Åseda köping

Åseda köping
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSmåland
LänKronobergs län
Kommun, nuUppvidinge kommun
CentralortÅseda
Inrättad1 januari 1943
Upphörd31 december 1970
Uppgått iUppvidinge kommun
Befolkning, areal
Areal7 kvadratkilometer ()
Läge
Koordinater57°10′05″N 15°21′04″Ö / 57.16813°N 15.35098°Ö / 57.16813; 15.35098
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagÖstra Värends tingslag (–)
Uppvidinge tingslag (–)
Koder och länkar
Kommunkod0760
Redigera Wikidata

Åseda köping var en tidigare kommun i Kronobergs län.

Administrativ historik

Den 1 januari 1863 började kommunalförordningarna gälla och då inrättades cirka 2 500 kommuner (städer, köpingar och landskommuner), tillsammans täckande hela landets yta.

I Åsheda socken i Uppvidinge härad i Småland inrättades då Åseda landskommun.

Ett municipalsamhälle, likaledes med namnet Åseda, inrättades den 31 augusti 1910. Den 1 januari 1943 (enligt beslut den 27 mars 1942 och 28 augusti 1942) utbröts Åseda municipalsamhälle (omfattande en areal av 1,04 km², varav allt land,[1] och med 1 149 invånare)[2] samt kringliggande områden (omfattande en areal av 5,50 km², varav 5,25 km² land, och med 513 invånare)[2] ut ur landskommunen för att bilda Åseda köping. Köpingen utbröts även ur Åseda jordregistersocken i avseende på fastighetsredovisningen. I köpingen gällde ursprungligen två av stadsstadgorna: byggnadsstadgan och brandstadgan. Enligt beslut den 4 juni 1943 skulle också de övriga stadsstadgorna gälla inom köpingen.[3]

Varken landskommunen eller köpingen påverkades av kommunreformen 1952.

1 januari 1965 införlivades Åseda landskommun (med 1 232 invånare och omfattande en areal av 256,20 km², varav 247,02 km² land) i köpingen.[4]

1 januari 1971 upphörde köpingen då den uppgick i Uppvidinge kommun.[5]

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende hörde köpingen till Åseda församling.

Köpingsvapnet

Blasonering: Sköld kluven av guld, vari en tvåbladig röd ört med klocklik kalk, och av rött, vari en yxa med blad av silver och skaft av guld. [6]

Detta vapen fastställdes av Kungl Maj:t den 2 juni 1961.

Geografi

Åseda köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 6,54 km², varav 6,29 km² land.[7] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1953 omfattade köpingen den 1 januari 1961 en areal av 6,98 km², varav 6,78 km² land.[8]

Tätorter i köpingen 1960

I Åseda köping fanns tätorten Åseda, som hade 2 431 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i köpingen var då 100,0 procent.[9]

Näringsliv

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var kommunens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt:[10]

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 15,4 procent med träindustri, 11,7 procent i textil- och sömnadsindustrin, 11,7 procent med byggnadsverksamhet samt 10,2 procent i metallindustrin. Endast 15 av förvärvsarbetarna (1,6 procent) hade sin arbetsplats utanför köpingen.[10]

Politik

Mandatfördelning i valen 1942–1966

ValårVSÖVRCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1942911
911
20
20
1946947
947
20
19
1950113353
13353
2580,3
23
19541213
1213
2577,4
24
195812121
1212
2579,6
23
1962114244
114244
2580,1
24
1964112836
112836
3082,6
27
196692946
92946
3081,6
255
  • Övriga 1950 var Skattebetalarna
  • Övriga 1954 var För köpingens bästa (8), Fram för sparsamhet (4), Radikala arbetare (1)
  • Övriga 1958 var För köpingens bästa (9), Fram för sparsamhet (3)
  • Övriga 1962 var Fram för sparsamhet (3), Radikala arbetare (1)
  • Valet 1964 avsåg den utökade Åseda köping, bestående av den tidigare köpingen samt Åseda landskommun.
  • Övriga 1966 var Radikala arbetare
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser

  1. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 25. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] (PDF) Statistiska centralbyrån: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1942. Sida 17 Läst 1 november 2015
  3. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 24. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 17. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 24 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 17 augusti 2012. 
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 30. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 16. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 7. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 42-43. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
Kommuner i Kronobergs län 1952-1970
Städer (2 st)
Köpingar (8 st)
Landskommuner (34 st)
Algutsboda (upphörde 1969/1/1) · Almundsryd (upphörde 1958/1/1) · Annerstad · Berga · Bergunda · Braås · Ekeberga · Göteryd · Hamneda · Hjortsberga (upphörde 1963/1/1) · Hälleberga (upphörde 1969/1/1) · Lammhult · Lenhovda (upphörde 1956/1/1) · Lidhult · Linneryd · Ljuder · Markaryd (upphörde 1960/1/1) · Mellersta Kinnevald · Moheda · Nottebäck · Rottne · Ryssby · Skatelöv · Stenbrohult · Södra Sandsjö · Urshult · Virestad · Vislanda · Väckelsång · Västra Torsås · Åseda (upphörde 1965/1/1) · Älghult · Älmeboda · Östra Torsås
Nya kommuner efter 1 januari 1952
Almundsryds köping (1958/1/1)  · Lenhovda köping (1957/1/1)
Se även: Sveriges kommuner 1952

Media som används på denna webbplats

Åseda köping vapen.svg
Författare/Upphovsman: Kaiser Torikka, Licens: CC BY-SA 3.0
Åseda köpings vapen från 1961 fram till 1970. Köpingen uppgick senare i Uppvidinge kommun.
Blasonering: Sköld kluven av guld, vari en tvåbladig röd ört med klocklik kalk, och av rött, vari en yxa med blad av silver och skaft av guld.