Émile Gallé
| Émile Gallé | |
 | |
| Född | Émile Charles Martin Gallé 4 maj 1846[1][2][3] Nancy |
|---|---|
| Död | 23 september 1904[1][2][4] (58 år) Nancy |
| Begravd | cimetière de Préville |
| Medborgare i | Frankrike[5][6][7] |
| Utbildad vid | lycée Henri-Poincaré |
| Sysselsättning | Glaskonstnär, formgivare, keramiker[8], ebenist, glasblåsare[8] |
| Befattning | |
| President, École de Nancy (1901–1904) | |
| Maka | Henriette Gallé[9] |
| Föräldrar | Charles Gallé Fanny Reinemer |
| Utmärkelser | |
| Kommendör av Hederslegionen (1900) | |
| Redigera Wikidata | |
Émile Gallé, född 8 maj 1846 i Nancy, död 23 september 1904 i Nancy, var en fransk glaskonstnär som gestaltade stilen Art Nouveau under slutet av 1890-talet och framåt.
Uppväxt
Emiles far, Charles Gallé, var en framgångsrik entreprenör. Han gifte sig 1844 med fröken Reinemer, Emiles blivande mor, i hennes hemstad Nancy, en stad i norra Frankrike välkänd för sin glastillverkning. Charles utvidgade fruns rörelse i spegeltillverkning till att även omfatta glas och serviser. Han köpte ett krukmakeri, lade till heraldiska motiv till servisgodset, introducerade emaljmåleri på de glas som han lät tillverka och vann viss ryktbarhet. Émile uppfostrades trots denna framgång inte till att enbart ta över familjeföretaget, utan fick en traditionell akademisk utbildning. Han utmärkte sig i filosofi, latin och fransk litteratur. Denna utbildning lade grunden till hans intresse för vetenskap och litteratur, ett intresse som han senare hade nytta och glädje av i sitt konstnärskap. Som påbyggnadsutbildning studerade han glastillverkning i Tyskland, hos Schwerer och Co. När han återvände hem började han formge föremål för faderns servistillverkning och etablerade en varm vänskap med Victor Prové. Victor var son till en av Charles krukmakare och utbildade sig till konstnär. Det två unga männen kom att bli kompanjoner och vänskapen bestod livet ut.
Charles Gallé utvecklade på 1890-talet en speciell teknik med ingjutna metallbitar, som kallas "marquetry", och som han patenterade 1898. Den har knappast fått efterföljare, men i Sverige användes den av Betzy Ählström vid Reijmyre glasbruk.[10] Gallé är representerad vid bland annat Örebro läns museum[11] och Nationalmuseum[12].
Källor
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Emile Gallé, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 211197, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Martin Emile Galle, Léonoredatabasen (på franska), Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//1060/26, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w65d8wkx, omnämnd som: Émile Gallé, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 27 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 2058, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 211197, läst: 18 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 31621, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Dictionnaire biographique des protestants français de 1787 à nos jours : D-G, vol. 2, 2020, ISBN 2-8462-1288-0.[källa från Wikidata]
- ^ Marquetry i Encyclopédie des teqnniques du verre Arkiverad 25 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Örebro läns museum
- ^ Nationalmuseum
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Attribué à H. Duffray, Portrait d'Émile Gallé, 1889, photographie (détail). Photographie utilisée par Émile Gallé pour sa carte d'exposant à l'Exposition universelle de 1889.
Författare/Upphovsman: 663highland, Licens: CC BY 2.5
Uroko House and Uroko Museum of Art in Kobe, Hyogo, Japan