Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1626–1721. Förbandet var från 1690-talet indelt och rekryterade i huvudsak sitt manskap från Åbo län och Satakunda, Finland.[1][2][3]
Regementet härstammar från de ryttarfanor som sattes upp i Finland. Regementet organiserades 1632 som Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente och blev på 1690-talet indelt. I 1634 års regeringsform benämns regementet som ”Åbo läns ryttare”. Dess förste chef var Hans Eckholtz. Regementet överfördes våren 1700 till Livland och kom där att ingå i Wellingks avdelning. Senare ingick de i Schlippenbachs armé och led stora förluster. Resterna av regementet ingick sommaren 1708 i general Lewenhaupts kår som tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudhären i Ukraina. Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 upplöstes regementet vid kapitulationen vid Perevolotjna den 1 juli 1709. Regementet fick sättas upp på nytt efter Poltava genom fördubblingen som stam och tillhörde därefter armén i Finland. År 1718 ingick regementet i general Carl Gustaf Armfeldt avdelning i Karl XII:s andra norska fälttåg, där Armfeldts i augusti 1718 gick in med 7.500 man i Norge över Jämtland. År 1721 sammanslogs återstoden av regementet med det äldre och värvade Livdragonregementet och Upplands ståndsdragonregemente. Det nya regementet antog namnet Livdragonregementet.[1][2]
Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris8981272. ISBN 91-87184-74-5
↑