Österbottniska
Österbottniska är ett samlingsnamn på de finlandssvenska dialekter som talas i svenska Österbotten. Österbottniskan brukar delas upp i nordösterbottniska, mellanösterbottniska och sydösterbottniska.[1] Dessa varianter är inte alltid förståeliga för varandra. Nordösterbottniska talas i kommunerna Karleby, Larsmo, Kronoby, Jakobstad, Pedersöre och Nykarleby. Mellanösterbottniska talas i kommunerna Vörå, Korsholm och Vasa. Sydösterbottniska talas i kommunerna Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad. Tidigare talades även svenska i Sastmola och Björneborg i angränsande landskapet Satakunda, som språkligt anknöt sig till södra Österbotten.[2]
Prosodi
Alla österbottniska dialekter skiljer mellan kort och lång stavelse i flerstaviga ord, men bevarad kortstavighet i enstaviga ord finns enbart i dialekterna från Maxmo och norrut i mellersta Österbotten, med undantag av dialekten i Munsala i norra Österbotten som inte har enstaviga kortstavingar. I dessa dialekter skiljs t.ex. låk ’(gryt)lock’ från låkk ’(hår)lock’ enbart genom konsonantlängden. Från Kvevlax och söderut (inklusive Munsala) har i stället vokalen förlängts i enstavingar, lå:k eller låok. Norr om Korsholm i mellersta Österbotten finns även så kallad bevarad överlängd. Överlängden uppträder främst i böjningar av ord, t.ex. i blå:tt ’blått’ eller bo:dd ’bodde’, med lång vokal följt av lång konsonant.[3]
Genus
Precis som många andra dialekter har österbottniskan tre genus. Beroende på talsituationen kan neutrum i Närpesdialekten bland annat vara pejoriserande (nedsättande) eller vara ett tecken på att närmare kunskap om den omtalade saknas eller ange intimitet; det kan också antyda, att könet i sammanhanget är ointressant eller att det är fråga om ett barn.[4] Alltså har man särskilt i Närpesdialekten rikare möjligheter - än i många andra svenska dialekter - att använda genus för att modifiera betydelsen.
Språkprov
Närpesdialekt inspelat 1982 av Ann-Marie Ivars (se fil för transkription).[5]
Vörådialekt inspelat 1962 av Inga-Britt Donner.[6]
Referenser
- ^ Bäckström, Anna Greggas (2011) Ja bare skrivar som e låter: en studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms. Umeå: Umeå universitet.
- ^ Ordbok över Finlands svenska folkmål I
- ^ Ivars, Ann-Marie (2015). Dialekter och småstadsspråk: Svenskan i Finland - i dag och i går 1:1. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 0039-6842 ; 798. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. sid. 84
- ^ Nikula, Kristina (2004). Jöns Budde och finlandssvensk dialekt. En studie i genusfunktion. Ingår i: Hummelstedt, Eskil. Jöns Buddes härkomst. Om Österbottnisk dialekt från 1400-talet/ utgiven och kommenterad av Christer Laurén och Kristina Nikula. (Skrifter utgivna av Svensk-Österbottniska Samfundet r.f. 68) Vasa: Svensk-Österbottniska Samfundet r.f. Sid. 90. ISBN 951-96002-8-0
- ^ ”Äldre inspelning från Närpes (1982)”. Svenska litteratursällskapet i Finland. 1962. https://sls.finna.fi/Record/sls.SLS+2269_1982%253A68. Läst 28 februari 2023.
- ^ ”Äldre inspelning från Vörå (1962)”. Svenska litteratursällskapet i Finland. 1962. https://sls.finna.fi/Record/sls.SLS+2269_1962%253A46. Läst 28 februari 2023.
Vidare läsning
- Axel Olof Freudenthal (1889), Vöråmålet : ljud- och formlära, ordlista med register, språkprof. / A. O. Freudenthal., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113383162, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022124
- Lars Huldén (1957), Verbböjningen i Österbottens svenska folkmål. 1 / Lars Huldén., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113527040, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022128
- Lars Huldén (1959), Verbböjningen i Österbottens svenska folkmål. 2 / Lars Huldén., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113527063, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022027
- Ann-Marie Ivars (1988), Närpesdialekten på 1980-talet / Ann-Marie Ivars., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113529899, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022329
- Ann-Marie Ivars (2010). Sydösterbottnisk syntax. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors. Wikidata Q113954479. ISBN 978-951-583-213-9.
- Tor Karsten (1914), Lexikografiska bidrag till kännedomen av österbottniska landsmål : tillägg till H. Vendells "Ordbok över de östsvenska dialekterna" / T. E. Karsten., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113396219, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022501
- Barbro Wiik (2002), Studier i de österbottniska dialekternas fonologi och morfologi / Barbro Wiik., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113529994, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022308
Externa länkar
- Wiktionary har ett uppslag om kategori:Svenska/Österbottniska. (Lista över österbottniska ord)
- Wiktionary har ett uppslag om kategori:Svenska/Finlandssvenska. (Lista över finlandssvenska ord)
- Wikimedia Commons har media som rör Österbottniska språkprov.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Skogsfrun, Licens: CC0
De sex traditionella svenska dialektområdena.
Författare/Upphovsman: Fenn-O-maniC, Licens: CC BY-SA 4.0
Karta som visar svenska dialekter i Finland.
Författare/Upphovsman: Unkown, Licens: CC BY 4.0
Finlandssvensk dialekt i Närpes (Österbotten), Finland. Edvin Nixhoim (EN), f. 1937, Nämpnäs, Närpes. Inspelning 1982 med Ann-Marie Ivars (AMI).
Författare/Upphovsman: Unkown, Licens: CC BY 4.0
Finlandssvensk dialekt i Vörå (Österbotten), Finland. Inspelning från år 1962. Informant: Maria Munter (MM), f. 1880 Rejpelt, Vörå. Intervjuare: Inga-Britt Donner (IBD).