Östergötlands län

För andra betydelser av Östergötland och Östergötlands län, se Östergötland (olika betydelser).
Östergötlands län
Län
Östergötlands länsstyrelses lokaler i Linköping
Östergötlands länsstyrelses lokaler i Linköping
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Vapen för Östergötlands län tolkat efter dess blasonering.
LandSverige Sverige
LandskapÖstergötland,
Närke,
Småland,
Södermanland
RegionRegion Östergötland
Läge58°24′38″N 15°36′49″Ö / 58.41056°N 15.61361°Ö / 58.41056; 15.61361
ResidensstadLinköping
AreaRankad 11:e
 - Totalt10 562 km²
FolkmängdRankad 4:e
 - Totalt472 119 (2023-06-30) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt44,7 invånare/km²
Inrättat1634
LandshövdingCarl Fredrik Graf
Länskod05
Geonames2685867
LänsbokstavE
KartaSCB geodata
Östergötlands läns läge i Sverige.
Östergötlands läns läge i Sverige.
Östergötlands läns läge i Sverige.

Östergötlands län är ett av Sveriges län, beläget i landets sydöstra del. Länets residensstad är Linköping. Östergötlands läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige. Region Östergötland har sedan 2015 tagit över den operativa verksamheten i länet.

Historia

Kommuner i Östergötlands län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sen dess. Del av Tjust-Eds och Uknadalens landskommun mottogs från Kalmar län vid kommunreformen på 1970-talet.

Genom 1634 års regeringsform §24 bildades Sveriges indelning i län och Östergötland blev då ett eget län med Linköping som residensstad.[2] Länet benämndes före 1718 även som Linköpings län.

Tidigare län

Östergötland bestod sedan unionstiden av fyra slottslän: Ringstaholms län, Stegeborgs län, Hofs län och Stäkeholms län (för Ydre och Kinda). Under slutet av 1400-talet las Ringstaholms län ner och Ydre och Kinda bröts ur Stäkeholms län samtidigt som Linköpings län och Vadstena län bildades.[3] Även fanns från slutet av 1500-talet ett livgeding kallat Bråborgs län och ungefär samtidigt bildades Finspånga län (härad).

Geografi

Länet omfattar landskapet Östergötland och mindre delar av angränsande landskap. Länets yta är 11 630 km², varav 10 562 km² är landareal. Nio procent av den totala arealen är vatten. En del av detta vatten är Göta kanal. Stenabohöjden i Ydre kommun är länets högsta punkt, som mäter 327 meter över havet. I öster gränsar länet mot Östersjön. I skärgården, med cirka 6 300 öar, sträcker sig tre djupa vikar in i länet: Bråviken, Slätbaken och Valdemarsviken.

Befolkning

Demografi

Tätorter

Linköping och Norrköping är befolkningsmässigt landets 8:e respektive 10:e största tätorter (2018) med ett inbördes avstånd på drygt 40 km. Kommunernas invånarantal kommer på 5:e respektive 10:e plats i Sverige. Tillsammans marknadsför sig kommunerna som East Sweden[4].

De största tätorterna i länet enligt SCB 31 december 2020[5]:

NrTätortFolkmängd
1Linköping115 672
2Norrköping97 854
3Motala31 340
4Mjölby13 947
5Finspång13 261
6Söderköping7 539
7Åby7 157
8Åtvidaberg6 934
9Ljungsbro6 783
10Vadstena5 714

Residensstaden är i fet stil

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Östergötlands län 1940–2015
ÅrInvånare
1940
  
316 754
1945
  
332 933
1950
  
347 996
1955
  
355 344
1960
  
357 785
1965
  
366 072
1970
  
382 675
1975
  
387 088
1980
  
392 789
1985
  
393 585
1990
  
403 011
1995
  
416 443
2000
  
411 345
2005
  
416 303
2010
  
429 642
2015
  
445 661
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid och SCB - Folkmängden inom administrativa områden 1910-1961.

Kultur

Traditioner

Kultursymboler och viktiga personligheter

Länsvapnet Blasonering: I rött fält en gyllene grip med drakvinge och draksvans samt med blå draktunga och beväpning, i vart av sköldens hörn åtföljd av en ros i silver.

Vapnet, som senast fastställdes 1972, är identiskt med landskapsvapnet. De obetydliga delar av angränsande landskap som ingår i länet har inte ansetts motivera någon särskiljning.

Se även

Referenser

Externa länkar


Media som används på denna webbplats

Kommunkarta1952 Östergötland.png
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 3.0
Gamla kommuner i Östergötlands län 1952
SverigesLän2007Östergötland.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil, Licens: CC BY-SA 2.5
Östergötland läns läge
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Länsstyrelsens lokaler i Linköping.JPG
Författare/Upphovsman: Fotografiet taget under Kruosios och sv:Mannen av börds sightseeing i Linköping 2006-06-09. Någon av dessa är upphovsman, och tillåter frianvändning av bilden., Licens: Copyrighted free use
Länsstyrelsen Östergötland i Linköping