Åkers landskommun, Södermanland

Åkers landskommun
Före detta kommun

Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
LänSödermanlands län
Kommun, nuSträngnäs kommun
CentralortÅkers styckebruk
Inrättad1 januari 1863
 urÅkers socken
InförlivatLänna landskommun (1952)
Upphörd31 december 1970
Uppgått iSträngnäs kommun
Befolkning, areal
Areal225 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°15′15″N 17°06′12″Ö / 59.254146111111°N 17.103388055556°Ö / 59.254146111111; 17.103388055556
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagLivgedingets domsagas tingslag (–)
Åkers och Selebo tingslag (–)
Åkers tingslag (–)
Koder och länkar
Kommunkod0412
Redigera Wikidata
För landskommunen med detta namn i Småland, se Åkers landskommun, Småland.

Åkers kommun var tidigare en landskommun i Södermanlands län.

Administrativ historik

Den 1 januari 1863, när kommunalförordningarna började tillämpas, skapades över hela riket cirka 2 500 kommuner, varav 89 städer, åtta köpingar och resten landskommuner. Då inrättades Åkers kommun i Åkers socken i Åkers härad.

1952 genomfördes den första av 1900-talets två genomgripande kommunreformer i Sverige. Åker bildade den då ”storkommun” genom sammanläggning med den tidigare kommunen Länna.[1]

Kommunreformen 1971 innebar att Åkers kommun upphörde och uppgick i Strängnäs kommun.

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Åkers församling. Den 1 januari 1952 tillkom Länna församling. Dessa församlingar gick ihop 2002 att bilda Åker-Länna församling.

Kommunvapnet

Blasonering: I svart fält en kanon mellan två sädesax, allt av guld.

Geografi

Åkers landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 225,87 km², varav 211,78 km² land.[2] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1961 omfattade landskommunen samma datum en areal av 225,05 km², varav 212,96 km² land.[3]

Åkers styckebruk på 1920-talet

Tätorter i kommunen 1960

TätortFolkmängd
Åkers styckebruk&&&&&&&&&&&01168.&&&&&01 168
Åkers krutbruk&&&&&&&&&&&&0678.&&&&&0678

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 34,1 procent.[4]

Politik

Mandatfördelning i valen 1938-1966

ValårSÖVRCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
193825
25
25
22
1942214
214
25
23
1946214
214
25
23
1950269
269
3585,5
32
195426342
26342
3585,8
31
195824443
24443
3585,2
305
196226342
26342
3586,0
305
196623543
23543
3587,5
296
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor

  1. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  2. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 13. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 7. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 17 i pdf:en
Kommuner i Södermanlands län 1952-1970
Städer (9 st)
Köpingar (1 st)
Landskommuner (29 st)
Bettna · Björkvik · Daga · Enhörna (upphörde 1967/1/1) · Floda · Gnesta (upphörde 1955/1/1) · Husby-Rekarne · Hällby · Hölö · Julita · Jönåker · Kafjärden · Mellösa · Rönö · Sköldinge · Sparreholm (upphörde 1965/1/1) · Stallarholmen · Stigtomta · Stora Malm · Svärta (upphörde 1967/1/1) · Tosterö · Tunaberg · Tystberga · Vagnhärad · Vårfruberga · Västra Rekarne · Västra Vingåker · Åker · Ärla
Nya kommuner efter 1 januari 1952
Gnesta köping (1955/1/1)
Se även: Sveriges kommuner 1952

Media som används på denna webbplats