Årjängs kommun

Årjängs kommun Kommun
Årjängstravet
Slogan	Vackrast och vildast i västra Värmland[1]
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Årjängs kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Värmland Dalsland
Län	Värmlands län
Centralort	Årjäng
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	9 906 (2024-03-31)[2]
Areal	1 653,05 kvadratkilometer (2019-01-01)[3]
- därav land	1 409,47 kvadratkilometer[3]
- därav vatten	243,58 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet	7,03 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	59°23′00″N 12°08′00″Ö / 59.383333333333°N 12.133333333333°Ö / 59.383333333333; 12.133333333333
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Värmlands domkrets (2005-02-07–) Arvika domsaga (–2005-02-07)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1835[4]
Anställda	825 (2019-11)[5]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1765
GeoNames	2725378
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Årjängs kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Årjäng.

Området är kuperat och har omkring 1000 sjöar samt 23 naturreservat. Traditionellt har handels- och industrisektorerna varit de huvudsakliga sysselsättningsområdena även om jord- och skogsbruk fortfarande är viktiga.

Med undantag för åren 1990 och 2020 har kommunens befolkning minskat sedan 1870-talet, då befolkningen var ungefär dubbelt så stor som på början av 2020-talet. Makten har nästan alltid legat hos de borgerliga partierna, men sedan 2014 och åtminstone fram till 2022 styrs kommunen av en regnbågsallians.

Kommunens område motsvarar socknarna Blomskog, Holmedal, Karlanda, Silbodal, Sillerud, Trankil, Töcksmark, Västra Fågelvik och Östervallskog. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Årjängs municipalsamhälle inrättades i Silbodals landskommun 17 oktober 1924 och upplöstes 1941 när Årjängs köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Holmedal (av de tidigare kommunerna Blomskog, Holmedal, Karlanda och Trankil) och Töcksmark (av Töcksmark, Västra Fågelvik och Östervallskog). Samtidigt uppgick den återstående delen av Silbodals landskommun i Årjängs köping medan Silleruds landskommun förblev oförändrad.

Årjängs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Årjängs köping och Silleruds och Holmedals landskommuner. 1974 införlivades Töcksmarks kommun.^[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Arvika domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Värmlands domsaga.^[7]

Kommunen är belägen vid gränsen till Norge och Västra Götalands län, med närhet till större städer som Oslo, Karlstad och Göteborg. Största delen av kommunen ligger i landskapet Värmland, men en liten del i sydost ligger på Dalboredden i nordligaste Dalsland.

Området är kuperat, i synnerhet den nordöstra delen. Större dalgångar finns kring exempelvis Töcksfors, Holmedal och Karlanda.^[8]

Det finns gott om sjöar i kommunen. Totalt omkring &&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000 stycken.^[9] Bland de större finns Foxen, Lelång och Järnsjön samt Västra och Östra Silen som framhäver sprickdalarna som löper från norr till söder. Sjöarna är ofta belägna 100–150 meter lägre än krönen på omgivande bergsryggarna.^[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[10]

Årjängs kommun	Hela riket
Bebyggelse (2,9 %)   Skog (88,3 %)   Öppen myrmark (3,4 %)   Jordbruksmark (3,9 %)   Övrig mark (1,5 %)	Bebyggelse (3,1 %)   Skog (68,0 %)   Öppen myrmark (7,2 %)   Jordbruksmark (7,4 %)   Övrig mark (14,3 %)

Det finns 23 naturreservat i kommunen.^[11] Glaskogen är Värmlands största naturreservat och är beläget i ett kuperat område. Reservatet inkluderar "komplexa sjösystemen med sjöar, tjärnar, älvar, småbäckar samt anslutande myrar och mossar".^[12] I Låssbyn finns aspskog,^[11] och ängsmarkerna i Tegen gestaltar småskaligt och variationsrikt jordbruk från gamla tider.^[13]

(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i åtta församlingar – Blomskogs, Holmedal-Karlanda, Silbodals, Silleruds, Trankils, Töcksmarks, Västra Fågelviks och Östervallskogs.

Från 2016 indelas kommunen i nio distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna^[14] –Blomskog, Holmedal, Karlanda, Silbodal, Sillerud, Trankil, Töcksmark, Västra Fågelvik och Östervallskog.

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Årjängs kommun.

Centralorten är i fet stil.

I Årjäng har de borgerliga partierna nästan alltid styrt kommunen, med Centerpartiet som ordförande i kommunstyrelsen. Men efter valet 2014 valde Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna att lämna Centerpartiet och istället styra med Socialdemokraterna eftersom de inte var eniga om att stänga ner byskolorna. Efter valet 2018 styr en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Förhandlingar skedde mellan allianspartierna, för att kunna laga sprickan mellan dem och bilda ett majoritetsstyre, men när det kom till knäckfrågorna så räckte det inte.

Efter valet 2022 tog Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna över makten i Årjäng genom ett valtekniskt samarbete med Sverigedemokraterna. Kristdemokraternas Jonas Ås blev därmed kommunstyrelsens ordförande.

Kommunstyrelsen består av 11 ledamöter. Förutom det som åligger kommunstyrelsen enligt lag är Årjängs kommuns kommunstyrelse även "arbetslöshetsnämnd och ansvarig för kommunens uppgifter i civilförsvarsfrågor". Vidare har kommunstyrelsen även ansvar för "översiktsplanering, avfallsplanering, renhållning, underhåll av kommunens fastighetsbestånd och vägar med mera. Kommunstyrelsen har också ansvar för den ekonomiska förvaltningen och personalpolitiken". För att stödja sitt arbete har kommunstyrelsen ett utskott, kommunstyrelsens arbetsutskott.^[16]

•      Kjell Ericsson, Centerpartiet, 1986–1988^[17]
•      Ann-Britt Andersson, Centerpartiet, 1989–1991^[18][19]
•      Åke Larsson, Centerpartiet, 1992–^[20][21][22]
•      Kjell Ericsson, Centerpartiet, 1999–2014^[23][24]
•      Katarina Johannesson, Centerpartiet, 2008–2014^[25][26]
•      Daniel Schützer, Socialdemokraterna, februari 2014–2022^[27][28]
•      Jonas Ås, Kristdemokraterna, 1 januari 2023–^[29]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Avsnittet behöver uppdateras efter valet 2022 Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Avser mandatperioden 2018–2022.

Årjängs kommuns vänorter är^[30]:

• Gol, Norge
• Fanö, Danmark
• Vastseliina, Estland

Traditionellt har handels- och industrisektorerna varit de huvudsakliga sysselsättningsområdena. Men jord- och skogsbruk är fortfarande viktiga, detta trots att andelen sysselsatta inom dessa områden minskat från 17 procent 1985 till 9 procent i början på 2020-talet. Kommunen är den största enskilda arbetsgivaren.^[8] Förenade Care AB var den största privata arbetsgivaren med 175 anställda 2020.^[31] Ett av de större industriföretagen är Hansa Wermech Töcksfors AB som tillverkar tunnplåtsprodukter.^[8]

Europaväg 18 utgör en av de huvudsakliga förbindelserna genom kommunen. Utöver detta passerar länsvägarna 172 och 177 genom kommunen.^[32]

Det fanns åtta grundskolor i kommunen varav en fristående, enligt uppgifter från 2022.^[33] Årjängs gymnasieskola är den enda gymnasieskolan i området.^[34] Tre kilometer utanför centralorten, vid Västra silen, ligger Kyrkeruds folkhögskola med konstnärlig inriktning.^[35]

Kommunen har 9 906 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 218:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 125, eller 21,67 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 804 den 31 december 2014).^[38]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Årjäng kommun.^[39]

Födelseland 31 december 2021[39]
Nr	Land	Antal	Andel	Andel i hela riket
1	Sverige	&&&&&&&&&&&07730.&&&&&07 730	77,75 %	80,00 %
2	Norge	&&&&&&&&&&&&0943.&&&&&0943	9,49 %	0,39 %
3	Syrien	&&&&&&&&&&&&0198.&&&&&0198	1,99 %	1,88 %
4	Polen	&&&&&&&&&&&&0171.&&&&&0171	1,72 %	0,91 %
5	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&085.&&&&&085	0,85 %	0,51 %
6	Thailand	&&&&&&&&&&&&&071.&&&&&071	0,71 %	0,43 %
7	Pakistan	&&&&&&&&&&&&&042.&&&&&042	0,42 %	0,23 %
8	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&039.&&&&&039	0,39 %	0,60 %
9	Kongo-Kinshasa	&&&&&&&&&&&&&036.&&&&&036	0,36 %	0,06 %
10	Litauen	&&&&&&&&&&&&&035.&&&&&035	0,35 %	0,16 %

En träskulptur i offentlig miljö är Årjängstrollet. Sedan 2008 då Årjängs centrum byggdes om har trollet varit placerat på torget. Troller har bland annat uppmärksammats av Thore Skogman som skrev låten Årjängstroll.^[40]

Hällmålningar från stenåldern har uppmärksammats på ett flertal öar i den norra delen av sjön Stora Le. Målningarna är gjorda med rödockrafärg och avbildar främst djur men också människor. Ett annat kulturarv är Långelanda tingshus som byggdes 1802 och var i bruk fram till 1936. Byggnaden kompletterades med fristående häkte och arkivhus på 1920-talet. Byggnaden, som är rödmålad, består av en våning och inkluderar tingssal, kök samt övernattningsrum för bland annat häradshövdingen.^[40]

Årjängs kommunvapen är nyskapat efter kommunbildningen och registrerades hos PRV 1974. Av de tidigare enheterna hade såväl köpingen som Töcksmarks landskommun vapen tidigare. Båda utgick från motivet i Nordmarks härads sigill, som visade en björn. Det nya kommunvapnet skapades som en kombination av de två tidigare vapnen.

• 

  (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
  Töcksmarks landskommun
  (1961–1970)
  Töcksmarks kommun
  (1971–1973)
• 

  (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
  Årjängs köping
  (–1971)

Vid 17 tillfällen varje år arrangeras travtävlingar på Årjängstravet. Stortravet arrangeras årligen andra helgen i juli med trav på fredagen och elittrav på lördagen. Arrangemanget besöks årligen av omkring 10 000 personer. Dessutom arrangeras ponnytrav, lokala bygdetrav och klubbtävlingar.^[41]

• Personer med anknytning till Årjängs kommun

• Årjängs kommun
• Årjängsportalen
• Wikimedia Commons har media som rör Årjängs kommun.
  Bilder & media

Årjängs kommun i Värmlands län Distrikt Blomskog · Holmedal · Karlanda · Silbodal · Sillerud · Trankil · Töcksmark · Västra Fågelvik · Östervallskog Tätorter Töcksfors · Årjäng Småorter Elovsbyn · Fölsbyn · Holmedal · Hån · Lennartsfors · Prästnäset · Sillerud · Stenbyn · Stommen · Tenvik · Östervallskog Övriga orter Trättlanda

Kommuner i Värmlands län Arvika · Eda · Filipstad · Forshaga · Grums · Hagfors · Hammarö · Karlstad · Kil · Kristinehamn · Munkfors · Storfors · Sunne · Säffle · Torsby · Årjäng Se även: Lista över Sveriges kommuner