Örtagårdsbi

Örtagårdsbi
Anthophora.quadrimaculata.-.lindsey.jpg
(c) James Lindsey at Ecology of Commanster, CC BY-SA 3.0
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläktePälsbin
Anthophora
UndersläkteDasymegilla[1]
ArtÖrtagårdsbi
A. quadrimaculata
Vetenskapligt namn
§ Anthophora quadrimaculata
AuktorPanzer, 1798[2]
Synonymer

Anthophora vulpina (Panzer, 1798)[3]
Apis quadrimaculata Panzer, 1798[3]
Apis vulpina Panzer, 1798[3]

Vargpälsbi[3]
Örtagårdsbi, hane.
Örtagårdsbi, hane.
Hitta fler artiklar om djur med

Örtagårdsbi (Anthophora quadrimaculata) är en art i insektsordningen steklar som tillhör överfamiljen bin och släktet pälsbin. Den kallas även vargpälsbi.

Beskrivning

Hela ovansidan har päls som hos unga bin är gulbrun, men som senare bleks till ljusgrå. Bakkanterna av tergiterna[a] 2 till 4 har glesa, ljusare hårband som ger bakkroppen ett randigt intryck. Buksidan har vitaktig päls. Huvudet har mycket korta kinder; de avlånga, grågröna fasettögonen når nästan ända ner till käkarna. På de bakersta skenbenen har honan vitaktiga hårsamlingar, som används för polleninsamling. På den i övrigt svarta munskölden[b] har hanen en gul markering som liknar ett upp-och-nervänt T. Han har även blekgula markeringar på överläppen, käkarna och antennerna. Kroppslängden är 10 till 12 mm.[4]

Ekologi

Inte särskilt mycket är känt om artens habitat, men det har konstaterats att den bland annat lever i gräsmarker och snårskog.[5] I Sverige har den observerats i bebyggelse, parker, trädgårdar, grustag, på vägar, odlade fält och i skogsbryn.[4] Även i England och på Kanalöarna förekommer arten gärna i trädgårdar.[6]

Örtagårdsbiet är ett solitärt bi, det vill säga det bildar inte samhällen. Bona kan emellertid byggas i små kolonier med andra bon från samma art[6]. Honan bygger själv boet, som består av en gång med larvceller[7] som grävs ut i naturligt förekommande håligheter i marken, murar, gamla, porösa tegelväggar,[4] lerväggar och sandbankar[6]. Boparasiter till örtagårdsbiet är kägelbiet rostkägelbi[4], långtungebiet Thyreus orbatus och ibland också dess nära släkting Thyreus scutellaris. Honorna av dessa lägger ägg i larvcellerna, och de resulterande larverna lever av den insamlade näringen sedan värdägget eller -larven dödats[5].

Flygtiden varar mellan juni och augusti.[6] Biet besöker blommande växter från ett stort antal familjer, framför allt kransblommiga växter (gärna odlade sådana i trädgårdar[6]) som lavendelarter, nepetaarter och syskor, men har också setts på strävbladiga växter som oxtungor och snokörter,[4], samt murreva i familjen grobladsväxter[5].

Utbredning

Arten finns i Sydeuropa till och med Italien inklusive Sicilien, Mellaneuropa inklusive södra England och Kanalöarna, Nordeuropa inklusive Sverige, södra Finland och Baltikum, Ryssland samt österut till Sibirien och norra Kina.[5][6]

I Sverige förekommer arten i Götaland, Svealand samt längs Norrlandskusten upp till Umeå. Äldre uppogifter från Norrbotten finns också.[4]

I Finland finns arten från Åland och de sydligaste delarna; i väster går den längre norrut upp till västra Norra Österbotten.[8]

Status

Det finns inga uppgifter om global status för örtagårdsbiet; IUCN klassifierar det som DD, uppgifter okända.[5] Dåde i Sverige och Finland är arten klassificerad som livskraftig, ("LC").[9][8] I Finland var emellertid arten rödlistad som nära hotad ("NT") åren 2000 och 2010.[8]

Kommentarer

  1. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
  2. ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.

Referenser

  1. ^ ”Anthophora succinctus (Panzer, 1798)” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Anthophora+quadrimaculata&guide=Bee_genera&flags=subgenus:. Läst 11 juni 2013. 
  2. ^ ”Anthophora quadrimaculata Panzer, 1798” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=763060. Läst 11 juni 2013. 
  3. ^ [a b c d] Amiet, F., Herrmann, M., Müller, A. & Neumeyer, R. (2007). ”Anthophora quadrimaculata Panzer, 1798 | ängsbandbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103247/details?lang=sv. Läst 21 februari 2023. 
  4. ^ [a b c d e f] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Örtagårdsbi Anthophora quadrimaculata”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/103247. Läst 21 februari 2023. 
  5. ^ [a b c d e] Rasmont, P. & Dehon, M. 2014 Anthophora quadrimaculata . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 21 februari 2023.
  6. ^ [a b c d e f] G R Else (2013). ”Anthophora succinctus Panzer, 1798” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/apidae/anthophora-quadrimaculata. Läst 11 juni 2013. 
  7. ^ ”Pelzbienen: Anthophora quadrimaculata” (på tyska). Tier und Natur. http://www.wildbienen.de/eb-aquad.htm. Läst 11 juni 2013. 
  8. ^ [a b c] Juho Paukkunen (2019). ”Örtagårdsbi – Anthophora quadrimaculata”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204719. Läst 21 februari 2023. 
  9. ^ Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Örtagårdsbi Anthophora quadrimaculata”. Naturvård. Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/anthophora-quadrimaculata-103247. Läst 21 februari 2023. 

Externa länkar

Katalogdata
 • BioLib: 70977  • Dyntaxa: 103247  • EoL: 2754424  • GBIF: 1344362  • Inaturalist: 484632  • ITIS: 763060  • NCBI: 597840  • Fauna Europaea: 231828

Media som används på denna webbplats

Anthophora quadrimaculata male (16534932057).jpg
Författare/Upphovsman: Line Sabroe from Denmark, Licens: CC BY 2.0
OLYMPUS DIGITAL CAMERA