Ås, Krokoms kommun

	Ås
	Tätort
	(c) Jan Norrman / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5 Flygfoto över tätorten Ås och Storsjön 1996.
Land	Sverige
Landskap	Jämtland
Län	Jämtlands län
Kommun	Krokoms kommun
Distrikt	Ås distrikt
Koordinater	63°14′35″N 14°33′49″Ö / 63.24306°N 14.56361°Ö
Area	282 hektar (2020)
Folkmängd	1 471 (2020)
Befolkningstäthet	5,2 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Tätortskod	T8028
Beb.områdeskod	2309TB112 (1965–)
Geonames	2725076
	Ortens läge i Jämtlands län Ortens läge i Jämtlands län
	Wikimedia Commons: Ås, Krokom Municipality
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

Ås är en tätort i Ås distrikt i Krokoms kommun och kyrkbyn i Ås socken i Jämtland, belägen 9 kilometer nordväst om Östersund. Tätorten består av delarna Högstalägden, Hov, Rösta och Torsta.

Historia

Under exploateringen i början av 1980-talet genomfördes större arkeologiska utgrävningar i Ås där lämningar efter järnålders-, vikinga- och medeltidsbosättningar hittades, de tidigaste från 300-talet e.Kr. Ås har alltså en av Jämtlands äldsta funna jordbruksbosättningar.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Ås 1965–2020^[4]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1965	457
1970	580
1975	671
1980	634
1990	1 107	103
1995	1 143	107
2000	1 104	107
2005	1 097	108
2010	1 218	120
2015	1 572	292
2020	1 471	282
Anm.: Ny tätort 1965. Sammanvuxen 2015 med Ösa och Stallbacken

Geografi

Forbondeleden är en vandrings- och cykelled från Kattstrupeforsen i norr vid Indalsälven mot sydväst till Täng nere vid Storsjön. Distansen är ungefär 10 km, årligen arrangeras en gemensam vandring.

Tysjöarnas naturreservat är ett av norra Europas största och viktigaste fågelområden, det ligger öster om E14.

Samhället

I mitten av 1980-talet exploaterades ett stort bostadsområde i centrala Ås med en nära fördubbling av invånarantalet. Under senare år har södra Ås, vid kommungränsen mot Östersunds kommun, exploaterats. Sånghusvallen, Arons dunge och Stallbacken är de nya bostadsområdena.

Planer för ytterligare bostadsområden finns för Blomsterhagen, Kvarteret Freja och Ås Båthamn. I centrala Ås planeras ett särskilt boende för äldre.

Orten hade en livsmedelsaffär fram till 2004.

Ås kyrka ligger i närheten av Ås skola högst på "åsen" Ås.

Skolor

Hovgläntan, Junibacken och Sånghusvallen är de tre kommunala förskolorna i Ås. De fristående är föräldrakooperativet Galaxen, föräldrakooperativet Solägget och förskolan Hjärtat.

I Ås finns ett flertal skolor. Sånghusvallens skola i södra delen är en nybyggd skola för klasserna F-6. I centrala Ås ligger Ås skola med Ås Bibliotek, tidigare Ås kyrkskola, som är kommunens största F-9 skola med 500 elever. Vid Storsjöns strand ligger Birka folkhögskola, bredvid kyrkan ligger Åsbygdens naturbruksgymnasium och nordöst om Ås ligger Dille Gård Naturbruksgymnasium.

Kommunikation

Motorvägen E14 börjar i Trondheim och passerar Åsbygden vidare till Östersund och slutligen Sundsvall.

Bussförbindelserna mellan Östersund och Ås är många.

Tågtrafik går genom Ås. Ingen järnvägsstation finns längre, men fanns tidigare i byarna Täng och Åskott som Inlandsbanan passerar.

Näringsliv

Företagsamhet utmärker Åsbygden med många företag. Industriföretaget Hallströms byggde en produktionsanläggning under 2016 i industriområdet Åsbacken, strategiskt nära E14.

Idrott

Ås IF är ortens stora idrottsförening. Jämtkrafthallen är en allaktivitetshall i centrala Ås med tillhörande tre fotbollsplaner. Skidspår på fyra distanser finns 2,5 km (elljusspår), 6 km, 10 km och 18 km. Ås ridhus ligger i byn Sem.

Föreningsliv

Ås framtid och Ås hembygdsförening.

Kända personer

Några kända personer med anknytning till Ås är:

Yvonne Ryding, fotomodell och vinnare av Miss Universum 1984.
Ulf Dahlén, före detta ishockeyspelare i NHL.
Ragnar Dromberg, diplomat och ambassadör.
Ola Rawald, längdskidtränare.
Sten Rentzhog, konsthistoriker och museiman.
Göte Swén, politiker.
Torsten Bergström, skådespelare och regissör.
Nils Olsson i Rösta, riksdagsman.
Jan Liljeqvist, konstnär.
Carl-Ivar Ringmar, arkitekt.

Noter

^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 9 mars 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[0bb53e4ced63f65a9ed67b96e18c81c3c5efea7a-1] [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[e1418f89f22bf83d65187a256c0b9be65718cb28-2] Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 9 mars 2014.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-3] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-4] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

Navigation

Navigering

Temaportaler