Ängssolbi

Ängssolbi Status i världen: Nära hotad[1]
(c) Arnstein Staverløkk, CC BY 3.0
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Understam	Sexfotingar Hexapoda
Klass	Insekter Insecta
Ordning	Steklar Hymenoptera
Överfamilj	Bin Apoidea
Familj	Vägbin Halictidae
Släkte	Solbin Dufourea
Art	Ängssolbi D. dentiventris
Vetenskapligt namn
§ Dufourea dentiventris
Auktor	Nylander, 1848
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Ängssolbi (Dufourea dentiventris) är en art i insektsordningen steklar som tillhör släktet solbin.

Beskrivning

Ängssolbiet har en kroppslängd på omkring 7 till 8 millimeter. Grundfärgen på kroppen är mörk och bakkroppen har breda svarta tvärränder åtskiljda av smalare ljusare tvärränder.^[2] Kroppsbehåringen är mycket gles.^[3]

Utbredning

Detta bi förekommer i Europa från Pyreneerna och Alperna till Sverige och Finland, samt österut genom Ryssland över Kaukasus, Basjkirien, Mongoliet och Kina.^[4]. I Sverige finns arten i hela landet med undantag för Jämtland, där den aldrig funnits, men utbredningen är fragmentarisk och det är egentligen bara i Småland, Östergötland och kring Mälaren som den kan betraktas som vanlig.^[5] I Finland finns den främst i söder och sydöst, med enstaka observationer längre norrut, som Karleby i landskapet Mellersta Österbotten, och på Vallitunsaari, en ö i Kemi älv i Lappland.^[6]

Ekologi

Ängssolbiet är ett solitärt bi, det vill säga det bildar inte samhällen. Arten är specialiserad i sitt födoval och samlar enbart pollen från klockväxter, som blåklockssläktet. En vanlig värdväxt för arten är liten blåklocka. Biet förekommer därför bara i sådana områden där dessa växter finns som sandiga torrängar.^[7] Nektar kan dock även hämtas från höstfibbla och ljung^[3]. Flygtiden för arten är juli till september i större delen av utbredningsområdet^[7]; i norra delen varar dock flygperioden från slutet av juli till slutet av augusti^[3].

Fortplantning

Honan gräver ensam ut ett bo i marken, som hon klär med egenproducerat sekret^[7], där sedan ägg och larver utvecklas. Boet förläggs till soliga sluttningar på torr sand- eller grusjord med gles växtlighet. Parasitbi till ängssolbiet är pärlbi (Biastes truncatus), vars larv lever av det insamlade matförrådet (pollen) sedan värdägget ätits upp eller värdlarven dödats.^[3]

Bevarandestatus

Globalt är ängssolbiet rödlistat av IUCN som nära hotat ("NT"). Främsta orsaken är den starkt fragmenterade utbredningen, som i sin tur anses orsakad av de förändrade jordbruksmetoderna med ökad konstgödsling och minskad höproduktion (till förmån för ensilage), vilket minskat tillgången på foderväxter.^[1]

I Sverige minskar arten och betraktades tidigare som nära hotad ("NT"). Vid rödlistebedömningarna 2015 och 2020 klassificerades den emellertid som livskraftig ("LC").^[5] Även i Finland är den klassificerad som livskraftig.^[6]

Referenser