Édouard Molinaro

(c) Georges Biard, CC BY-SA 3.0

Édouard Molinaro, född 13 maj 1928 i Bordeaux, död 7 december 2013, var en fransk filmregissör.

Molinaro långfilmsdebuterade 1958 och gjorde på 1960-talet flera kommersiellt framgångsrika komedifilmer med huvudrollsinnehavare som Louis de Funès, Lino Ventura och Jacques Brel. År 1978 utkom Får jag presentera: Min mamma, herr Albin, för vilken Moliniaro blev Oscarsnominerad för bästa regi och manus efter förlaga. Filmen är en komedi om två homosexuella män i Saint-Tropez som försöker dölja sin livsstil när den ene mannens son kommer på besök med sin fästmö.

Från mitten av 1980-talet kom Molinaro främst att arbeta med TV, men återkom till bioduken 1992 med Le souper, efter en pjäs av Jean-Claude Brisville, och 1996 med Beaumarchais l'insolent, efter ett kvarlämnat manus av Sacha Guitry.^[1]

• Med ryggen mot väggen (1958)
• Des femmes disparaissent (1959)
• Vittnet är farligt (1959)
• En flicka för sommaren (1959)
• Ett fönster stod öppet (1961)
• Polisrazzia (1961)
• I Arsène Lupins fotspår (1962)
• Agent 006 (1963)
• La chasse à l'homme (1964)
• Saken är Oscar (1967)
• Nord-polaren (1969)
• Min onkel Benjamin (1969)
• La liberté en croupe (1970)
• La Mandarine (1971)
• L'emmerdeur (1973)
• Dracula père et fils (1976)
• Får jag presentera: Min mamma, herr Albin (1978)
• Mamma Albin som hemlig agent (1980)
• Fyra fräcka älskare (1980)
• Förvandlingens rus (1987)
• Kärlekens bakgata (1987)
• A gauche en sortant de l'ascenseur (1988)
• Den fallna kvinnan (1992)
• Le souper (1992)
• Beaumarchais l'insolent (1996)

• Wikimedia Commons har media som rör Édouard Molinaro.
  Bilder & media