Årsmån

Årsmån avses inverkan på bland annat jordbruk, skogsbruk samt frukt- och trädgårdsodling av olika väderleksbetingelser under ett år, såsom väderväxlingar i temperatur, ljus, nederbörd, vind och växtpatologi.[1][2][3]

Avkastningen för odlingar – det vill säga mängden grödor, frukter, etc. som kan skördas – varierar över tid och beror på ett stort antal faktorer, såväl konstanta som relativa.[3] En av de viktiga faktorerna för avkastningen som kan variera kraftigt från ett år till ett annat är årsmånen.[3] Det går att göra statistiska beräkningar av årsmånen, för att möjliggöra en bedömning av i vilken mån väderbetingelser påverkat avkastningen ett visst år.[4]

En mindre gynnsam årsmån – till exempel torka eller översvämningar – kan ge dåliga skördar eller till och med missväxt,[5][6] något som historiskt sett ofta drabbat samhället hårt.[5][7] Mindre gynnsamma årsmåner är även i modern tid något som kan slå hårt mot jordbruk och andra odlingar.[5] Ett exempel på när så skett på senare år är 2018, då 2017 års torra sommar, blöta höst och kalla vinter i kombination med en torr vår och sommar 2018 gav sämre skördar,[8] vilket bland annat resulterade i foderbrist.[8][9]

Olika växtslag gynnas av olika årsmån,[1] till exempel olika mängder nederbörd. Det kan i viss mån vara möjligt att kompensera för en ogynsam årsmån med andra åtgärder, till exempel gödsling.[10]

Referenser

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedin, Årsmån Arkiverad 20 september 2021 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2022-01-30.
  2. ^ Mikael Håkansson (red.), Årsmån Arkiverad 30 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine., i: Skogsencyklopedin, Sveriges Skogsvårdsförbund. Stockholm. 2000.
  3. ^ [a b c] ”Normskördar för skördeområden, län och riket 2006”. Jordbruksverket. Arkiverad från originalet den 30 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220130224651/http://djur.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Vegetabilieproduktion/JO15/JO15SM0601/JO15SM0601_omstatistiken.htm. Läst 30 januari 2022. 
  4. ^ Olle Funcke (kontaktperson) (2006). ”Normskördar 2005”. Statistiska centralbyrån (SCB). Arkiverad från originalet den 31 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220131081411/https://www.scb.se/contentassets/d4cee96b4ec94bc2998f604cbddc1415/jo0602_bs_2005.pdf. Läst 30 januari 2022. 
  5. ^ [a b c] Nationalencyklopedin, Torka Arkiverad 27 december 2021 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2022-01-30.
  6. ^ Nationalencyklopedin, Översvämning Arkiverad 9 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2022-01-30.
  7. ^ ”Gemytlig marknad i Linnés lantliga 1700-talslandskap”. Uppsala universitet. 10 augusti 2021. Arkiverad från originalet den 30 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220130224651/https://botan.uu.se/news/?tarContentId=965674. Läst 30 januari 2022. 
  8. ^ [a b] Långsiktiga effekter av torkan 2018 och hur jordbruket kan bli mer motståndskraftigt mot extremväder (Rapport 2019:13). Omslagsfoto av Agneta Gustafsson. Jönköping: Jordbruksverket, Enheten för handel och marknad. 2019. sid. 11 ff. https://www2.jordbruksverket.se/download/18.21625ee16a16bf0cc0eed70/1555396324560/ra19_13.pdf. Läst 30 januari 2022  Arkiverad 7 november 2021 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Martin Wallström (7 mars 2018). ”Dåligt sommarväder ger akut foderbrist”. Land Lantbruk (LRF Media). Arkiverad från originalet den 30 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220130224655/https://www.landlantbruk.se/lantbruk/daligt-sommarvader-ger-akut-foderbrist/. Läst 30 januari 2022. 
  10. ^ Malin och Ulrik Lovang (14 augusti 2015). ”Följ upp och utvärder­a gödslingstrategin”. Lantbrukets affärer (Tejarps Förlag). Arkiverad från originalet den 30 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220130224651/http://www.lantbruketsaffarer.se/folj-upp-och-utvarder%C2%ADa-godslingstrategin/. Läst 30 januari 2022.