Östkustakalat
| Östkustakalat Status i världen: Nära hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Flugsnappare Muscicapidae |
| Släkte | Sheppardia |
| Art | Östkustakalat S. gunningi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sheppardia gunningi | |
| Auktor | Haagner, 1909 |
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Östkustakalat[2] (Sheppardia gunningi) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3]
Utseende och läte
Östkustakalaten är en liten (11–12 cm) trastliknande skogslevande fågel. Ovansidan är brun med puderblå anstrykning över vingtäckarna. På huvudet syns en liten vit fläck på tygeln. På undersidan är den orangefärgad på strupe och bröst, övergående i vitt på buk och flanker. Sången är snabb och ljus men inte särskilt högljudd, bestående av ett flertal korta fraser som ofta upprepas. Varningslätet är en serie pipiga "seep".[1]
Utbredning och systematik
Östkustakalat delas in i fyra underarter:[3]
- S. g. sokokensis - förekommer i kust- och skogsområden med vattendrag i sydöstra Kenya till östra Tanzania
- S. g. gunningi – förekommer i sydöstra Moçambique
- S. g. alticola – förekommer i östra Tanzania (Nguu Mountains)
- S. g. bensoni – förekommer i låglandsområden i nordvästra Malawi
Familjetillhörighet
Akalater liksom fåglar som rödhake, näktergalar, stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor behandlades tidigare som en trastar (Turdidae), men genetiska studier visar att den tillhör familjen flugsnappare (Muscicapidae).[4]
Status
IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]
Namn
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Jan Willem Bowdewyn Gunning (1860-1912), holländsk zoolog som var direktör för Pretoria Museum 1897-1912.[5]
Referenser
- ^ [a b c] Birdlife International 2016 Sheppardia gunningi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
Wikispecies har information om Sheppardia gunningi.
Wikispecies har information om 
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.Media som används på denna webbplats
Camera icon
Författare/Upphovsman: DickDaniels (http://carolinabirds.org/), Licens: CC BY-SA 3.0
East Coast Akalat (Sheppardia gunningi)). Photograph of a specimen at Nairobi National Museum in Nairobi, Kenya.
Författare/Upphovsman: Liftarn (diskussion), Licens: CC BY-SA 3.0
Silhouette de Falco peregrinus, le faucon pèlerin (Peregine falco).