Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Östersunds stad. För orten se Östersund , för dagens kommun, se Östersunds kommun . Östersunds stad var en stad och kommun i Jämtlands län . Centralort var Östersund och kommunkod 1952–1970 var 2380.
Administrativ historik Östersund grundades av Gustav III och fick sina stadsprivilegier den 23 oktober 1786[ 1] och inrättades sedan som stadskommun den 1 januari 1863 när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Den 10 februari 1899 inrättades Odenslunds municipalsamhälle inom Brunflo landskommun . Detta inkorporerades i Östersunds stad den 1 januari 1918.[ 2]
Staden inkorporerade inte någon annan kommun i samband med kommunreformen den 1 januari 1952 , dock så inkorporerades två områden från närliggande kommuner. Enligt beslut den 17 november 1950 överfördes den 1 januari 1952 till Östersunds stad och församling inkorporerades följande områden:[ 3]
Från Rödöns landskommun och församling överfördes fastigheterna Kånkback 1:2-1:4 , med 13 invånare och omfattande en areal av 0,49 km², varav allt land. Från Frösö köping och församling överfördes vissa områden med 149 invånare och omfattande en areal av 11,95 km², varav allt land. Den 1 januari 1954 överfördes från Rödöns landskommun och Ås församling till Östersunds stad och församling ett område med 887 invånare och omfattande en areal av 6,87 km², varav 5,30 km² land.[ 4]
1 januari 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Östersunds stad uppgick då i Östersunds kommun .
Judiciell tillhörighetStaden fick egen jurisdiktion med rådhusrätt den 1 april 1858,[ 1] som lydde under Svea hovrätt fram till 1948 och sedan under Hovrätten för Nedre Norrland . Rådhusrätten upphörde 1 januari 1971 i samband med Tingsrättsreformen i Sverige , då de sista kvarvarande rådhusrätterna samt häradsrätterna omvandlades till tingsrätter . Östersunds rådhusrätt blev då Östersunds tingsrätt .[ 5]
Kyrklig tillhörighetI kyrkligt hänseende tillhörde staden förr Brunflo församling . Stadens område utbröts ur Brunflo församling 1821 för att bilda Östersunds församling .[ 6]
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2580[ 7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet Blasonering : I blått fält ett framåtvänt älghuvud av silver. [ 8]
Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 9 juni 1911. Vapnet förs idag av den nuvarande Östersunds kommun . Se artikeln om Östersunds kommunvapen för mer information.
Geografi Karta över Östersunds stad 1922. Östersunds stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 51,77 km² , varav 48,20 km² land.[ 3]
Tätorter i staden 1960I Östersunds stad fanns tätorten Östersund , som hade 23 930 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 96,6 procent.[ 9]
Borgmästare i Östersunds stadÄmbetstid Namn Levnadstid 1858–1878 Johan Julius Rosén 1824–1889 1879–1916 Isidor von Stapelmohr 1849–1916 1917–1932 Albert Olsén 1863–1932 1933–1952 Iwan Wikström 1888–1965 1952–1970 Åke Jansler 1910–2002
Johan Julius Rosén (1824–1889).
Befolkningsutveckling
Politik
Mandatfördelning i valen 1919–1966Valår V S ÖVR SNF C FR FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1919 10 10 14 34 64,8 1920 9 9 16 34 37,2 1922 2 8 6 18 34 44,1 1926 1 11 5 17 34 54,5 1930 13 4 17 34 54,7 1934 13 4 17 34 62,5 1938 16 1 5 12 34 61,0 1942 17 1 4 12 34 58,1 1946 3 17 8 12 40 67,0 1950 19 11 10 40 77,3 1954 1 19 9 11 40 76,5 1958 1 19 2 5 13 40 71,6 1962 21 2 7 10 40 76,1 1966 17 1 4 8 1 9 40 78,1 Övriga 1966 var Vänster Samling Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
Referenser ^ [a b ] Runeberg.org Sveriges statskalender 1925 sida 1101 ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993 , Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X , s. 92-93 ^ [a b ] (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter . Stockholm: Statistiska centralbyrån . 1952-05-19. sid. 114. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf . Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine . ^ (PDF ) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m. . Stockholm: Statistiska centralbyrån . 1965-09-30. sid. 58. Arkiverad från originalet den 15 juli 2015. https://www.webcitation.org/6a1zkRbkC?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf . Läst 26 december 2014 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine .^ Elsa Trolle Önnerfors : Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)” . Skatteverket . 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html . Läst 17 december 2013 . ^ Fornminnesregistret , Riksantikvarieämbetet : Östersunds stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område" ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas” . Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php . Läst 30 januari 2011 . ^ (PDF ) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd. . Stockholm: Statistiska centralbyrån . 1961-10-31. sid. 30. Arkiverad från originalet den 29 juni 2015. https://www.webcitation.org/6ZeEB9Ija?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf . Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine .