Thrips angusticeps
 | Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-03) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
| Thrips angusticeps | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Tripsar Thysanoptera |
| Familj | Smaltripsar Thripidae |
| Släkte | Thrips |
| Art | Thrips angusticeps |
| Vetenskapligt namn | |
| § Thrips angusticeps | |
| Auktor | Uzel, 1895 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Åkertrips (Thrips angusticeps[1]), är en insektsart som beskrevs av Jindřich Uzel 1895. Thrips angusticeps ingår i släktet Thrips och familjen smaltripsar.[2][3][4] Arten är reproducerande i Sverige.[4]
Biologi
Åkertripsen har två generationer per år. Den första övervintrar och kommer fram på våren. Då den har reducerade flygvingar är det viktigt att det vid uppkomsten finns passande föda i närheten. Den andra generationen upkommer under högsommaren och kan flyga[5]. Den vuxna insekten är ca 1 mm lång, smal och mörkbrun till färgen. Larven är först vitgul och senare orangegul.[6]
Förekomst
Åkertrips upptäcktes i Sverige första gången 1922 då den gjorde sporadiska angrepp på kålväxter. Den har sedan fått vidsträckt spridning i de södra delarna av landet och blivit en regelbunden skadegörare på oljeväxter, lin och sockerbetor.[7] Den trivs bäst vid under varma torra somrar och torra höstar och det är under dessa omständigheter som den uppförökas bäst[8]. Vid tidiga angrepp på oljeväxter blir bladen sked- eller skålformade. Angripen vävnad blir ofta silverskimrande.
Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]
Bekämpning
Tidiga angrepp på groddplantor kan resultera i att plantornas tillväxt blir starkt hämmad[5]. Den viktigaste förebyggande åtgärden som finns är betat utsäde Betningen skyddar plantan upp till 1-2 örtblad. Om tripsarna återfinns eller har skadat 50 % av plantorna i ett tidigt stadium sätts kemisk bekämpning in. Detta sker då med pyretroider.[8]
Källor
- ^ Nickle, David A. (2003) A checklist of commonly intercepted thrips (Thysanoptera) from Europe, the Mediterranean, and Africa at U. S. ports-of-entry (1983-1999). Part. 1. Key to genera, Proceedings of the Entomological Society of Washington, vol. 105, no. 1
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (5 januari 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/thrips+angusticeps/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b] Dyntaxa Thrips angusticeps
- ^ [a b] ”Skadegörare i jordbruksgrödor”. webbutiken.jordbruksverket.se. https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/be26.html. Läst 2 januari 2020.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150628113313/http://www.svenskraps.se/kunskap/insektssjukdomar.asp. Läst 29 augusti 2016.
- ^ Bra Böckers lexikon, 1981.
- ^ [a b] ”Bekämpningsrekommendationer, svampar och insekter 2019”. webbutiken.jordbruksverket.se. https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/be17.html. Läst 2 januari 2020.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Robot icon