Åke Bengtsson Färla
Åke Färla | ||
---|---|---|
Titlar | ||
Tidsperiod | 1561 | |
Tidsperiod | 1562 | |
Tidsperiod | 1566 | |
Tidsperiod | 1568 | |
Tidsperiod | 1570 | |
Tidsperiod | 1573 | |
Utnämnd av | Johan III | |
Ståthållare på slottet Tre Kronor i Stockholm | ||
Tidsperiod | 1573 | |
Utnämnd av | Johan III | |
Militärtjänst | ||
Grad | Överste | |
Slag/krig | 1562-63 i kriget i Livland, slaget vid Axtorna | |
Personfakta | ||
Nationalitet | Sverige | |
Alma mater | Rostocks universitet, Wittenbergs universitet och universitetet i Bologna | |
Död | 9 december 1578 | |
Släkt | ||
Frälse- eller adelsätt | Färla, Karl Erikssons ätt | |
Sätesgård | 1560—1561 Björnö, från 1562 Eka | |
Far | Bengt Nilsson (Färla) | |
Mor | Bengta Åkersdotter (Tott) | |
Familj utan gifte | ||
Partner | Karin Söfflingsdotter | |
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 | ||
Vapen för ätten Färla, Karl Erikssons ätt |
Åke Bengtsson Färla, död 9 december 1578, var en svensk adelsman. Han var son till Bengt Nilsson (Färla).
Åke Bengtsson Färla skrevs in vid Rostocks universitet 1551 och vid Wittenbergs universitet 1553 och vid universitetet i Bologna 1558. 1561 blev han ryttmästarens löjtnant vid en Upplandfana. Åke Bengtsson deltog 1562-63 i kriget i Livland, först som ryttmästare för de svenska skyttarna där. 1562 insattes han provisoriskt som slottsloven i Pernau och blev 1563 befallningsman. Senare samma år var han överste för allt svenskt krigsfolk i Livland.[1]
Under nordiska sjuårskriget erövrade han 1564 Ronneby, var en av befälhavarna för infanteriet under slaget vid Axtorna och 1565-66 kommendant på Varbergshus. Han var en av Erik XIV:s trognaste anhängare och blev under Johan III riksråd och slottsloven på Kalmar slott.[2]
Noter
Källor
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1932