Åssandbi

Åssandbi
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljGrävbin
Andrenidae
SläkteSandbin
Andrena
UndersläkteEuandrena[1]
ArtÅssandbi
A. ruficrus
Vetenskapligt namn
§ Andrena ruficrus
AuktorNylander, 1848[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Åssandbi (Andrena ruficrus) är en art i insektsordningen steklar som tillhör överfamiljen bin och familjen grävbin.[2][3]

Beskrivning

Honan blir 9 till 10 mm lång och är svart med gulbruna hår; huvudet har dock bara ljust brungul behåring i ansiktet. Den nedre och bakre delen av mellankroppen har dessutom hår som vitnar mot buken. De främre av bakkroppens tergiter[a] saknar behåring, medan de bakre har mindre, glesa hårfält på sidorna. Bakbenens skenben och fötter är brandgula, både till grundfärg och behåring.[4]

Hanen är mindre, 7 till 9 mm lång och med vit behåring på ansiktet, som bildar en mustasch på clypeus (munskölden)[b] Mellankroppen är ljusare än honans, med vitaktig behåring med bara en antydan till blekbrunt. Bakkroppens behåring liknar honans, men bakbenen är något mörkare.[4]

Ekologi

Åssandbiet lever i skogsterräng på sandjord, som grus- och sandtag, längs vägrenar,[4] skogsbryn och -gläntor samt på sandhedar[5]. I Österrike och de schweiziska alperna går det upp till mellan 600 och 1 900 m.[6] Det är oligolektiskt, det samlar endast pollen från videväxter, men hämtar även nektar från korgblommiga växter (som hästhov och Maskrossläktet[4]) samt ranunkelväxter.[5] Flygtiden varar från mars till april eller början av maj.[5] Artens bon, som grävs på öppen mark, parasiteras av gökbiet åsgökbi. Åsgökhonan lägger ägg i larvcellerna, ett i varje, och den resulterande larven dödar värdägget eller -larven, och lever sedan av den insamlade maten.[4]

Utbredning

I Europa förekommer arten från norra Spanien, Sardinien och Grekland i söder till norra Norden i norr, och från Storbritannien i väster till Moskvaregionen i öster. Den undviker dock det mesta av Medelhavsområdet. Vidare förekommer den i Asien från Turkiet till Sydkorea och Japan.[5]

I Sverige finns arten i hela landet, från Skåne till Abisko i Lappland. Den anses vara vanlig överallt utom i södra Skåne, där den betraktas som mindre allmän.[4]

I Finland finns arten i hela landet, från Åland och sydkusten till nordöstra Lappland, men betydligt glesare i norr.[7]

Status

Arten är inte rödlistad, utan klassificerad som livskraftig (LC) både globalt[5], i Sverige[4] och i Finland[8].

Kommentarer

  1. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
  2. ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.

Referenser

Media som används på denna webbplats

Andrena (Euandrena) ruficrus - female - Flickr - S. Rae (1).jpg
Författare/Upphovsman: S. Rae from Scotland, UK, Licens: CC BY 2.0

Armet Forest, Berwickshire, Scotland

NT448567