Ådalen
- För andra betydelser, se Ådalen (olika betydelser).
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ådalen är Ångermanälvens dalgång mellan Junsele och Bottenhavet,[1] uppdelad i övre och nedre Ådalen. Den ligger i sin helhet i landskapet Ångermanland.
Området blev omskrivet av bland andra Pelle Molin i Ådalens poesi, och i senare tider av Birger Norman och Mauritz Edström. Nedre Ådalen, där älven bildar en bred mynningsvik, är känd bland annat för Ådalshändelserna i maj 1931[2] och för sitt industriella arv.
Området var före industrialiseringens genombrott under 1800-talet en isolerad trakt med liten befolkning och tidsödande restider mot omvärlden på grund av naturen med många vikar och berg. Ökad efterfrågan på timmer till husbyggen, pitprops för att staga upp gruvgångar och järnvägssyllar skapade en snabb utveckling årtiondena kring 1900. Ångfartyg, telegraf och järnväg band samman Ådalen både inom och utom regionen. Efter en snabb tillväxt inom sågverksindustrin kom massaindustrins genombrott.
Från mellankrigstiden och framåt har genom rationaliseringar antalet sågverks- och massaanläggningar minskat, liksom antalet arbetstillfällen. Detta har påverkat befolkningsutvecklingen i området i negativ riktning.
Tätorter
I Ådalen finns flera tätorter – bland annat Junsele, Näsåker, Sollefteå, Nyland, Bollstabruk, Kramfors, Lunde och Ramvik – varav de flesta vuxit upp kring industrin. Ådalen ligger huvudsakligen i Sollefteå kommun och Kramfors kommun. Ångermanälvens mynning kring Högakustenbron och Hemsön ligger delvis i Härnösands kommun.
Broar
Ådalen har två kända broar, Högakustenbron och Sandöbron.[1] Högakustenbron, eller Vedabron som den även kallas, korsar Ådalen nära älvmynningen. Längre västerut ligger Sandöbron, där E4 gick innan Högakustenbron byggdes.
Se även
- Ådalsbanan
- Ådalens poesi (film, 1948)
- Ådalen 31 (film)
- Ådalshändelserna
- Boteå tingslag
- Sunnanskogs
Källor
- ^ [a b] ”Ådalen - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5dalen. Läst 19 oktober 2023.
- ^ Tove Nandorf (13 maj 2006). ”75 år sedan skotten i Ådalen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/75-ar-sedan-skotten-i-adalen/. Läst 7 oktober 2016.
Vidare läsning
- Ådalen nu. Sollefteå: ADC Media. 2004-. Libris 9751231
- Ådalenkommitténs publikationsserie. [Härnösand]: [Ådalensekretariatet]. 1980-. Libris 340174
- Ahlgren Boel, red (1984). Framtiden i Ådalen: rapport. Ådalenkommitténs publikationsserie, 99-0346807-5. Bjästa: CeWe-förl. Libris 7647045. ISBN 91-7542-134-8
- Andersson, Johanna (2007). Vandringsstaven har alltid följt mig: en arbetarkvinna från Ådalen berättar. Murbruk förlags historiska småskrifter. Lund: Murbruk. Libris 10310537. ISBN 978-91-976360-1-8
- Boström Gunnel, Grundberg Leif, Puktörne Tommy, red (2005). Stora Ådalen: kulturmiljön och dess glömda förflutna : Styresholmsprojektet - en monografi. Arkiv för norrländsk hembygdsforskning, 0348-9620 ; 27. Härnösand: Länsmuseet Västernorrland. Libris 9976311. ISBN 91-85222-05-4 (inbunden)
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Bilden av demonstrationståget är tagen strax före kl. 15 den 14 maj 1931 innan det nådde färjeläget i Lunde. Några minuter senare låg fem människor döda och lika många sårade. Kolorerad från ett högupplöst original.
Författare/Upphovsman: Keibr, Licens: CC BY-SA 4.0
A picture of Sandö Bridge in Sweden taken in February together with ice floes on the river.