Åke Henriksson Tott

Åke Tott
Åke Tott. Litografi av Otto Wallgren.
Titlar
General av kavalleriet
Tidsperiod	1630–1632
Svenskt riksråd
Tidsperiod	1630
Fältmarskalk
Tidsperiod	1631–1632
Yrke	Militär
Personfakta
Smeknamn	Snöplogen[1]
Född	4 juni 1598 Gerknäs gård, Nyland
Död	15 juli 1640 (42 år) Lavila i Euraåminne socken
Begravd	Åbo domkyrka,[1] 29 september 1640
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Tott
Far	Henrik Klasson Tott
Mor	Erik XIV:s dotter Sigrid Eriksdotter Vasa
Familj
Gift	1628 Åbo
Make/maka	friherrinnan Sigrid Bielke (1607–1634)
Barn	Clas Åke ?
Familj 2
Gift 2	7 oktober 1638 Stockholm
Make/maka 2	grevinnan Christina Brahe (1609–1681)
Åke Tott och hans första fru Sigrid Bielkes gravmonument i vit och svart marmor i Åbo domkyrka.
Miniporträtt på Åke Tott från 1625–1650.
Heraldiskt vapen

Åke Henriksson Tott, Åke Tott, Achatius Tott, född 4 juni 1598 på Gerknäs gård, Nyland, död 15 juli 1640 på Lavila i Euraåminne socken, var en svensk militär, riksråd 1630 och fältmarskalk 1631. Han var son till slottsloven Henrik Klasson Tott och prinsessan Sigrid Eriksdotter Vasa, äldsta dotter till svenska konungen Erik XIV. Detta gör Gustav Vasa till Åkes gammelmorfar.^[1] Under Åkes levnad innehade släkten Tott bland annat egendomarna Ekolsund, Sjundby, Gerknäs, Liuksiala och Vartsala. För sina insatser förlänades han under sin levnad bland annat Polchow utanför Rostock, gårdarna Vuojoki, Lavila och Irjanne i Euraåminne, samt Leals län i Svenska Livland.

Tott studerade först i Uppsala under Johannes Messenius, där han gjorde sig känd som en stor slagskämpe, innan han gick ut i Ingermanländska kriget som 15-åring 1613. 1627 blev han överste för ett värvat finskt ryttarregemente. Han blev 1630 generalmajor av kavalleriet, senare samma år general och riksråd och 1631 upphöjd till fältmarskalk.

Han deltog vid polska kriget i slaget vid Grebin 1627 och vid tyska kriget i slaget vid Breitenfeld 1631 och drev sistnämnda år ut de kejserlige ur Mecklenburg. Under denna tid råkade han på grund av sitt häftiga lynne i konflikt med bland andra diplomaten Johan Adler Salvius. Endast ett direkt ingripande av Gustav II Adolf avstyrde en duell med Herman Wrangel.^[2] På grund av sjuklighet tog Åke Tott dock avsked den 1 maj 1632^[3] och återvände 1633 till Sverige där han sällan bevistade rådsmötena.

Tott var högt skattad av Gustav II Adolf som kallade honom "snöplogen", då han skulle röja väg för de andra.

• 1628 i Åbo med friherrinnan Sigrid Bielke (1607–1634), dotter till presidenten friherre Nils Bielke och friherrinnan Ingeborg Oxenstierna af Eka och Lindö.

• 1638 i Stockholm med grevinnan Christina Brahe (1609–1681), dotter till riksrådet greve Abraham Brahe och friherrinnan Elsa Gyllenstierna af Lundholm dotter till Nils Gyllenstierna (1526–1601) av den friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm.

• Clas Åkesson Tott d.y., född 14 augusti 1630 på Ekolsund.
• Åke Henrik, död späd.
• ?

• Lista över svenska fältmarskalkar
• Släkten Tott

• Den introducerade svenska adelns ättartavlor utgivna av Gustaf Elgenstierna, band VIII (Stockholm 1934) sid. 340–341
• Nordisk familjebok, 2:a upplagan, Malmö

• Wikimedia Commons har media som rör Åke Henriksson Tott.
  Bilder & media
• ”Åke Henriksson Tott”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4108-1416928956714 
• http://www.visingso.net/turokul/historia/ch_brahe.htm
• https://runeberg.org/sbh/b0632.html
• Wikisource har originalverk som rör Åke Henriksson Tott.
  Åke Henriksson Tott