Åtel
 | Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Åtel är föda som har placerats ut av människor för att locka eller göda vilt. En äldre benämning var luder.[1]
Syftet med att placera ut en åtel kan vara för att bedriva jakt, men termen åtel används även för stödutfodring av rovdjur, och har då använts främst för att främja bestånd av rovfåglar. För en plats där vilt stödutfodras under vintern används även termen foderplats.[2]
Åteljakt
Jakt med hjälp av åtel bedrivs främst som vakjakt, där jägaren oftast sitter i ett jakttorn. Viltslag som jagas på detta sätt är främst vildsvin och räv. Vid vildsvinsjakt utgörs åteln av olika slags vegetabilisk föda. Det är vanligt att man använder sig av foderautomater vilka sprider ut främst ärtor periodiskt. Vid rävjakt utgörs åteln av animalisk föda, till exempel slaktavfall.
Giftåtel
Det har förekommit att åteln har varit förgiftad. Giftåtlar har främst använts vid vargjakt. En av de vargar som från 1879 till 1882 dödade ett stort antal barn i sydvästra Finland förgiftades till döds 1882.[3] Numera används giftåtlar främst i Ryssland i syfte att döda varg.
Användning av åtel i Sverige
Platsen där lockbete var utlagt var i äldre tiders jaktstadga fredad genom vissa bestämmelser. Vissa fågelarter, bland annat kungsörn, har varit mycket beroende av åtlar.
Jordbruksverket har regler för hur animaliska produkter får hanteras i samband med åtel, bland annat för att undvika smittspridning.[4] Miljölagstiftningen ska också följas, till exempel att åtlar inte får läggas ut nära bebyggelse eller vid vattentäkter. Enligt jaktförordningen (1987:905) får Naturvårdsverket meddela föreskrifter om åtel och åteljakt.[5][6] Det är länsstyrelserna som beslutar om tillstånd för åteljakt och den som vill lägga ut åtel för jakt måste därför anmäla detta till länsstyrelsen, innan åteln läggs ut. Utläggning av åtel utan tillstånd kallas otillåten åtel och kan bedömas som ett jaktbrott.
Se även
- Vette – som tidigare ibland också kallats "luder"
Noter
- ^ Tidigare användes den tyska termen "luder" för "åtel" även i Sverige.Luder i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- ^ Uppslagsordet "foderplats" Nationalencyklopedin
- ^ Enligt äldre uppgifter skall det ha varit 22 barn som blev dödade, nyare forskning tyder emellertid på att cirka 35 barn kan ha blivit dödade. Linnell, John D.C.; Solberg, Erling J.; Brainerd, Scott; Liberg, Olof; Sand, Håkan; Wabakken, Petter; Kojola, Ilpo (2003). ”Is the fear of wolves justified? A Fennoscandian perspective”. Acta Zoologica Lituanica 13 (1): sid. 29. ISSN 1392-1657. Arkiverad från originalet den 7 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080307025815/http://www.lcie.org/Docs/Regions/Baltic/Linnell%20AZL%20Wolf%20attacks%20in%20Fennoscandia.pdf. Läst 15 april 2012. ”Not all of these attacks were equally well documented, and some were only based on rumours, while others were well documented. All victims were apparently children.”. Arkiverad 7 mars 2008 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Hantera produkter från djur i samband med jakt och fiske
- ^ Jaktförordningen (1987:905)
- ^ Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av stora rovdjur
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Författare/Upphovsman: 4028mdk09, Licens: CC BY-SA 3.0
Kompakter Hochsitz im Brunnenfeld zwischen Mannheim-Rheinau und Mannheim-Friedrichsfeld (Baden-Württemberg, Deutschland)