Åsa Lindholm

Åsa Lindholm
Född27 februari 1975[1] (48 år)
Lunds Allhelgonaförsamling[1], Sverige
Utbildad vidDramatiska Institutet,
Lunds universitet
Aarhus universitet
Utmärkelser
Ikarospriset (2006)[2]
Henning Mankell-stipendiet (2017)[2]
Det svenska Ibsensällskapets Ibsenpris (2020)[2]
Redigera Wikidata

Åsa Emilia Lindholm, född 27 februari 1975 i Lunds Allhelgonaförsamling, Malmöhus, är en svensk dramatiker, regissör och dramaturg.[3][4]

Biografi

Åsa Lindholm utbildade sig 2001–2004 vid Dramatiska institutets Dramatik/dramaturgi-program. Hon har även studerat vid Lunds universitet och Århus universitet.[4][5] Hon har varit anställd som dramaturg vid Göteborgs stadsteater och Uppsala Stadsteater, och varit konstnärlig ledare vid Teater Tribunalen. Senare har hon varit verksam som dramaturg vid Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.[6]

Lindholm har skrivit och regisserat för Stockholms stadsteater, Göteborgs stadsteater, Unga Klara, Dramaten, Folkoperan, Riksteatern, Radioteatern och Östgötateatern. Pjäser av henne har översatts till tyska, norska, engelska, rumänska, kinesiska och turkiska. Hon har även arbetat med performance art i egna projekt, på Teater Tribunalen och med danska performanceartisten SIGNA.[6]

Lindholm fick 2006 Ikaros-priset för radioproduktionen Ett perfekt liv. 2017 fick hon Henning Mankell-stipendiet och 2020 Svenska Ibsensällskapets pris.[5][7]

Hon är bosatt i Sundbyberg.

Pjäser

  • Bettysagorna (2004)
  • Om flickor kunde döda (2009)
  • Bye Bye Baby (2010)
  • De röda skorna (2010)
  • Flickan med tomtebloss (2010)
  • Grymma sagor (2010)
  • Hans Christian och den lille vännen (2010)
  • Sheher – sagoberätterskan (2010)
  • Sugerstar Sockerstjärna (2011)
  • Marisol (2013)
  • Natten – börjar nu (2014)
  • Panik i flickrummet (2017)
  • Snubben lättar på sitt hjärta (2018)
  • Lång natts färd mot dag (2020)[8][9]
  • Mi-Mi's sexuella liv (2024)[10]

Pjäserna Om flickor kunde döda och Snubben lättar på sitt hjärta har varit uttagna till Bibu – Scenkonstbiennalen för barn och unga. Den sistnämnda blev även uttagen till Scenkonstbiennalen.[5]

Referenser

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet, 2011, ISBN 978-91-88366-91-7, läst: 21 mars 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] ÅSA LINDHOLM, läs online, läst: 21 mars 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sveriges befolkning 1990 
  4. ^ [a b] forbundssekreterare (1 december 2017). ”Åsa Lindholm 2017 års Mankell-stipendiat”. Dramatikerförbundet. https://www.dramatiker.se/2017/12/01/asa-lindholm-2017-ars-mankell-stipendiat/. Läst 7 mars 2023. 
  5. ^ [a b c] ”ÅSA LINDHOLM”. Colombine Teaterförlag. https://www.colombine.se/forfattaren/asa-lindholm/. Läst 7 mars 2023. 
  6. ^ [a b] ”Åsa Lindholm”. Scensverige. https://scensverige.se/asa-lindholm/. Läst 7 mars 2023. 
  7. ^ ”Åsa Lindholm prisas för modig dramatik”. Svenska Dagbladet. 2020–03–20. 
  8. ^ ”Kulturhuset Stadsteatern”. tkt.kulturhusetstadsteatern.se. https://tkt.kulturhusetstadsteatern.se/medv/medv_arkiv_utan_bild.php?id=421. Läst 14 mars 2023. 
  9. ^ ”Åsa Lindholm – DramaDirekt”. https://dramadirekt.se/dramatist/asa-lindholm/. Läst 14 mars 2023. 
  10. ^ ”Mi-Mi´s sexuella liv – aktuell pjäs om att vara kvinna”. folkbladet.se. https://folkbladet.se/bli-prenumerant/artikel/r0qdp9pj/fb-bd-0kr-dp_week. Läst 6 februari 2024. 

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.