Ålderspresident i Sveriges riksdag

Ålderspresident
Riksdagens symbol
Nuvarande
Tomas Eneroth
sedan 18 oktober 2022
Sveriges riksdag
TitelHerr/fru ålderspresident
SäteRiksdagshuset i Stockholm
Utses avRiksdagsordningen
UnderställdRegeringsformen
Riksdagsordningen
MandatperiodIngen begränsning
Inrättat1867 (tvåkammarriksdagen)
1974 (enkammarriksdagen)

Ålderspresident är, enligt riksdagsordningen, den närvarande ledamot i Sveriges riksdag som varit riksdagsledamot längst tid. Om en eller flera personer varit riksdagsledamöter under lika lång tid fungerar den i levnadstid äldste av dessa som ålderspresident.[1]

Ålderspresidenten är alltså den i kammaren närvarande ledamot som är äldst till tjänsteåren och är den som leder kammarsammanträdena innan talmannen valts, alternativt om talmannen eller alla vice talmän har förhinder eller saknas.

Ålderspresidenter i enkammarriksdagen (1971–)

Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Staten
Län · Regioner
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Nordatlantiska fördragsorganisationen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling

Tidigare ålderspresidenter i tvåkammarriksdagen (1867–1970)

Första kammarens ålderspresidenter

Andra kammarens ålderspresidenter

Se även

Referenser

Kommentarer

  1. ^ Vid val av ny talman efter riksdagsvalet 2010 fungerade Mona Sahlin, i egenskap av den ledamot med näst längst tjänstgöring i riksdagen, som ålderspresident, då Per Westerberg själv var föreslagen som ny talman och därför inte själv borde leda kammaren under valförfarandet.[2]
  2. ^ Ohlsson tjänstgjorde den 26 september 2022 vid uppropet efter riksdagsvalet, under vilket formalia samt val av talman och vice talmän förrättades. Vid samma sammanträde meddelades hennes entledigande som riksdagsledamot, varför hon alltså var ålderspresident under en enda dag.[7]

Noter

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Tomas Eneroth in London - 2017 (24832532058) (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: International Maritime Organization, Licens: CC BY 2.0
IMO Secretary-General Kitack Lim recieves H.E. Mr. Tomas Eneroth, Minister of Transport and Infrastructure of Sweden, at IMO HQ, London.