Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken
Klassifikation och externa resurser
ICD-10H35.3
ICD-9362.50
DiseasesDB11948
Medlineplus001000
eMedicinearticle/1223154 
MeSHsvensk engelsk

Åldersförändringar i gula fläcken kallas också åldersrelaterad maculadegeneration, neovaskulär eller våt AMD (Age-related Macular Degeneration). Våt AMD drabbar cirka 4 000–5 000 svenskar varje år[1] och är den vanligaste orsaken till svår synnedsättning hos personer över 50 år.[2]

AMD delas in i 2 typer; en torr form och en våt. Orsaken till de båda formerna är ännu okänd. Cirka 85 procent av alla som har AMD har den torra formen.[2] Torr AMD utvecklas under flera år och yttrar sig som blinda fläckar i synfältet, till exempel kan bokstäverna i en text försvinna när man läser. Resterande 15 procent drabbas av den våta formen.[2] Den våta utvecklas snabbt, inom loppet av dagar, veckor eller månader. Våt AMD orsakas av nybildning av sjukliga blodkärl, vilka läcker och blöder lätt, i anslutning till gula fläcken.[3] Detta gör att den centrala synen försämras. Den som har fått våt AMD i ena ögat har en ökad risk att drabbas även i sitt andra öga.[2]

Symtom på den våta formen är förutom nedsatt synskärpa, också så kallat krokseende eller metamorfopsier (raka linjer blir krokiga), föremål kan uppfattas missformade, synen kan bli suddig mitt i synfältet (skotom) och färgerna kan bli blekare. Numera kan den våta formen behandlas effektivt förutsatt att behandlingen sätts in i tid.[2] Behandlingen kan stabilisera synen och i vissa fall även förbättra den.[1] Nuvarande behandling med anti-vascular endothelial growth factor (anti-VEGF) etablerades år 2006 och har förbättrat utfallet av sjukdomen jämfört med tidigare behandlingsmöjligheter. [4][5]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] ”Ranibizumab för behandling av åldersförändringarn i näthinnans gula fläck”. SBU Alert-rapport nr 2008-03. 21 maj 2008. http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Alert/Ranibizumab-for-behandling-av-aldersforandringar-i-nathinnans-gula-flack/. 
  2. ^ [a b c d e] Jager, Rama D.; Mieler, William F.; Miller, Joan W. (2008). ”Age-Related Macular Degeneration”. New England Journal of Medicine 358 (24). doi:10.1056/nejmra0801537. http://www.nejm.org/doi/pdf/10.1056/NEJMra0801537. Läst 28 juli 2015. 
  3. ^ Nowak, Jerzy Z. (2006-05). ”Age-related macular degeneration (AMD): pathogenesis and therapy”. Pharmacological reports: PR 58 (3): sid. 353–363. ISSN 1734-1140. PMID 16845209. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16845209. Läst 9 oktober 2022. 
  4. ^ Brown, David M.; Kaiser, Peter K.; Michels, Mark; Soubrane, Gisele; Heier, Jeffrey S.; Kim, Robert Y. (2006-10-05). ”Ranibizumab versus Verteporfin for Neovascular Age-Related Macular Degeneration” (på engelska). New England Journal of Medicine 355 (14): sid. 1432–1444. doi:10.1056/NEJMoa062655. ISSN 0028-4793. http://www.nejm.org/doi/abs/10.1056/NEJMoa062655. Läst 9 oktober 2022. 
  5. ^ Rosenfeld, Philip J.; Brown, David M.; Heier, Jeffrey S.; Boyer, David S.; Kaiser, Peter K.; Chung, Carol Y. (2006-10-05). ”Ranibizumab for Neovascular Age-Related Macular Degeneration” (på engelska). New England Journal of Medicine 355 (14): sid. 1419–1431. doi:10.1056/NEJMoa054481. ISSN 0028-4793. http://www.nejm.org/doi/abs/10.1056/NEJMoa054481. Läst 9 oktober 2022.