Öja, Karleby stad
| Öja | |
| Öja (finska) | |
| Ort | |
| Land |  Finland |
|---|---|
| Landskap | Mellersta Österbotten |
| Kommun | Karleby |
| Församling | Karleby |
| Läge | 63°50′N 22°55′Ö / 63.833°N 22.917°Ö |
| Folkmängd | 787 (2005) |
| Tidszon | EET (UTC+2) |
| - sommartid | EEST (UTC+3) |
| Geonames | 643994 |
| Öja | ||
| Öja (finska) | ||
| Före detta kommun | ||
| ||
| Land | Finland | |
|---|---|---|
| Län | Vasa län | |
| Area | ||
| - land | 50 km² | |
| Folkmängd | 664 (1965) | |
| Befolkningstäthet | 13,3 invånare/km² | |
| Grundad | 1932 | |
| Geonames | 643994 | |
| Upphörd | 1969 | |
| Ny kommun | Karleby kommun | |
 | ||
Öja är en by i Karleby stad i Mellersta Österbotten i Finland. Byn var tidigare en skärgårdskommun i Mellersta Österbotten i Finland. Kommunen grundades 1932[1] och slogs samman 1 januari 1969 med Karleby landskommun,[2] som i sin tur blev en del av Karleby stad år 1977. Före år 1932 hörde Öja till Kronoby kommun. Byn Öja har 787 invånare varav 72 % är svenskspråkiga (2005). Naturen i Öja skärgård präglas starkt av landhöjning. Ordet Öja betyder många små öar och förr i tiden bestod Öja av en stor övärld. Många av öarna har dock förenats med fastlandet på grund av landhöjningen. Den marina skärgårdskulturen lever trots detta kvar i Öja.
I Långö by i Öja finns Bodö gästbrygga och gårdsgruppen Sveins.
Demografi
Enligt Statsrådets beslut den 28 december 1962 var Öja för perioden 1963 till 1972 en enspråkigt svensk kommun.[3]
| År | Invånare | Svenska | Svenska % | Finska | Finska % | Övriga | Övriga % | Referens |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1940 | 564 | 555 | 98,4 % | 9 | 1,6 % | 0 | 0,0 % | [4] |
| 1950 | 581 | 574 | 98,8 % | 7 | 1,2 % | 0 | 0,0 % | [5] |
| 1960 | 637 | 630 | 98,9 % | 7 | 1,1 % | 0 | 0,0 % | [6] |
Befolkningen avses enligt folkräkningen den 31 december nämnda år. För åren 1910–1940 är det den närvarande befolkningen vid folkräkningen som avses.
Tätorter
Vid Statistikcentralens tätortavgränsning den 31 december 1960 hade Öja kommun två tätorter och tätortsgraden var 84,0 %.[6]
| Nr | Tätort | Folkmängd | Landareal km² | Folktäthet Invånare/km² |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Knivsund | 310 | 3,5 | 88,6 |
| 2 | Norra Långö | 225 | 4,9 | 45,9 |
Källor
- ^ (på finska och svenska) Befolkningsförhållandena år 1932. Finlands officiella statistik. "VI: 77". Helsingfors: Statistikcentralen. 1932. sid. 11. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/69324/vamu1932.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 3 december 2021
- ^ (på finska och svenska) (
PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 64 (69 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023 - ^ (på finska, svenska och engelska) ( PDF) Statistisk årsbok för Finland 1965. Statistisk årsbok för Finland. "LXI (61)". Helsingfors: Statistikcentralen. 1966. sid. 23 & 34. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/87698/xyti_stv_196500_1966_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 3 december 2021
- ^ ”Väkilukutaulut, Vaasan lääni 1940-1940 (K01A:37)” (på finska och svenska). Statistikcentralen, Tilastollisen päätoimiston tilastoarkisto. sid. 1007 & 1019. http://digihakemisto.appspot.com/edit?kuvanumero=1007&kuid=82937333&amnimeke=Tilastollisen+p%C3%A4%C3%A4toimiston+tilastoarkisto+%28KA%29&sarnimi=V%C3%A4kilukutaulut&aynimi=V%C3%A4kilukutaulut%2C+Vaasan+l%C3%A4%C3%A4ni+1940-1940+%28K01A%3A37%29&ay=3127559&sartun=343808.KA&atun=326873.KA&ay2=512379. Läst 3 december 2021.
- ^ (på finska, svenska och engelska) ( PDF) 1950 års allmänna folkräkning; 1 delen; Folkmängd och språkförhållanden, fördelning efter ålder. Finlands officiella statistik. "C:102 1". Helsingfors: Statistikcentralen. 1956. sid. 36–37. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/69272/vaelC102_1_1950.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 3 december 2021
- ^ [a b] (på finska, svenska och engelska) ( PDF) Allmänna folkräkningen 1960; II; Befolkningens ålder, civilstånd, huvudspråk mm.. Finlands officiella statistik. "VI C:103". Helsingfors: Statistikcentralen. 1963. sid. 68–69. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/94351/xvael_c_196000_1963_dig_2.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 3 december 2021
Media som används på denna webbplats
Öjan sijaintikartta, svg
I fält av guld ett uppskjutande, svart fyrtorn, laterninens rutor av silver.