Örebro centralstation

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-04)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Örebro centralstation
Stationshuset 2010.
Stationsinformation
OrtÖrebro
Öppnade1862
Trafikeras avMälartåg, SJ, Tåg i Bergslagen, Västtrafik
ÄgareJernhusen
ArkitektAdolf W. Edelsvärd
TrafiktypPassagerartrafik
Kapacitet
Antal spår3
Förbindelser
Anslutande linjerGodsstråket genom Bergslagen
Mälarbanan
StationssignaturÖr

Örebro centralstation, Örebro C, är en järnvägsstation i Örebro. Den ligger centralt belägen vid Nobeltunneln och Östra Bangatan. Stationshuset byggdes 1862 efter ritningar av arkitekten Adolf W. Edelsvärd.[1] Den hette ursprungligen enbart Örebro, men i samband med öppnandet av Örebro södra station 1897 kom den att kallas Örebro norra. År 1926 fick den det nuvarande namnet.

Historik

Stationshuset

Centralstationen, 1903.

Örebro fick järnväg 1856, sträckan Örebro–Ervalla på Köping–Hults Järnväg. Järnvägens slutstation i Örebro låg vid nuvarande adressen Storgatan 30.[2] År 1862 flyttas stationen till den nuvarande platsen i samband med att Statsbanan Hallsberg–Örebro, vars syfte var att nå Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg, invigdes den 1 augusti 1862.

Åren 1890–1938 fanns i anslutning till stationen en gångbro i järn, vilken kom att ersättas av Nobeltunneln som anlades åren 1937–1938. Åren 1997–1999 restaurerades hela stationsområdet och Örebro resecentrum skapades. I samband därmed tillkom ett två tunnlar som förbinder stationshuset med plattformarna och västra stadsdelen. Samtidigt breddades Nobeltunneln[3] och körbanorna sänktes med 50 cm.

Hans Majestät Konugen vid invigningen av Mälarbanan i Örebro den 13 oktober 1997.

Örebro centralstation med tillhörande kontorshus (direkt norr om stationsbyggnaden) är sedan 1986 statligt byggnadsminne.

Länsstyrelsen i Örebro län gjorde stationshuset 2015 och kontorshuset 2019 till byggnadsminne efter att de övergått i annan ägo.[4]

Byst

(c) Edaen, CC BY 3.0
Byst över von Rosen.

Framför stationshuset står en byst föreställande Adolf Eugène von Rosen,[5][6] kallad "den svenska järnvägens fader". Bysten är utförd av Ingel Fallstedt och gjuten i Köpenhamn.

Den avtäcktes den 20 juni 1898 och initiativtagare till bysten var Claes Adelsköld.[7]

Järnvägsbron

Järnvägsbron över Svartån invigdes samma år som stationshuset, 1862. Järnvägsbron höjdes senare en meter då den orsakat översvämning uppströms. En ny "betongkarsbro" invigdes 1987.[8]

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Linde 1989, sid. 47.
  2. ^ ”Envånings stationsbyggnad, Sveriges första järnvägsstation på Köping-Hults järnväg”. Örebro läns museum. https://digitaltmuseum.se/021016142179/envanings-stationsbyggnad-sveriges-forsta-jarnvagsstation-pa-koping-hults. Läst 29 april 2018 (via Digitalt museum). 
  3. ^ Sällskapet Gamla Örebro 1999, sid. 230.
  4. ^ ”Kontorshuset vid Örebro central”. Länsstyrelsen i Örebro län. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer/kontorshuset-vid-orebro-central.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b5&sv.12.382c024b1800285d5863a8b5.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 1 mars 2024. 
  5. ^ Briandt, Manne (1956). Rallargärning; hur man bröt väg och drog fram spår för rullande tåg genom Sveriges land. sid. 20. Libris 1159093. https://books.google.se/books?id=2CQPAQAAMAAJ&q=%C3%B6rebro+centralstation+von+rosen&dq=%C3%B6rebro+centralstation+von+rosen&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwj41Zvc-9GEAxXKExAIHbllBDgQ6AF6BAgHEAI. Läst 1 mars 2024 
  6. ^ Palmgren, Axel (1929) (på engelska). Sweden: A Guide for Tourists. Albert Bonniers. sid. 167. https://books.google.se/books?id=NOdBAAAAYAAJ&q=%C3%B6rebro+centralstation+von+rosen&dq=%C3%B6rebro+centralstation+von+rosen&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwj41Zvc-9GEAxXKExAIHbllBDgQ6AF6BAgGEAI. Läst 1 mars 2024 
  7. ^ ”Grefve E. A. von Rosen”. Svenska Morgonbladet: s. 5. 25 juni 1898. https://tidningar.kb.se/6nfkwn624hhmf0rb/part/2/page/1?q=%22Ingel%20Fallstedt%22. Läst 1 mars 2024 (via Svenska tidningar). 
  8. ^ Sällskapet Gamla Örebro 1999, sid. 217–218.

Tryckta källor

  • Sällskapet Gamla Örebro (1999). Gatorna i Örebro. Örebro. Libris 7793036. ISBN 9197096415 
  • Linde, Gunilla (1989). Stationshus 1855–1895: A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 47. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. sid. 66–69. Libris 7745510. ISBN 9185098477 

Externa länkar

Stationer längs Godsstråket genom Bergslagen
Stationer längs Mälarbanan
Huvudlinjen
Örebro C – Arboga – Köping – Kolbäck – Dingtuna – Västerås C – Enköping – Bålsta – Sundbyberg – Stockholm C
Frövigrenen
För lokaltågsstationer, se Stockholms pendeltåg.

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Centralstationen 3.jpg
Författare/Upphovsman: Örebro stadsarkiv / Okänd fotograf (public domain), Licens: CC BY-SA 3.0
Kung Carl XVI Gustafs invigning av Mälarbanan i Örebro 1997.
Adolf Eugène von Rosen Örebro jvstn.JPG
(c) Edaen, CC BY 3.0
Adolf Eugène von Rosen, byst utanför centralstationen i Örebro
Örebro centralstation april 2010.JPG
Författare/Upphovsman: Fredrik Tersmeden (= User:FredrikT), Licens: CC BY-SA 3.0
sv:Örebro centralstation, uppförd 1862. Arkitekt: sv:Adolf W. Edelsvärd.
Centralstationen Örebro.jpg
Centralstationen Örebro 1903