Ängssolbi

Ängssolbi
Status i världen: Nära hotad[1]
Dufourea dentiventris.jpg
(c) Arnstein Staverløkk, CC BY 3.0
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljVägbin
Halictidae
SläkteSolbin
Dufourea
ArtÄngssolbi
D. dentiventris
Vetenskapligt namn
§ Dufourea dentiventris
AuktorNylander, 1848
Hitta fler artiklar om djur med

Ängssolbi (Dufourea dentiventris) är en art i insektsordningen steklar som tillhör släktet solbin.

Beskrivning

Ängssolbiet har en kroppslängd på omkring 7 till 8 millimeter. Grundfärgen på kroppen är mörk och bakkroppen har breda svarta tvärränder åtskiljda av smalare ljusare tvärränder.[2] Kroppsbehåringen är mycket gles.[3]

Utbredning

Detta bi förekommer i Europa från Pyreneerna och Alperna till Sverige och Finland, samt österut genom Ryssland över Kaukasus, Basjkirien, Mongoliet och Kina.[4]. I Sverige finns arten i hela landet med undantag för Jämtland, där den aldrig funnits, men utbredningen är fragmentarisk och det är egentligen bara i Småland, Östergötland och kring Mälaren som den kan betraktas som vanlig.[5] I Finland finns den främst i söder och sydöst, med enstaka observationer längre norrut, som Karleby i landskapet Mellersta Österbotten, och på Vallitunsaari, en ö i Kemi älv i Lappland.[6]

Ekologi

Ängssolbiet är ett solitärt bi, det vill säga det bildar inte samhällen. Arten är specialiserad i sitt födoval och samlar enbart pollen från klockväxter, som blåklockssläktet. En vanlig värdväxt för arten är liten blåklocka. Biet förekommer därför bara i sådana områden där dessa växter finns som sandiga torrängar.[7] Nektar kan dock även hämtas från höstfibbla och ljung[3]. Flygtiden för arten är juli till september i större delen av utbredningsområdet[7]; i norra delen varar dock flygperioden från slutet av juli till slutet av augusti[3].

Fortplantning

Honan gräver ensam ut ett bo i marken, som hon klär med egenproducerat sekret[7], där sedan ägg och larver utvecklas. Boet förläggs till soliga sluttningar på torr sand- eller grusjord med gles växtlighet. Parasitbi till ängssolbiet är pärlbi (Biastes truncatus), vars larv lever av det insamlade matförrådet (pollen) sedan värdägget ätits upp eller värdlarven dödats.[3]

Bevarandestatus

Globalt är ängssolbiet rödlistat av IUCN som nära hotat ("NT"). Främsta orsaken är den starkt fragmenterade utbredningen, som i sin tur anses orsakad av de förändrade jordbruksmetoderna med ökad konstgödsling och minskad höproduktion (till förmån för ensilage), vilket minskat tillgången på foderväxter.[1]

I Sverige minskar arten och betraktades tidigare som nära hotad ("NT"). Vid rödlistebedömningarna 2015 och 2020 klassificerades den emellertid som livskraftig ("LC").[5] Även i Finland är den klassificerad som livskraftig.[6]

Referenser

  1. ^ [a b] Patiny, S., Michez, D., Roberts, S. & Rasmont, P. 2014 Dufourea dentiventris . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 26 november 2022.
  2. ^ ”Länsstyrelsens bilaga 3, artfaktablad 21-40 om rödlistade arter: Colletes marginatus (PDF, 3,28 MB). Länsstyrelsen i Östergötlands län. Arkiverad från originalet den 22 april 2016. https://web.archive.org/web/20160422094513/http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/publicerade-publikationer/2008/bilaga_3_artfaktablad_2140.pdf. Läst 24 maj 2017. 
  3. ^ [a b c d] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Ängssolbi Dufourea dentiventris. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/103139. Läst 26 november 2022. 
  4. ^ Pauly A., Patiny S. (8 mars 2011). Dufourea dentiventris (Nylander 1848)” (på franska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=3379. Läst 22 maj 2017. 
  5. ^ [a b] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Ängssolbi Dufourea dentiventris. Naturvård. Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/dufourea-dentiventris-103139. Läst 26 november 2022. 
  6. ^ [a b] Juho Paukkunen (2019). ”Ängssolbi — Dufourea dentiventris Nylander, 1848”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204848. Läst 26 november 2022. 
  7. ^ [a b c] Christopher O'Toole & Anthony Raw (1991). Bees of the World. London: Blandford. sid. 25. ISBN 0-7137-2085-9 

Media som används på denna webbplats

Dufourea dentiventris.jpg
(c) Arnstein Staverløkk, CC BY 3.0
Dufourea dentiventris