Örebro kommun
| Örebro kommun Kommun | |
 Örebro rådhus i juli 2018 | |
| Slogan | Överraskande Örebro[1] |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Örebro kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Närke |
| Län | Örebro län |
| Centralort | Örebro |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Utbrutet | Lekebergs kommun (1995) (Lekebergs kommun) |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 159 408 ()[2] |
| Areal | 1 620,61 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 1 373,03 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 247,58 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 116,10 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°16′26″N 15°12′48″Ö / 59.273888888889°N 15.213333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Örebro domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-1967[4] |
| Anställda | 12 325 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1880 |
| GeoNames | 2686656 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Örebro kommun (uttal ) är en kommun i Örebro län. Centralort är Örebro som också är residensstad i Örebro län.
Närkeslätten med odlingsmark breder ut sig kring Hjälmaren och centralorten. I norr övergår landskapet i Bergslagsregionen och berggrunden innehåller malmförande äldre bergarter. I väster bildar en förkastningsbrant en skarp avgränsning mot slättområdet. Centralorten förknippas ofta med sko- och kextillverkning. Dessa branscher finns dock inte kvar i kommunen. Istället domineras det lokala näringslivet av tjänstesektorn.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Valet 2010 ledde till omval. Efter omvalet 2011 och fram till 2022 styrdes kommunen av en koalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna. Sedan 2022 styrs kommunen av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.[6]
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna Almby, Asker, Axberg, Eker, Ervalla, Glanshammar, Gräve, Gällersta, Hovsta, Kil, Lillkyrka, Längbro, Lännäs, Mosjö, Norrbyås, Rinkaby, Stora Mellösa, Tysslinge, Täby, Vintrosa, Ånsta och Ödeby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Örebro stad som 1863 bildade en stadskommun.
Längbro landskommun införlivades i Örebro stad successivt mellan 1875 och 1937. Almby municipalsamhälle inrättades i Almby landskommun 29 oktober 1926 och upplöstes 1943 när denna landskommunen införlivades i Örebro stad, då även Ånsta landskommun införlivades.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Asker (av de tidigare kommunerna Asker och Lännäs samt en del av Svennevad), Axberg (av Axberg, Ervalla, Hovsta och Kil), Ekeby och Gällersta (av Ekeby och Gällersta), Glanshammar (av Glanshammar, Götlunda, Lillkyrka, Rinkaby och Ödeby), Mosjö (av Mosjö och Täby), Stora Mellösa (av Norrbyås och Stora Mellösa) samt Tysslinge (av Gräve landskommun, Tysslinge och Vintrosa landskommun). Samtidigt uppgick Ekers landskommun i Örebro stad.
1967 införlivades Mosjö landskommun i Örebro stad. Örebro kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Örebro stad och landskommunerna Asker, Axberg, Lekeberg, Stora Mellösa och Tysslinge samt en del ur Ekeby och Gällersta landskommun (Gällersta församling). 1974 införlivades delar ur den då upplösta Glanshammars kommun (Glanshammars, Lillkyrka, Rinkaby och Ödeby församlingar).[7] 1995 utbröts den del som utgjort Lekebergs landskommun och bildade Lekebergs kommun.
Kommunen ingår sedan bildandet i Örebro tingsrätts domsaga.[8]
Kommunen ingår sedan 2013 i Förvaltningsområdet för finska. [9]
Geografi
Örebro kommun är belägen i de centrala och östra delarna av landskapet Närke, förutom nordligaste delen (Ervalla distrikt), som ligger i Västmanland. Kommunen ligger vid västra delen av sjön Hjälmaren där Svartån rinner ut från väster. I öster gränsar kommunen till Arboga kommun i Västmanlands län, Vingåkers kommun i Södermanlands län och Finspångs kommun i Östergötlands län. I sydväst gränsar kommunen till Hallsbergs kommun, Kumla kommun, Lekebergs kommun och Karlskoga kommun samt i norr till Nora kommun och Lindesbergs kommun, alla i Örebro län.
Topografi och hydrografi
Närkeslätten med sedimentär berggrund breder ut sig kring Hjälmaren och centralorten. Denna är primärt klädd med uppodlade lerjordar. I norr övergår landskapet i Bergslagsregionen och berggrunden innehåller malmförande äldre bergarter. I väster bildar en förkastningsbrant en skarp avgränsning mot slättområdet vilken utgörs av den skogklädda urbergsryggen Kilsbergen. På dess sluttningar finns ett flertal strandhak och strandvallar som uppstod då havet nådde högre än i dag. Slättlandet genomskärning av flera rullstensåsar med nord–sydlig utsträckning.[10]
Svartån rinner från väst och ut i Hjälmaren, där öarna Vinön och Björkö hör till kommunen. Till Hjälmaren hör Mellanfjärden och Hemfjärden som når centralorten Örebro. Dyltaån mynnar ut i Väringen i norra delen av kommunen och södra delarna finns Sottern och Skirasjön.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
| Örebro kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
Det finns 19 kommunala naturreservat I kommunen. Rika lövskogar, beteshagar och lämningar av små slåtterängar återfinns i Vinteråsen och vid bostadsområdena Vivalla och Lundby finns Öknaskogen. Unik ängsmark finns i Ramshytte ängar.[12] Därtill finns 37 statliga naturreservat som förvaltas av Länsstyrelsen i Örebro län.[13]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 13 församlingar – Adolfsberg, Almby, Asker, Axberg, Glanshammar, Kvismare, Längbro, Lännäs, Mikael, Mosjö-Täby, Tysslinge, Örebro Nikolai och Örebro Olaus Petri.
Från 2016 indelas kommunen istället i 23 distrikt[14] – Adolfsberg, Almby, Asker, Axberg, Ervalla, Glanshammar, Gräve, Gällersta, Hovsta, Kil, Lillkyrka-Ödeby, Längbro, Lännäs, Mosjö, Norrbyås, Rinkaby, Stora Mellösa, Tysslinge, Täby, Vintrosa, Örebro Mikael, Örebro Nikolai och Örebro Olaus Petri.
Tätorter
| Nr | Tät- och småorter | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Örebro | 126 604 |
| 2 | Hovsta | 2 782 |
| 3 | Ekeby-Almby | 2 148 |
| 4 | Garphyttan | 1 550 |
| 5 | Vintrosa, del av* | 1 464 |
| 6 | Odensbacken | 1 323 |
| 7 | Norra Bro | 941 |
| 8 | Stora Mellösa | 796 |
| 9 | Glanshammar | 793 |
| 10 | Latorpsbruk | 786 |
| 11 | Ölmbrotorp | 521 |
| 12 | Hampetorp | 316 |
| 13 | Askersby | 250 |
| 14 | Kilsmo | 230 |
- totalt 2 285
Styre och politik
Styre
Under mandatperioden 2002–2006 styrde Socialdemokraterna kommunen med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Efter valet 2006 beslutade Miljöpartiet att byta samarbetspartners till Alliansen, vilket gjorde att Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet styrde kommunen 2007–2010.
Efter valet 2010 fick Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 31 mandat, medan den tidigare styrande koalitionen fick 30 mandat och Sverigedemokraterna fyra mandat. Valet överklagades, och Valprövningsnämnden beslutade den 11 februari 2011 om omval i en av kommunens fyra valkretsar.[15]
Omvalet hölls den 15 maj 2011 och innebar att Socialdemokraterna ökade med ett mandat och Moderaterna tappade ett mandat jämfört med det ogiltigförklarade valet. Några veckor efter omvalet stod det klart att en koalition av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet skulle styra kommunen 2011–2014. Kommunstyrelsens ordförande var Lena Baastad (S) och förste vice ordförande Lennart Bondeson (KD). Samma koalition fortsatte att styra efter valen 2014 och 2018.[16]
Kommunalråd
| Titel | Namn[17] | Titel | Namn[17] | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Kommunalråd | S | John Johansson | Oppositionsråd | V | Martha Wicklund |
| Kommunalråd | S | Jessica Ekebring | Oppositionsråd | L | Karolina Wallström |
| Kommunalråd | S | Kemal Hoso | Oppositionsråd | KD | Susann Lindholm |
| Kommunalråd | M | Anders Åhrlin | Oppositionsråd | SD | Helena Ståhl |
| Kommunalråd | M | Maria Haglund | Oppositionsråd | MP | Lea Strandberg |
| Kommunalråd | C | Jimmy Nordengren | Oppositionsråd | ÖP | Markus Allard |
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Jan Zetterqvist |
| Förste vice ordförande | M | Daniel Granqvist |
| Andre vice ordförande | KD | Anders Hagström |
Mandatfördelning 1970–2022
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i valen till kommunfullmäktige i Örebro kommun. Fullmäktige har sedan 1970 65 mandat, varför det krävs minst 33 mandat för att uppnå majoritet.
| Valår | V | S | MP | ÖP | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 34 | 13 | 13 | 5 |
| 65 | 87,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 31 | 16 | 9 | 9 |
| 65 | 90,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 33 | 16 | 8 | 8 |
| 65 | 90,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 3 | 32 | 11 | 8 | 11 |
| 65 | 89,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 3 | 32 | 10 | 4 | 1 | 15 |
| 65 | 89,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 3 | 31 | 7 | 11 | 1 | 12 |
| 65 | 88,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 28 | 4 | 7 | 9 | 2 | 11 |
| 65 | 85,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 4 | 26 | 4 | 10 | 6 | 15 |
| 65 | 85,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 31 | 2 | 4 | 8 | 4 | 12 |
| 65 | 85,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 8 | 27 | 4 | 2 | 4 | 8 | 12 |
| 65 | 79,85 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 6 | 26 | 4 | 3 | 10 | 8 | 8 |
| 65 | 80,62 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 25 | 4 | 1 | 4 | 8 | 6 | 13 |
| 65 | 81,32 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 4 | 27 | 4 | 4 | 2 | 5 | 4 | 15 |
| 65 | 82,48 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2011 | 4 | 28 | 4 | 4 | 2 | 5 | 4 | 14 |
| 65 | 78,38 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 24 | 6 | 6 | 4 | 4 | 4 | 13 |
| 65 | 84,83 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 5 | 21 | 3 | 2 | 6 | 6 | 5 | 5 | 12 |
| 65 | 85,66 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 6 | 20 | 2 | 5 | 7 | 5 | 5 | 4 | 11 |
| 65 | 81,18 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen har tre utskott: trygghetsutskottet, hållbarhetsutskottet och personalutskottet. Nedan presenteras kommunstyrelsens presidium mandatperioden 2022–2026.
| Nämnd | Ordförande[18] | Förste vice ordförande[18] | Andre vice ordförande[18] | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | S | John Johansson | M | Anders Åhrlin | L | Karolina Wallström |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd.
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Harald Aronsson | 1953 | 1971 | Socialdemokraterna | |
| Lars Östman | 1972(?) | 1976 | Socialdemokraterna | |
| Axel Gisslén | 1976 | 1991 | Socialdemokraterna | |
| Erik Johansson | 1992 | 1994 | Moderaterna | |
| Mats Sjöström | 1994 | 2006 | Socialdemokraterna | |
| Staffan Werme | 2006 | 2011 | Liberalerna | |
| Kent Persson | 2011 | 2011 | Moderaterna | |
| Lena Baastad (f. Larsson) | 2011 | 2016 | Socialdemokraterna | |
| Kenneth Handberg (f. Nilsson) | 2016 | 2021 | Socialdemokraterna | |
| John Johansson | 2021 | Socialdemokraterna | ||
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande[18] | Förste vice ordförande[18] | Andre vice ordförande[18] | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bygg- och miljönämnden | C | Anders Olsson | S | Anna Hedström | L | Patrik Jämtvall |
| Funktionsstödsnämnden | C | Gunhild Wallin | S | Daniel Ekblad | KD | Georg Barsom |
| Förskolenämnden | M | Sara Dicksen | S | Unnur Tryggvadottir Nordell | SD | Joakim Sjögren |
| Grundskolenämnden | S | Jonas Håård | M | Emelie Jaxell | L | Mats-Olof Liljegren |
| Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden | M | Christopher Hedbom Rydaeus | S | Marie Brorson | KD | Susanne Lindholm Henningsson |
| Kultur- och fritidsnämnden | S | Madelene Spinord Semenets | C | Alexandra Royal | KD | Sandra Fröjdenstam |
| Markplanerings- och exploateringsnämnden | S | Kemal Hoso | M | Maria Haglund | SD | Helena Ståhl |
| Stadsrevisionen | KD | Sven Landh | S | Lars Bjurström | SD | Nils Gunnarsson |
| Revisionskollegiet | KD | Sven Landh | S | Lars Bjurström | SD | Nils Gunnarsson |
| Socialnämnden | M | Carl-Johan Wase | S | Carina Toro Hartman | L | Erik Sjöberg |
| Teknik- och servicenämnden | M | Johan Kumlin | S | Ellen Leijen | KD | Anders Hagström |
| Valnämnden | S | Eva Ströman | M | Krister Tornberg | L | Jerker Lindgren |
| Vård- och omsorgsnämnden | S | Mattias Ottosson | M | Anna-Karin Kumlin | L | Johanna Reimfelt |
| Överförmyndarnämnden | M | Ulf Södersten | C | Tina Fingal | SD | David Larsson |
Internationella relationer
Efter andra världskriget slöt många kommuner vänortsavtal inom Norden. Örebro kommun beskriver det som en "folkrörelse för fred och demokrati". Vänortssamarbeten med Drammen i Norge, Kolding i Danmark och Villmanstrand i Finland slöts på 1950-talet medan avtalet med Stykkishólmur på Island slöts 1979. Givet den allt mer globaliserade världen valde kommunen att avsluta alla vänortssamarbeten med andra orter än de belägna inom Norden med motiveringen att istället ska "tidsbegränsade samarbetsavtal tecknas med länder som gynnar verksamhetsutveckling och demokratiutveckling för båda parter."[19]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Centralorten förknippas ofta med sko- och kextillverkning. Dessa branscher finns dock inte kvar i kommunen. Istället domineras det lokala näringslivet av tjänstesektorn. Den största arbetsgivaren i början av 2020-talet var kommunen, Region Örebro län (primärt genom Universitetssjukhuset), SCB, Transportstyrelsen, länsförvaltningen och universitetet. Knappt åtta procent var sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Denna bransch har en betydande metallvaru- och maskintillverkning. Bland större företag hittas Epiroc Rock Drills AB som tillverkar gruvutrustning, Johnsson Metall AB som tillverkar produkter i bronslegeringar, mekaniska verkstaden Emhart Glass Sweden AB och Emba Machinery AB som gör maskiner för wellpappindustrin samt Suzuki Garphyttan AB. Andra större företag finns inom omsorgen, exempelvis Humana Assistans AB.[10]
Infrastruktur
Transporter
Från öst till väst genomskärs kommunen av E18 och från nordöst till sydväst av E20. Från Örebro utgår riksväg 50 åt norr, länsväg 207 åt sydöst och riksväg 51 åt söder. Kommunens sydöstra del genomkorsas av Riksväg 52 som förbinder riksväg 51 med länsväg 207.
Vid Örebro centralstation övergår Mälarbanan från Stockholm och Västerås i Godsstråket genom Bergslagen mot Hallsberg. Dessa trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt regiontågen Tåg i Bergslagen från Hallsberg mot Grängesberg och Fagersta.
Utbildning och forskning
Det fanns 43 kommunala grundskolor i kommunen år 2022. Därtill fanns Birgittaskolan och Ekebyskolan som är statliga specialskolor samt ett antal fristående skolor.[20] Det fanns fem kommunala gymnasieskolor samt 11 fristående. Kommunen hyser också "Sveriges enda Riksgymnasium för elever med dövhet, hörselnedsättning och kombinerad syn- och hörselnedsättning (dövblindhet)".[21]
Högre utbildning och forskning bedrivs vid Örebro universitet[22] som bildades 1999 och hade 16 000 studenter och 490 doktorander år 2022.[23]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 159 408 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 7:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Örebro kommun 1810–2020[24][25] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1810 | 31 828 | |||
| 1820 | 33 915 | |||
| 1830 | 39 091 | |||
| 1840 | 42 061 | |||
| 1850 | 45 490 | |||
| 1860 | 50 716 | |||
| 1870 | 54 888 | |||
| 1880 | 57 902 | |||
| 1890 | 58 932 | |||
| 1900 | 67 195 | |||
| 1910 | 76 864 | |||
| 1920 | 83 751 | |||
| 1930 | 87 291 | |||
| 1940 | 89 161 | |||
| 1950 | 99 322 | |||
| 1960 | 105 372 | |||
| 1970 | 117 696 | |||
| 1980 | 116 969 | |||
| 1990 | 120 944 | |||
| 2000 | 124 207 | |||
| 2010 | 135 460 | |||
| 2020 | 156 381 | |||
| Anm: Lekebergs kommun utbruten 1995. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 31 806, eller 22,30 % av befolkningen (hela befolkningen: 142 618 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 20 107, eller 16,02 % av befolkningen (hela befolkningen: 125 520 den 31 december 2002).[26]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Örebro kommun 142 618 personer. Av dessa var 22 809 personer (16,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[27]
| Födelseland[27] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 119 809 |
| 2 |  Irak | 2 689 |
| 3 | Asien: Övriga länder | 2 556 |
| 4 |  Somalia | 1 871 |
| 5 | Afrika: Övriga länder | 1 672 |
| 6 |  Finland | 1 601 |
| 7 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 1 581 |
| 8 |  Bosnien och Hercegovina | 1 578 |
| 9 |  Syrien | 1 396 |
| 10 |  Turkiet | 1 226 |
| 11 |  Iran | 997 |
| 12 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 978 |
| 13 | Europa utom EU: Övriga länder | 892 |
| 14 | Sydamerika | 522 |
| 15 |  Afghanistan | 518 |
| 16 |  Polen | 475 |
| 17 |  Norge | 457 |
| 18 |  Tyskland | 425 |
| 19 |  Thailand | 373 |
| 20 | Nordamerika | 366 |
| 21 |  Kina | 252 |
| 22 |  Danmark | 180 |
| 23 |  Sovjetunionen | 90 |
| 24 |  Island | 55 |
| 25 | Oceanien | 48 |
| 26 | Okänt födelseland | 11 |
Religion
50,5 procent av invånarna i Örebro kommun var medlemmar i Svenska kyrkan vid utgången av 2021.[28] Det fanns sju församlingar som tillhörde Svenska kyrkan i kommunen 2022[29]
Betlehemskyrkan tillhör Equmeniakyrkan och dess församling hade kring 100 medlemmar år 2022.[30] Sankt Eskils församling är Örebros katolska församling[31] vars kyrka är Sankt Eskils katolska kyrka.[32] Örebro moské förstördes i en brand 2017 och började rekonstrueras två år senare.[33]
Kultur
Kulturarv
Bland de större fornlämningar som hittats i kommunen finns ett gravfält[a] med från år 540 till 1000. Fältet består av 16 högar och stensättningar och är beläget norr om bronsåldersröset Habors röse. Närkes största gravhög[b] har hittats söder om röset och är 36 meter vågrätt och 3,5 meter lodrätt. Gravhögen har inte namngetts och har inte daterats.[34] Andra fornlämningar är till exempel ruinerna efter en medeltidskyrka, Kullkyrkan.[35]
År 2022 fanns 29 byggnadsminnen i kommunen. Bland dessa återfinns exempelvis pumphuset på Våghustorget, Örebro järnvägsstation och Örebro slott.[36]
Kommunvapen
Örebro kommunvapen har använts för Örebro stad sedan medeltiden, stadens äldsta kända sigill från 1331 visar örnen och månen. Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t den 30 juli 1915, samt registrerades för den nybildade kommunen på 1970-talet. Blasonering: I fält av guld en till vänster seende svart örn med näbb och fötter röda, åtföljd till höger om huvudet av en sexuddig stjärna och till vänster om detta av en avtagande måne, båda blå.
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0
Se även
- Personer med anknytning till Örebro kommun
- Örebro Rådhus AB
Referenser
Anmärkningar
Noter
- ^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, läs online, läst: 9 november 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ ”Politik och beslut - orebro.se”. www.orebro.se. https://www.orebro.se/kommun--politik/politik--beslut.html. Läst 28 augusti 2023.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Om Örebro tingsrätt (NAD)
- ^ ”SFS 2012:997 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2012/900-999/d_1457813-sfs-2012_997-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023.
- ^ [a b c] ”Örebro - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6rebro. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Natur- och kulturreservat - orebro.se”. www.orebro.se. https://www.orebro.se/kultur--fritid/natur--parker/natur---kulturreservat.html. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat.html. Läst 1 juni 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Det blir omval i Örebro Arkiverad 13 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine., Nerikes Allehanda den 11 februari 2011.
- ^ ”Klart med kommunledning i Örebro kommun”. sverigesradio.se. 2 oktober 2018. https://sverigesradio.se/artikel/7057506. Läst 20 januari 2023.
- ^ [a b] [1] Arkiverad 17 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Kommunalråd - Örebro kommun.
- ^ [a b c d e f] ”Förtroendevalda i Örebro kommun”. orebro.tromanpublik.se. https://orebro.tromanpublik.se/. Läst 24 april 2024.
- ^ ”Vänorter - Örebro kommun - fördjupning”. www.orebro.se. https://www.orebro.se/fordjupning/fordjupning/sa-arbetar-vi-med/internationellt--eu/vanorter.html. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Alla grundskolor i Örebro kommun - orebro.se”. www.orebro.se. https://www.orebro.se/barn--utbildning/grundskola--grundsarskola/alla-grundskolor-i-orebro-kommun.html. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Alla gymnasieskolor i Örebro kommun - orebro.se”. www.orebro.se. https://www.orebro.se/barn--utbildning/gymnasieskola--gymnasiesarskola/alla-gymnasieskolor-i-orebro-kommun.html. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Örebro universitet - utbildning, forskning och innovation”. www.oru.se. https://www.oru.se/. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Fakta om universitetet - Örebro universitet”. www.oru.se. https://www.oru.se/om-universitetet/fakta-om-universitetet/. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ Svenska kyrkan (2022). Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2021 per församling, kommun och län samt riket. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/NyckeltalLKF(1).pdf?id=2398408.
- ^ ”Våra församlingar”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/orebro/vara-forsamlingar. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Historik”. Betlehemskyrkan Örebro. https://equmeniakyrkan.se/betlehemskyrkan/valkommen-till/historik/. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Välkommen”. Sankt Eskil Örebro. https://www.sankteskil.com/. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Besök oss” (på kinesiska). Sankt Eskil Örebro. https://www.sankteskil.com/visit-us. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Efter storbranden – nya moskén i Vivalla dröjer: ”Kan ta tio år innan vi är helt klara””. Nerikes Allehanda. https://www.na.se/2021-07-21/efter-storbranden--nya-mosken-i-vivalla-drojer-kan-ta-tio-ar-innan-vi-ar-helt-klara. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Besökvärda järnålderlämningar - Örebro läns museum”. www.olm.se. https://www.olm.se/lar-och-upptack/upptack-orebro-lan/forhistoria-olika/besokvarda-jarnalderlamningar.html. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Kullkyrkan”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer/kullkyrkan.html. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 14 augusti 2022.
Källor
- Bernhard Forssell: Örebro stadsfullmäktiges minnesskrift 1863–1912. Länstidningens tryckeri, Örebro 1915.
- Örebro stadsfullmäktige under hundra år. Örebro 1966.
Externa länkar
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg)
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg){kind=link}
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Örebro kommun
World file
127.01692573052856972
0
0
-127.01692573052856972
1639427.05248532444238663
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Örebro Municipality in Örebro County
- Designd by me, based on Image:Örebro County.png
Författare/Upphovsman: Liberaler Humanist, Licens: CC BY-SA 3.0
The town hall of Örebro, seen from Köpmansgatan
Författare/Upphovsman: LA2, Licens: CC0
Detta skandinaviska ortnamn, uttalat på svenska.