Evelyn Matz med 270 och Katrin Mietzner med 260. Spelare som gjort flest mål är Katrin Mietzner med 1095 mål, före Kristina Richter 880 och Evelyn Matz med 845. Petra Uhlig gjorde flest mål från sju meter 276.
I handboll utomhus med stor plan spelade laget totalt 31 landskamper mellan 1951 och 1964 och vann 23 av dessa. 2 matcher slutade oavgjort, och 6 förlorades. Mesta landslagskvinna och målskytt utomhus blev Inge Schanding med 21 matcher och 43 mål noterade.
DDR i Olympiska spelen
Laget vid OS 1976 i Montreal
Gabriele Badorek, Hannelore Burosch, Roswitha Krause, Waltraud Kretzschmar, Evelyn Matz, Liane Michaelis. Eva Paskuy, Kristina Richter, Christina Rost, Silvia Siefert.Marion Tietz, Petra Uhlig, Christina Voss, Hannelore Zober.
Laget vid OS 1980 i Moskva
Birgit Heinecke, Roswitha Krause, Waltraud Kretzschmar, Katrin Krüger, Kornelia Kunisch, Evelyn Matz, Kristina Richter, Christina Rost, Sabine Röther, Renate Rudolph, Marion Tietz, Petra Uhlig, Claudia Wunderlich, Hannelore Zober.
DDR i Världsmästerskapen
Mästare 1971
Hannelore Burosch, Edelgard Rothe, Petra Kahnt, Waltraud Kretzschmar, Barb Heinz, Bärbel Starke, Barbara Helbig, Bärbel Braun, Hannelore Zober, Maria Winkler, Renate Breuer, Adelheid Dobrunz, Kristina Hochmuth, Liane Michaelis, Brigitte Lück, Waltraud Mester
Mästare 1975
Hannelore Burosch, Eva Paskuy, Hannelore Zober, Christine Gehlhoff, Silvia Siefert, Karin Jänicke, Roswitha Krause, Evelyn Matz, Kristina Richter, Marion Tietz, Petra Kahnt, Waltraud Kretzschmar, Beate Kühn, Christina Rost, Christina Lange, Ursula Putzier.
Mästare 1978
Hannelore Zober, Hannelore Burosch, Renate Rudolph, Evelyn Matz, Roswitha Krause, Kristina Richter, Marion Tietz, Katrin Krüger, Christina Rost, Petra Uhlig, Waltraud Kretzschmar, Eva Langenberg, Claudia Wunderlich, Kornelia Elbe, Birgit Heinecke, Sabine Röther
Bronsmedaljörer 1990
Andrea Stolletz, Manuela Kelm, Anett Kuhlke, Gabriele Palme, Kerstin Mühlner, Anja Krüger, Carola Ciszewski, Marika Ahrens, Josefine Grosse, Sabine Quednau, Kathrin Petzold, Karen Heinrich, Kerstin Nindel. Angela Werner, Katrin Mietzner
Meriter
Världsmästerskap
| Olympiska spelen
|
|
|
Media som används på denna webbplats
An icon that represents a gold medal
An icon that represents a bronze medal
An icon that represents a silver medal
Flag of Romania, (21 August 1965 - 22 December 1989/officialy 27 December 1989).
Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.
- l = 2/3 × L
- C = 1/3 × L
- S = 2/5 × l
Flag of Romania, (21 August 1965 - 22 December 1989/officialy 27 December 1989).
Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.
- l = 2/3 × L
- C = 1/3 × L
- S = 2/5 × l
(c) I, Cmapm, CC BY-SA 3.0
The flag of the Soviet Union (1955-1991) using a darker shade of red.
(c) I, Cmapm, CC BY-SA 3.0
The flag of the Soviet Union (1955-1991) using a darker shade of red.
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Government Ensign of Hungary, flown by state-owned, non-military vessels from 1957 to 1990.
(c) RIA Novosti archive, image #578431 / Vladimir Vyatkin / CC-BY-SA 3.0
“German Democratic Republic's handball team”. The 22nd Olympic Games. Handball, women's teams. German handball players celebrating their success.
Flag of Romania (24 September 1952 - 21 August 1965)
Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.
- l = 2/3 × L
- C = 1/3 × L
- S = 2/5 × l