- Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Årjängs köping. För orten se Årjäng, för dagens kommun, se Årjängs kommun.
Årjängs köping var en tidigare kommun i Värmlands län.
Administrativ historik
Årjängs municipalsamhälle inrättades enligt beslut den 17 oktober 1924 i Silbodals landskommun. Den 1 januari 1941 (enligt beslut den 22 december 1939 och den 5 juli 1940) bildades Årjängs köping genom utbrytning av municipalsamhället ur landskommunen.[1][2]
Vid kommunreformen 1952 inkorporerades den resterande delen av Silbodals landskommun.[3]
1 januari 1971 ombildades köpingen till Årjängs kommun.[4]
Kyrklig tillhörighet
I kyrkligt hänseende tillhörde köpingen Silbodals församling.[5]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver en upprest blå björn, med tunga, tänder och klor röda, inom en blå bård, belagd med hästskor av silver.
Årjängs köpings vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 28 december 1962. Björnen hämtades från det gamla häradssigillet. Hästskorna stod för hästsport.[6] Årjängs kommunvapen fick sedan ett vapen som är likartat med inte identiskt.
Geografi
Årjängs köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 259,43 km², varav 226,33 km² land.[3]
Tätorter i köpingen 1960
I Årjängs köping fanns tätorten Årjäng, som hade 1 677 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i köpingen var då 58,5 procent.[7]
Politik
Mandatfördelning i valen 1942-1966
Valår | V | S | ÖVR | C | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
---|
1942 | | 8 | | | 10 | 2 | | 20 | | |
1946 | 1 | 6 | | | 11 | 2 | | 20 | | |
1950 | | 14 | | 6 | 11 | 4 | | 35 | 71,1 | |
1954 | | 12 | | 4 | 10 | 9 | | 35 | 64,1 | |
1958 | | 11 | 2 | 7 | 7 | 8 | | 35 | 66,0 | |
1962 | | 13 | | 7 | 8 | 7 | | 35 | 71,6 | |
1966 | | 11 | | 9 | 7 | 8 | | 35 | 70,8 | |
- Övriga 1958 var För Samhällets Bästa
|
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Referenser
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 76. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 71. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 88. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863-1970, Draking, Mjölby 1994, ISBN 91-87784-07-6, s. 108
^ Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, ISBN 91-7886-092-X, s. 164 - ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 21. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.