Åkermanit

Åkermanit
Åkermanit (gulaktigt brun), kalcit (blå), foshagit ( hillebrandite, fibrös varietet), tilleyite (gräddig).
Kategori	Sorosilikater
Dana klassificering	55.4.1.1 (8 editionen)
Strunz klassificering	9.BB.10
Kemisk formel	Ca2Mg(Si2O7)
Färg	Färglös, gulaktigt grå, grön, brun
Kristallstruktur	Tetragonalt
Spaltning	Distinkt på {001}, dålig på {110}
Brott	Oregelbundet/ojämnt, mussligt
Hållbarhet	Spröd
Hårdhet (Mohs)	5-6
Glans	Glasglans, hartsglans
Ljusbrytning	nω=1,632; nε=1,640
Dubbelbrytning	δ = 0,008
Optisk karaktär	Enaxlig (+)
Transparens	Transparent, translucent
Streckfärg	Vit
Specifik vikt	2,944

Åkermanit, Ca₂Mg(Si₂O₇), är ett mineral i melilitgruppen^[1], som innehåller kalcium, magnesium, kisel och syre. Mineralet utgör det ena ändledet i en kontinuerlig räcka med Gehlenit Ca₂Al(AlSiO₇) där mellanlededet har kallats melilit. Mineralet åkermanit är uppkallat efter Anders Richard Åkerman (1837-1922), en svenska metallurg.

Egenskaper

Åkermanit har grågröna, gula eller bruna, tetragonal kristaller. Det har en densitet av 2,944 g/cm³ med Mohs hårdhet 5-6. Det har en vit streckfärg och en glasartad till hartsartad lyster. Det har ett tetragonalt kristallsystem och en bra, eller distinkt, spaltning.

Förekomst

Åkermanit är en produkt av kontaktmetamorfos av kiseldioxidhaltig kalksten och dolomit och bergarter av sanidinitfacies. Sanidinitfacies representerar de högsta betingelserna beträffande temperatur samtidigt med lågt tryck (under 2 kbar) för kontaktmetamorfos och kännetecknas av frånvaro av vattenhaltiga mineral.

Mineralet har påträffats vid Monte Somma och Vesuvius, och Monte Cavalluccio nära Rom. Det är ett tämligen vanligt mineral i kontaktmetamorfa bergarter, till exempel marmor. I Sverige har det hittats vid Pottäng och Bergeforsen på Alnön i Medelpad.^[2]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Allmänna källor

• Bra Böckers lexikon, 1981.

Noter

Externa länkar

• http://rruff.info/uploads/AM94_704.pdf