Ånge kommun
| Ånge kommun Kommun | |
 Flataklocken, Sveriges geografiska mittpunkt | |
| Slogan | Sveriges geografiska centrum |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Ånge kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Medelpad |
| Län | Västernorrlands län |
| Centralort | Ånge |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 9 058 ()[2] |
| Areal | 3 295,62 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 3 050,17 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 245,45 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 2,97 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 62°31′00″N 15°37′00″Ö / 62.516666666667°N 15.616666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Sundsvalls domkrets (–) Medelpads domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2387[4] |
| Anställda | 1 275 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2260[6] |
| GeoNames | 2725906 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Ånge kommun är en kommun i Västernorrlands län vars centralort är järnvägsknuten Ånge. Kommunen ligger huvudsakligen i landskapet Medelpad med en liten del i Jämtland (del av Haverö socken). Flataklocken är en av de platser som gör anspråk på titeln Sveriges geografiska mittpunkt.
Ljungan rinner genom kommunen från öst till väst och delar kommunen i två. Kommunen växte ursprungligen fram som ett stationssamhälle, men numer domineras näringslivet av service- och tjänstenäringarna.
Sedan 1970-talet har befolkningen minskat från knappt 15 000 invånare till strax över 9 000 invånare. I samtliga val har Socialdemokraterna varit det största partiet. Sedan valet 2018 styrs kommunen av en majoritet bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna Borgsjö, Haverö och Torp. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Alby municipalsamhälle inrättades i Borgsjö landskommun 2 december 1904 och upplöstes vid utgången av 1956. Ånge köping bildades 1946 genom en utbrytning ur Borgsjö landskommun.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.
Ånge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ånge köping och landskommunerna Borgsjö, Haverö och Torp.[7]
Kommunen ingick under 1971 i Medelpads domsaga och kommunen ingår sedan 1972 i Sundsvalls domsaga.[8][9]
Geografi
Topografi och hydrografi
Det omfattande öst–västliga dalstråket längs älven Ljungan omges av en kraftigt kuperad bergsterräng. Här består berggrunden främst av gnejs, täckt av områden med diabas som formar branta bergstup. Moränmarkerna i bergterrängen är ofta präglade av stora block och granskog. I sänkor och dalar formas småkulliga moränlandskap. Skogsterrängen erbjuder en variation av tjärnar och myrmarker.
Ljungan, som rinner från väster, passerar genom Haverö strömmar och Holmsjön innan den når sin breda huvuddalgång. Dalgången kännetecknas av flera djupt nedskurna bidalar med tallskogsklädda grusterrasser. I huvuddalen löper Ljunganåsen, en tydlig rullstensås. Åsen omges av leriga fjärdsediment som utgör kommunens viktigaste odlingsmark.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
| Ånge kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
Det finns 33 naturreservat i Ånge kommun.[12] Helvetesbrännans naturreservat och Natura 2000-område är beläget i både Ånge kommun och Bräcke kommun. Området är stenigt och kuperat och rymmer både tallskog, lövskog och myrmark. I åarna lever flodpärlmusslan och bland fåglar hittas till exempel gråspett, strömstare och storlom.[13] Även Jämtgavelns naturreservat är klassat som Natura 2000-område. I området finns gammal tallskog och artrika myrar.[14] Liksom de tidigare nämnda reservatet är även Rankleven klassat som Natura 2000-område. Området har sedan 1800-talet uppmärksammats av botaniker då områdets flora är en kombination av både alpina och sydliga arter.[15]
Haverö strömmar är belägen vid Kyrksjön. Där Ljungan mynnar ut från sjön delar den sig i tre strömmar. Det fritt strömmande vattnet är en sällsynt naturtyp och strömmarna har därför höga biologiska skyddsvärden.[16]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Borgsjö-Haverö församling och Torps församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[17] – Borgsjö, Haverö och Torp.
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Ånge kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Ånge | 2 889 |
| 2 | Fränsta och Ljungaverk | 2 062 |
| 3 | Torpshammar | 477 |
| 4 | Alby | 349 |
Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
 | Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Delar av avsnittet ej uppdaterat efter valet 2022. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Styre
Socialdemokraterna har länge varit det dominerande partiet. Inför valet 2014 meddelades att ett nytt parti skulle kandidera, Vår Framtid i Ånge. Orsaken var beslutet om nedläggning av Överturingens skola.[18] I valet tappade Socialdemokraterna två mandat, men fick ändå egen majoritet och fortsatte därför styra kommunen.[19] Efter valet 2018 styrs kommunen av en majoritetskoalition mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.[20]
Valet 2022 ledde till ett blocköverskridande majoritetsstyre mellan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Socialdemokraterna. Moderaten Anders Mjärdsjö menade att "Vi ska hitta ett arbetsklimat där vi kan göra det bästa för kommunens utveckling och nå de mål som vi har satt upp i vår nyantagna vision. Det står högre än våra enskilda partibeteckningar. Vi har en samsyn kring de stora penseldragen".[21]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Stiven Wiklund[22] |
| Förste vice ordförande | S | Ingeborg Torung[22] |
| Andre vice ordförande | - | Stig Malmberg[22] |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | VFÅ | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 3 | 22 | 10 | 4 | 1 | 1 |
| 41 | 87,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 4 | 21 | 12 | 2 | 1 | 1 |
| 41 | 90,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 3 | 21 | 12 | 2 | 1 | 2 |
| 41 | 91,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 3 | 21 | 11 | 2 | 1 | 3 |
| 41 | 90,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 3 | 23 | 10 | 1 | 1 | 3 |
| 41 | 89,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 3 | 22 | 1 | 9 | 2 | 1 | 3 |
| 41 | 88,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 3 | 20 | 3 | 10 | 2 | 1 | 2 |
| 41 | 83,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 15 | 2 | 7 | 1 | 1 | 3 |
| 31 | 82,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 3 | 17 | 2 | 5 | 1 | 3 |
| 31 | 83,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 5 | 15 | 2 | 4 | 2 | 3 |
| 31 | 78,02 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 4 | 22 | 1 | 6 | 2 | 3 | 3 |
| 41 | 75,10 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 18 | 1 | 1 | 5 | 1 | 2 | 4 |
| 35 | 77,09 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 20 | 1 | 1 | 5 | 1 | 5 |
| 35 | 80,42 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 18 | 3 | 5 | 2 | 2 | 3 |
| 35 | 82,16 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 16 | 5 | 5 | 2 | 1 | 4 |
| 35 | 83,63 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 14 | 6 | 6 | 2 | 1 | 4 |
| 35 | 81,81 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen består av 11 ledamöter. Förutom det som åligger kommunstyrelsen enligt lag är Ånge kommuns kommunstyrelse även ansvar för "ekonomi, socialtjänst och kommunal hälsa och sjukvård, skolverksamhet, gymnasieverksamhet, väg- och trafikhållning, parkering, försäljning av kommunal mark". För att stödja sitt arbete har kommunstyrelsen fyra utskott; koncern- och finansutskottet, socialutskottet, samhällsbyggnadsutskottet samt utbildningsutskottet.[23]
Övriga nämnder
Avser mandatperioden 2018–2022.
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Socialnämnden | S | Birgitta Sjögren | S | Mikael Ahnström |
| Humanistiska nämnden | S | Mikael Johansson | S | Anna Arvidsson |
| Bygg- och miljönämnden | S | s | Per-Anders Andersson | |
| Tekniska nämnden | S | Irene Melin | S | Leif Lindström |
| Valnämnden | S | S | ||
Vänorter
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Service- och tjänstenäringarna dominerar kommunens näringsliv. Ånge kommun är den största arbetsgivaren. Många arbetstillfällen kan knytas till det stationssamhälle som centralorten växte fram ur, med arbetstillfällen kopplade till SJ och Green Cargo AB.[10]
Omkring 15 procent av arbetstillfällena I kommunen tillhandahålls av tillverkningsindustrin, i synnerhet inom den kemiska industrin. Ett exempel på ett sådant företag är Nouryon Pulp and Performence Chemicals. Övriga industriföretag är exempelvis Permascand, som tillverkar elektroder, och Elkapsling, som tillverkar apparatlådor.[10]
Infrastruktur
Transporter
Följande större vägar går genom kommunen:
- Europaväg E14 mellan Trondheim och Sundsvall i väst-östlig riktning
- Väg 83 mellan Tönnebro och Ånge i sydlig riktning.
Ånge är och har länge varit en stor järnvägsknut och därav genomkorsas kommunen av ett flertalet järnvägar, däribland Norra stambanan och Mittbanan, med frekvent godstrafik som följd. Kommunen har ett flertal järnvägsstationer, den största i Ånge trafikeras av både SJ och Norrtåg. Norrtåg trafikerar även stationerna Erikslund, Ljungaverk, Fränsta och Torpshammar.
Ånge har busstrafik utanför kommunen, till Sundsvall Bussarna körs av Din tur.
Utbildning
I kommunen finns fem kommunala grundskolor och en fristående.[24] Bobergsgymnasiet är den kommunala gymnasieskolan.[25] I kommunen finns även musikskola[26] samt Vuxenutbildning.[27]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 9 058 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 235:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Ånge kommun 1970–2020[28] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 14 984 | |||
| 1975 | 13 908 | |||
| 1980 | 13 349 | |||
| 1985 | 13 001 | |||
| 1990 | 12 587 | |||
| 1995 | 12 038 | |||
| 2000 | 11 234 | |||
| 2005 | 10 692 | |||
| 2010 | 10 053 | |||
| 2015 | 9 493 | |||
| 2020 | 9 226 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 783, eller 8,25 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 493 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 433, eller 3,96 %.[29]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Ånge kommun 9 493 personer. Av dessa var 686 personer (7,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[30]
| Födelseland[30] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 8 807 |
| 2 |  Finland | 128 |
| 3 |  Afghanistan | 64 |
| 4 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 61 |
| 5 | Asien: Övriga länder | 60 |
| 6 |  Polen | 51 |
| 7 |  Norge | 39 |
| 8 |  Thailand | 32 |
| 9 | Europa utom EU: Övriga länder | 29 |
| 10 | Afrika: Övriga länder | 26 |
| 11 |  Eritrea | 25 |
| 11 |  Iran | 25 |
| 13 |  Syrien | 22 |
| 14 | Sydamerika | 20 |
| 14 |  Tyskland | 20 |
| 16 |  Irak | 18 |
| 17 | Nordamerika | 14 |
| 18 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 13 |
| 19 |  Bosnien och Hercegovina | 11 |
| 19 |  Danmark | 11 |
| 21 |  Somalia | 6 |
| 22 |  Turkiet | 5 |
| 23 | Oceanien | 3 |
| 24 | Okänt födelseland | 2 |
| 25 |  Sovjetunionen | 1 |
| 26 |  Island | 0 |
Kultur
Kulturarv
År 1908 uppfördes Torphammars Herrgård, då som disponentbostad åt den dåvarande ägaren till Torpshammars Aktiebolag som tillverkade trämassa och träpapp. Byggnaden används som hotell.[31]
I Fränsta ligger Sveriges längsta träbro i sitt slag, Vikbron. Bron tillkommer 1888 som en protest mot tullavgifter som togs ut vid användning av den dåvarande bron över Byforsen.[32]
Genom kommunen går S:t Olavsleden, en av världens nordligaste pilgrimsleder.[33] Längsta leden ska Olav den helige ha gått när han i början på 1000-talet vandrade för att återta makten i Norge.[34]
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält ett tioekrat hjul av guld.
Alla de tidigare enheterna som bildade Ånge kommun 1971 hade fastställda vapen. I stället för att, som vanligt var, välja den namngivande enhetens vapen skapade man ett nytt, ur bjälken i köpingens vapen. Hjulet symboliserar även i detta fall järnvägen, centralorten är en järnvägsknut. Vapnet registrerades hos PRV 1974.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Borgsjö landskommun
(1961–70)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Haverö landskommun
(1954–55)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Haverö landskommun
(1955–70)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Torps landskommun
(1948–70)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Ånge köping
(1948–70)
Se även
- Region MittSverige
- Personer med anknytning till Ånge kommun
Referenser
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Om Sundsvalls tingsrätt (NAD)
- ^ Om Medelpads tingsrätt (NAD)
- ^ [a b c] ”Ånge - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5nge. Läst 21 januari 2024.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.ange.se. https://www.ange.se/uppleva-och-gora/turism-besok-ange-kommun/naturreservat.html. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Helvetesbrännan”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/helvetesbrannan.html. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Jämtgaveln”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/jamtgaveln.html. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Rankleven”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/rankleven.html. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Haverö strömmar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/havero-strommar.html. Läst 6 juni 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Östemark, Monica (4 september 2014). ”Nytt parti utmanar i Ånge”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/nytt-parti-utmanar-i-ange. Läst 6 juni 2022.
- ^ Nedlund, Evelina (15 september 2014). ”(S) fick majoritet i alla kommuner”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/s-fick-majoritet-i-alla-kommuner. Läst 6 juni 2022.
- ^ Västernorrland, P4 (10 september 2018). ”Fortsatt rött styre i Ånge”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7039685. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Blocköverskridande styre i Ånge - ”Kan låta udda””. www.dagenssamhalle.se. https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/kommunpolitik/blockoverskridande-styre-i-ange-kan-lata-udda/. Läst 30 oktober 2022.
- ^ [a b c] ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Ånge kommun”. ange.tromanpublik.se. Arkiverad från originalet den 15 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210615043412/https://ange.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=8. Läst 2 juni 2020.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. invanare.ange.se. https://invanare.ange.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 15 juni 2024.
- ^ ”Grundskolor”. www.ange.se. https://www.ange.se/utbildning-och-forskola/grundskola/grundskolor.html. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Gymnasium”. www.ange.se. https://www.ange.se/utbildning-och-forskola/gymnasium.html. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Musikskola”. www.ange.se. Arkiverad från originalet den 6 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220606205959/https://www.ange.se/utbildning-och-forskola/musikskola.html. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Vuxenutbildning, komvux”. www.ange.se. https://www.ange.se/utbildning-och-forskola/vuxenutbildning-komvux.html. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 5 juni 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015 Arkiverad 21 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 5 juni 2016
- ^ ”Torpshammars Herrgård Historia - Hotell & Konferens - Torpshammar”. Torpshammars Herrgård. https://www.torpshammar.com/galleri/historia/. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Vikbron i Fränsta - Sveriges längsta träbro”. Upplev Ånge. 13 maj 2017. https://upplevange.nu/gora/sevardheter/vikbron/. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Fantastiska sevärdheter och besöksmål i Ånge kommun”. Upplev Ånge. https://upplevange.nu/gora/sevardheter/. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Historia – S:t Olavsleden”. https://stolavsleden.com/sv/historia/. Läst 6 juni 2022.
Externa länkar
- Kommunens webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Ånge kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. An outdated clock with a serious icon
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Laos
.svg)
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg){kind=link}
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Ånge kommun
World file
122.51609801383044385
0
0
-122.51609801383044385
1640382.15205365745350718
Sveriges geografiska mittpunkt
