Öckerö kommun
| Öckerö kommun Kommun | |
 (c) Pål-Nils Nilsson / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5 Flygfoto över hamnen på Öckerö | |
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Öckerö kommunvapen | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Län | Västra Götalands län (–) Göteborgs och Bohus län (–) |
| Centralort | Öckerö |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 12 807 ()[1] |
| Areal | 511,4 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 25,75 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 485,65 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 497,36 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 57°42′40″N 11°38′50″Ö / 57.711111111111°N 11.647222222222°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Göteborgs domkrets (–) Sävedals domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-1280[3] |
| Anställda | 975 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1407 |
| GeoNames | 2687508 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Öckerö kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Öckerö.
Kommunen utgörs av 10 bebodda öar och är jämte Gotland den enda kommun i Sverige som saknar fast landförbindelse och är beroende av färjetrafiken. Området har en artrik flora och fågelliv, men har problem med marint skräp.
Kommunen, som under perioden 2010 till 2022 styrdes av den borgerliga så kallade Öckeröalliansen, har en låg andel invånare med utländsk härkomst.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar Öckerö socken där Öckerö landskommun bildades vid kommunreformen 1862.
I kommunen fanns följande municipalsamhällen, samtliga inrättade 3 september 1915 och upplösta 31 december 1959:
- Hönö municipalsamhälle, före 1933 benämnt Hönö-Klåva municipalsamhälle
- Hälsö municipalsamhälle
- Kalvsunds municipalsamhälle
- Källö-Knippla municipalsamhälle
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.
Öckerö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Öckerö landskommun.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Sävedals domsaga och kommunen ingår sedan 1974 i Göteborgs domsaga.[6]
Geografi
Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Bohuslän och i norra Kattegatt, väster om Göteborgs kommun och Kungälvs kommun, båda i före detta Göteborgs och Bohus län.
Öckerö brukar räknas till Göteborgs norra skärgård. Kommunen omfattar tio bebodda öar som alla ligger mellan Vinga och Marstrand. Öarna heter Grötö, Hyppeln, Källö-Knippla, Björkö, Fotö, Hälsö, Kalvsund, Rörö, Hönö och Öckerö. Övriga öar har ingen åretruntbefolkning. Hönö är den till ytan största av öarna och har den största befolkningen.[7]
Öckerö är jämte Gotland den enda kommun i Sverige som saknar fast landförbindelse.[8]
Hydrografi
Öckerö kommun omges av Skagerrak, men flödet av sötvatten från Göta älv och Nordre älv påverkar havsmiljön i den östra delen av kommunen.[9] Bland sjöar återfinns Stora Ers vatten och Svarte mosse.
Naturskydd
Området kring Bohuskusten är särskilt hårt drabbat av skräp från havet då flytande skräp på Nordsjön förs med vind och ytvattenströmmar till Skagerrak där skräpet samlas på havet. Vid kraftig blåst kommer skräpet upp på ständerna och därför har strandstädning pågått i Öckerö kommun sedan 1992. Omkring 80 procent av allt skräp kommer från andra länder än Sverige.[10]
Kommunen har två kommunala naturreservat, Ersdalen och Rörö.[11] På den nordvästra delen av Hönö ligger Ersdalens naturreservat med bergiga och jordfattigt landskap. Floran är trots det karga landskapet relativt artrikt och innefattar bland annat dvärglin, ängsstarr, ävjebrodd och Jungfru Marie nycklar.[12] Rörö naturreservat utgörs av större delen av ön med samma namn. Där består landskapet av buskage, gräs och klapperstensfält och fågelarter som skärpiplärka, törnsångare, hämpling och järnsparv trivs där.[13]
Administrativ indelning
.png)
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Öckerö församling. Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Öckerö distrikt.[14]
Tätorter
Det finns åtta tätorter i kommunen, dessa är Hönö, Öckerö, Björkö, Fotö, Hälsö, Källö-Knippla, Rörö och Kalvsund.
Styre och politik
Styre
Kommunen styrs sedan 2010 av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som ingår i den så kallade Öckeröalliansen. Kommunalråd 2018–2022 är Jan Utbult från Kristdemokraterna.[15]
| År | Partier[16] | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994-1998 | M | KD | L | C | ||
| 1998-2002 | S | KD | L | C | ||
| 2002-2006 | M | KD | ||||
| 2006-2010 | M | KD | L | |||
| 2010-2014 | M | KD | L | |||
| 2014-2018 | M | KD | L | |||
| 2018-2022 | KD | M | L | |||
| 2022- | KD | M | L | |||
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Andreas Rydbo |
| Förste vice ordförande | KD | Martina Lindqvist |
| Andre vice ordförande | S | Jan Åke Simonsson |
Mandatfördelning i Öckerö kommun, valen 1970–2022
| Valår | V | S | MP | ÖVR | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 9 | 7 | 12 | 3 | 10 |
| 41 | 85,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 1 | 8 | 8 | 9 | 4 | 11 |
| 41 | 90,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 11 | 7 | 8 | 4 | 11 |
| 41 | 91,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 11 | 1 | 6 | 7 | 5 | 11 |
| 41 | 89,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 12 | 2 | 3 | 5 | 5 | 14 |
| 41 | 90,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 13 | 2 | 7 | 5 | 13 |
| 41 | 89,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 12 | 3 | 2 | 6 | 6 | 12 |
| 41 | 87,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 11 | 4 | 1 | 1 | 4 | 8 | 12 |
| 41 | 89,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 14 | 4 | 1 | 3 | 7 | 11 |
| 41 | 88,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 2 | 11 | 2 | 1 | 3 | 10 | 12 |
| 41 | 84,38 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 2 | 12 | 2 | 4 | 10 | 11 |
| 41 | 84,35 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 11 | 3 | 4 | 10 | 12 |
| 41 | 86,74 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 9 | 3 | 1 | 7 | 7 | 13 |
| 41 | 88,14 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 9 | 3 | 3 | 4 | 9 | 11 |
| 41 | 89,02 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 8 | 3 | 4 | 4 | 11 | 9 |
| 41 | 90,91 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 9 | 2 | 1 | 5 | 3 | 10 | 9 |
| 41 | 90,20 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelsen
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | KD | Jan Utbult |
| Förste vice ordförande | M | Anders Kjellgren |
| Andre vice ordförande | S | Maria Brauer |
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Socialnämnden | M | Kent Lagrell | KD | Martina Lindqvist | S | Thomas Wijk |
| Bygg- och miljönämnden | L | Göran Ohlsson | KD | Hans Wickstrand | S | Göran Olsson |
| Barn- och utbildningsnämnden | KD | Martina Kjellqvist | L | Vera Molin | S | Ronnie Bryngelsson |
| Valnämnden | S | Jan Ivar Ivarsson | KD | Johan Hamnebo | ||
Ekonomi och infrastruktur
Infrastruktur
Transporter
Kommunen nås med länsväg 155 via bilfärja på Hönöleden och Björköleden som trafikeras av Trafikverket Färjerederiet mellan Lilla Varholmen på Hisingen och Hönö respektive Björkö. Från Björkö går personfärja till Kalvsund, Grötö och Öckerö.
Från Hönö finns broar till Fotö och Öckerö, och från Öckerö finns bro vidare till Hälsö. Från Burö färjeläge på Hälsö går avgiftsfri bilfärja till de så kallade nordöarna, Källö-Knippla, Hyppeln och Rörö. Från centrala Göteborg finns bussförbindelser från Nils Ericsonterminalen till färjeläget Lilla Varholmen. Vissa bussar följer med färjan och fortsätter till hållplatser på Hönö och Öckerö.
Utbildning
Det finns åtta grundskolor i kommunen och dessa är belägna på sju av kommunens tio öar.[17] Två av skolorna har högstadie – Brattebergskolan, Årskurs 3-9 och Hedens Skola, Årskurs 3-9.
Öckerö seglande gymnasieskola är kommunens enda gymnasium, med omkring 300 elever år 2022. Skolan drivs i kommunal regi.[18]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 12 807 invånare (30 september 2023), vilket placerar den på 181:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Öckerö kommun 1970–2020[19] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 8 478 | |||
| 1975 | 9 219 | |||
| 1980 | 9 842 | |||
| 1985 | 10 260 | |||
| 1990 | 11 008 | |||
| 1995 | 11 590 | |||
| 2000 | 11 827 | |||
| 2005 | 12 231 | |||
| 2010 | 12 449 | |||
| 2015 | 12 682 | |||
| 2020 | 12 934 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 688, eller 5,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 645 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 536, eller 4,47 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 981 den 31 december 2002).[20]
Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Öckerö kommun.[21]
| Födelseland 31 december 2021[21] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land | Antal | Andel | Andel i hela riket |
| 1 |  Sverige | 11 989 | 92,92 % | 80,00 % |
| 2 |  Norge | 61 | 0,47 % | 0,39 % |
| 3 |  Finland | 51 | 0,40 % | 1,31 % |
| 4 |  Tyskland | 50 | 0,39 % | 0,51 % |
| 5 |  Thailand | 48 | 0,37 % | 0,43 % |
| 6 |  Afghanistan | 45 | 0,35 % | 0,60 % |
| 7 |  Storbritannien | 44 | 0,34 % | 0,31 % |
| 8 |  Syrien | 39 | 0,30 % | 1,88 % |
| 9 |  Danmark | 31 | 0,24 % | 0,37 % |
| 10 |  USA | 29 | 0,22 % | 0,23 % |
Kultur
Kulturarv
Under vikingatiden tillhörde öckeröarna de norska kungarna och den delen av kustremsan som kallades Älvsyssel, med tingsplats där nuvarande Bohus fästning i Kungälv ligger. Senare under 1200-talet byggde kung Håkon Håkonsson av Norge hus på Öckerö eftersom han ofta låg där med sin flotta.
Vid mitten av 1700-talet gick sillen till, sillperioden, och fiskelägena blomstrade under ca 50 år.
På öarna påträffas ibland offerkast, lokalt kallade döingarösen. Detta eftersom den som påträffade ett ilandflutet lik var skyldig att täcka liket med stenar eftersom man inte kunde begrava liket i vigd jord då man inte visste om personen varit kristen. Enligt sägnen "måste man kasta en sten eller gren på rösena samtidigt som man säger ramsan Jag kastar en sten på dina gamla ben, där ska du ligga till domedag". I annat fall sägs det att den dödes osalige ande kommer hemsöka en.[22]
Bland byggnadsminnen återfinns Bremerska villan som Ernst Bremer köpte 1927. Villan representerar typiska Bohuslänska kustnära företeelser som sillfisket och smugglingen, vilket är utmärkande för sekelskiftet 1900. Villan förklarades som byggnadsminne den 2 augusti 2004. Ett annat exempel är Stångmärket Valen, ett sjömärke från tidigt 1800-tal på ön Kalvsund. Sjömärket förklarades som byggnadsminne den 14 november 2006.
Kommunvapen
Blasonering: I blått ett stim sillar av silver - ordnade tre, två, tre, två - och däröver en av en karvskura bildad ginstam av silver, belagd med en blå roddbåt.
Vapnet utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Öckerö landskommun 1956, men fastställdes aldrig av Kungl Maj:t. Det registrerades hos PRV enligt det nyare regelverket år 1979 med den nuvarande blasoneringen, som skiljer sig något från den ursprungliga.
Se även
- Personer med anknytning till Öckerö kommun
Källor
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Öar i Sverige 2013” (pdf). Statistiska meddelanden MI 50 SM 1402, tabell F. Statistiska centralbyrån. 15 december 2014. sid. 7. http://share.scb.se/ov9993/data/publikationer/statistik/mi/mi0812/2013a01k/mi0812_2013a01k_sm_mi50sm1402.pdf. Läst 15 april 2021.
- ^ Nationalencyklopedin; uppslagsord 'Öckerö'
- ^ ”Öckerö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6cker%C3%B6. Läst 2 juni 2022.
- ^ ”Kust och hav”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/bo-trafik-och-miljo/kust-och-hav. Läst 2 juni 2022.
- ^ ”Naturområden och naturreservat”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/fritid-och-kultur/idrott-motion-och-friluftsliv/naturomraden-och-naturreservat. Läst 2 juni 2022.
- ^ ”Ersdalens naturreservat”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/fritid-och-kultur/idrott-motion-och-friluftsliv/naturomraden-och-naturreservat/ersdalens-naturreservat. Läst 2 juni 2022.
- ^ ”Rörö naturreservat”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/fritid-och-kultur/idrott-motion-och-friluftsliv/naturomraden-och-naturreservat/roro-naturreservat. Läst 2 juni 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Göteborgs-Posten, 27 oktober 2014: Han är Öckerös nye toppolitiker Läst 7 december 2019
- ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Arkiverad 7 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 December 2019
- ^ ”Kommunala grundskolor”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/barn-och-utbildning/grundskola/kommunala-grundskolor. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Gymnasium”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/barn-och-utbildning/gymnasium. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
- ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Döingeröset Hyppeln - Udda Utflykter”. uddautflykter.se. 14 mars 2021. https://uddautflykter.se/guide/bohuslan/doingeroset-hyppeln/. Läst 2 juni 2022.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Öckerö kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
| |||||
Media som används på denna webbplats
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
.svg)
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Öckerö Municipality in Västra Götaland County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Författare/Upphovsman: Michal Pise, Michal.Pise, Licens: CC BY 2.0
Landscape on Hälsö island, Öckerö Municipality, Sweden.
(c) Pål-Nils Nilsson / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
Felaktigheter kan även anmälas till denna sida.
Motiv: Öckerö
Nyckelord: Flygbilder
Författare/Upphovsman: Avopeas, Licens: CC BY-SA 4.0
Öckerö kommunalval 2014
Rödgrönt: S, V, MP
Borgerligt: M, C, FP, KD