Åtvidaberg

Åtvidaberg
Tätort
Centralort
Utsikt över gamla Facitfabriken.
Utsikt över gamla Facitfabriken.
LandSverige Sverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
KommunÅtvidabergs kommun
DistriktÅtvids distrikt
Koordinater58°12′1″N 15°59′50″Ö / 58.20028°N 15.99722°Ö / 58.20028; 15.99722
Area
 - tätort566 hektar (2020)[4]
 - kommun780,24 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort6 934 (2020)[3][4]
 - kommun11 425 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort12,3 inv./hektar
 - kommun15 inv./km²
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortÅtvidaberg
Postnummer597 3X, 597 4X
Riktnummer0120
TätortskodT1328[5]
Beb.områdeskod0561TC105 (1960–)[6]
Geonames2724321
Ortens läge i Östergötlands län
Ortens läge i Östergötlands län
Ortens läge i Östergötlands län
Wikimedia Commons: Åtvidaberg
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Åtvidaberg, lokalt även Åtvid, är en tätort och centralort i Åtvidabergs kommun i Östergötlands län.

Historia

I trakterna runt Åtvidaberg hittades redan under medeltiden koppar och gruvdrift startades. Gruvorna omtalas första gången år 1413. På 1500-talet lades dock driften ned. 1754 erhöll fänrik David Hallonqvist privilegier på gruvan och började på nytt rensa de övergivna gruvhålen. 1764 slog han sig i kompanjonskap med Johan Adelswärd på Adelsnäs som snart blev ensam ägare till gruvan. 1856-57 byggdes en järnvägsförbindelse för att frakta malmen från gruvorna i Bersbo till kopparsmältverket i Åtvidaberg.[7]

I slutet av 1800-talet började malmen att tryta. Dåvarande ägaren, Theodor Adelswärd lät då uppföra Europas första kontorsmöbelfabrik, senare Facit AB. 1911 startade han även Åtvidabergs Vagnfabrik.[7]

Vid den moderna bebyggelsen i Eksäter norr om järnvägen finns en staty av Sven Lundqvist som föreställer David Drummond (1593-1638). Han var en tid officer vid Östgöta fotfolk med boställe i Slevringe utanför Åtvidaberg. Han blev senare regementschef för Kalmar regemente. David Drummond är den förste till namnet kände tobaksrökaren i Sverige.[7]

Administrativa tillhörigheter

Byn Åtvid var kyrkby i Åtvids socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Åtvids landskommun där Åtvidabergs municipalsamhälle inrättades 30 maj 1902. Åtvidabergs köping bildades 1946 genom en ombildning av landskommunen och municipalsamhället. Köpingskommunen uppgick 1971 i Åtvidabergs kommun där Åtvidaberg sedan dess är centralort.[8]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Åtvids församling.[9]

Orten ingick till 1889 i Bankekinds tingslag, därefter till 1924 i Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds tingslag och sedan till 1971 i Linköpings domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Åtvidaberg i Linköpings domsaga.[10]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Åtvidaberg 1900–2020[11][12]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1900
  
1 485†
1960
  
6 398
1965
  
7 374
1970
  
8 385
1975
  
8 436
1980
  
8 240
1990
  
7 845535
1995
  
7 620544
2000
  
7 066544
2005
  
6 947545
2010
  
6 859542
2015
  
7 014567
2020
  
6 934566

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

Stadsdelar

Bland Åtvidabergs stadsdelar kan nämnas Basthagen, Eksätter, Villahagen, Fågelsången (industriområde), Garpan, Långbrott, Nygård och Västantorp i tätortens norra del. I Åtvidabergs södra del återfinns Edberga, Fiskarhagen och Östantorp.

Näringsliv

Fram till 1970-talet var Facit dominerande arbetsgivare på orten och finansierade också fotbollslaget Åtvidabergs FF. Facit köptes 1972 efter en djup ekonomisk kris av Electrolux, som 1981 sålde företaget vidare till Ericsson. År 1989 skiljdes Facits utveckling och tillverkning i Åtvidaberg ut från den kvarvarande handelsverksamheten. Utveckling och tillverkning bolagiserades under namnet Facit Partner AB. Samma år avyttrades Facitkoncernen, inklusive Facit Partner AB, till det norska investmentbolaget Entranor AS. Bolaget blev senare kontraktstillverkaren Partnertech AB, med huvudkontor i Vellinge med en av sina fabriker i Stora Örsätter utanför Åtvidaberg. Partnertech köptes 2015 av finländska kontraktstillverkaren Scanfil Oyj.

Gruvföretaget Beowulf Mining har en licens att bryta i Bersbo och Mormorsgruvan som täcker 225km2[13].

Bankväsende

Åtvidaberg har sedan 2021 ett enda bankkontor. Åtvidabergs egendomars sparbank grundades 1859. År 1867 bildades Bankekinds härads sparbank, som år 1875 tog över Åtvidabergs egendomars sparbank. Denna bank hade ursprungligen sitt säte i Fillinge tingshus och först år 1950 flyttas huvudkontoret till Åtvidaberg. Verksamheten är alltjämt en fristående sparbank, sedan år 1987 under namnet Åtvidabergs sparbank.

År 1906 öppnade Östgöta Enskilda Bank ett avdelningskontor i Åtvidaberg, vilket länge var den enda affärsbanken på orten. År 1997 öppnade Handelsbanken ett kontor i Åtvidaberg.[14] Danske Bank/Östgöta Enskilda Bank ersatte kontoret i Åtvidaberg med ett mobilt kontor 2009,[15] och 2021 stängde även Handelsbanken sitt kontor.[16]

Kommunikationer

Åtvidaberg ligger vid Riksväg 35 och Tjustbanan.

Sport

Åtvidabergs FF hade en storhetsperiod under 1970-talet med seger i Svenska cupen i fotboll för herrar 1970 och 1971 samt SM-guld i fotboll för herrar 1972 och 1973. Det blev även spel i Europacuperna för Åtvidabergs FF:s herrlag i fotboll där man nådde kvartsfinal. Efter 1970-talet följde många år med både sportsliga och ekonomiska problem, År 2010 spelade Åtvidabergs FF] åter i Allsvenskan, men åkte ur samma säsong. År 2012 var Åtvidaberg åter tillbaka i högsta serien, för att återigen åka ut efter säsongen 2015.

Sevärdheter

Personer med anknytning till Åtvidaberg

Bildgalleri

  • ”Stora kyrkan” i Åtvidaberg.
    ”Stora kyrkan” i Åtvidaberg.
  • Verksgatan.
    Verksgatan.

Historiska bilder

  • Stenhusgatan, 1924.
    Stenhusgatan, 1924.
  • Pingstmarknad (troligen 1903).
    Pingstmarknad (troligen 1903).
  • Fabriken i Åtvidaberg byggs upp efter branden 1903.
    Fabriken i Åtvidaberg byggs upp efter branden 1903.

Se även

Externa länkar

Referenser

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 14 september 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Sällsamheter i Östergötland del 2, Christer Topelius. s. 63-73.
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  12. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  13. ^ ”Åtvidaberg : Beowulf Mining plc”. beowulfmining.com. http://beowulfmining.com/projects/sweden/atvidaberg/. Läst 19 augusti 2016. 
  14. ^ Årsredovisning 1997, Handelsbanken, alternativ länk
  15. ^ ÖEB lägger ner kontor i Finspång Arkiverad 11 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Norrköpings Tidningar, 25 november 2009
  16. ^ Kontoret i Åtvidaberg ett av de som läggs ner, Corren, 22 december 2020

Vidare läsning

  • Adelswärd, Viveka (2008). Adelsnäs och baroniet Adelswärd : en kort berättelse  : [med anledning av baroniet Adelswärds 225-årsjubileum 9 maj 2008]. Åtvidaberg: Baroniet Adelswärd. Libris 17116375. ISBN 9789163326912 
  • Bergsbruk och industri - makt och idyll : Åtvidaberg under 600 år. Åtvidaberg: Brukskultur Åtvidaberg. 2013. Libris 14797987. ISBN 978-91-637-3807-4 
  • Carlberg, Daniel; Engström, Christer (2013). I en annan del av Åtvid. D. 1. Johanneshov: Daniel Carlberg och Christer Engström. Libris 14975052. ISBN 9789163728907 
  • Carlberg, Daniel; Engström, Christer (2014). I en annan del av Åtvid. D. 2. Johanneshov: Daniel Carlberg och Christer Engström. Libris 17124940. ISBN 9789163748684 
  • Carlberg, Daniel; Engström, Christer (2016). I en annan del av Åtvid. D. 3. Johanneshov: Daniel Carlberg och Christer Engström. Libris 19796523. ISBN 9789163748691 
  • Dahlman, Eva; Vretblad, Gunvor; Thorin, Mariann (2015). Exponerad tid : Johan Emanuel Thorins fotografier 1890-1930. Stockholm: Nordiska museets förlag. Libris 17848873. ISBN 9789171085665 
  • Gärme, Sven (1984). Sägner och skröner från Åtvidabergstrakten. [Linköping]: [Carlsons bokh. (distr.)]. Libris 474278 
  • Göransson, Bertil (1999). Inte bara gruvor. Åtvidaberg: B. Göransson. Libris 7454054. ISBN 91-630-8437-6 
  • Jonsson, Sverker (2013). Den svenska möbeltillverkningen 1850-1950 : en småindustris framväxt. Möklinta: Gidlund. Libris 13691820. ISBN 978-91-7844-861-6 
  • Petersson, Tom (2012). Fadern, sonen och det heliga företaget : när Åtvidaberg och Facit erövrade världen - och hur de förlorade den. Möklinta: Gidlund. Libris 13515780. ISBN 978-91-7844-855-5 
  • Ring, Herman A (1894-1907). ”Åtvidaberg Baroniet Adelswärd”. Sveriges industri - dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris 2148639. https://runeberg.org/rhasvindus/3/0425.html 
  • Söderbäck, Olof (1984). Sockna : bilder från Åtvidaberg (2. uppl). Linköping: Bokugglan i Linköping. Libris 541800 
  • Åtvidaberg i betraktarens öga : 38 fotografer porträtterar Sockna. Åtvidaberg: Åtvidabergs fotoklubb. 2013. Libris 14667320. ISBN 9789163728006 
  • Åtvidabergs historia. [Linköping]: [Univ.]. 1983. Libris 7638371. ISBN 91-7372-679-6 
  • Önfelt, Christina (1985). Sekelskiftesbebyggelsen i Åtvidaberg : med tonvikt på bostadsbebyggelsen, speciellt egna-hemsbebyggelsen. Åtvidaberg: Kulturnämnden. Libris 566363 
Åtvidabergs kommun i Östergötlands län
DistriktÅtvidabergs kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Kustpilen
Stångådalsbanan
Tjustbanan

Media som används på denna webbplats

Sweden Östergötland location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Östergötland County in Sweden

Equirectangular projection, N/S stretching 190 %. Geographic limits of the map:

  • N: 59.10° N
  • S: 57.60° N
  • W: 14.20° E
  • E: 17.20° E
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
NMA.0064788 Åtvidaberg. Pingstmarknad (troligen 1903).jpg
Åtvidaberg. Pingstmarknad ( troligen 1903 ). Foto Joh. E. Thorin Åtvidaberg. Ur Svensk Stad vol. 19.
Verksgatan-Åtvidaberg.jpg
Författare/Upphovsman: ArEkBn, Licens: CC BY-SA 3.0
Verksgatan i Åtvidaberg. Husen byggdes i slutet av 1700-talet.
NMA.0064786 Åtvidaberg. December 1904. Fabriken byggs upp efter branden 1903.jpg
Åtvidaberg. December 1904. Fabriken byggs upp efter branden 1903.
Åtvidaberg vapen.svg
Författare/Upphovsman:

Marmelad

, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Nya kyrkan.jpg
"Nya kyrkan" i Åtvidaberg
NMA.0064787 Åtvidaberg. Stenhusgatan 1924.jpg
Åtvidaberg. Stenhusgatan 1924. Foto Joh. E. Thorin Åtvidaberg. Ur Svensk Stad vol. 19.
Utsikt över gamla FACIT.JPG
Utsikt över Åtvidaberg i Östergötland som bland annat visar FACITs gamla lokaler.