Ängelsberg
| Ängelsberg | |
| småort | |
 Ängelsbergs järnvägsstation. | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västmanland |
| Län | Västmanlands län |
| Kommun | Fagersta kommun |
| Distrikt | Västervåla distrikt |
| Koordinater | 59°57′21″N 16°0′39″Ö / 59.95583°N 16.01083°Ö |
| Area | 28 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 109 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 3,9 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T6380[2] |
| Småortskod | S6385[3] |
| Beb.områdeskod | 1982TB103 (1960–1990)[4] 1982SB109 (1990–)[4] |
| Geonames | 2725894 |
  Ortens läge i Västmanlands län | |
| Wikimedia Commons: Ängelsberg | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Ängelsberg (uttal ) är en småort i Västervåla socken i Fagersta kommun. Ängelsberg ligger vid sjön Åmänningen sydost om Fagersta. Stationssamhället Ängelsberg ingår i Ekomuseum Bergslagen.
Samhället ligger utefter järnvägslinjen Bergslagspendeln som byggdes av Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar. Norr om samhället ligger världsarvet Engelsbergs bruk och omedelbart väster om orten ligger Oljeön i Åmänningen. På Oljeön finns ett tidigare oljeraffinaderi, vilket i slutet av 1800-talet var ett av världens största av sitt slag.
Utmed Snytenån, mellan samhället och bruket, ligger Skulpturparken Ängelsberg med permanenta skulpturer och en utvidgad utställning sommartid.
Historia
I Dunshammar, ett par kilometer söder om samhället, finns lämningar av människor som bodde där för cirka 1 500 år sedan och som utvann järn ur sjömalm i blästerugnar.
Ängelsberg hette tidigare Englikobenning och grundlades troligen av Engelbrekt Engelbrektssons farfar Englike Engelbrektsson. Under 1500-talet fanns vid ån mellan Snyten och Åmänningen en hytta, tre smedjor och en kvarn. Ängelsberg var bergsmanshytta fram till dess att Per Larsson Höök 1681 gjorde sig till ägare av till hyttan och där lät anlägga Engelsbergs bruk.[5]
Samhället var ganska sparsamt bebyggt fram till 1901, då järnvägen Ludvika-Stockholm stod färdig. Under åren därefter uppfördes större delen av stationssamhällets tornförsedda villor. Pensionatet Furuborg uppfördes även vid denna tid. Under början av 1900-talet var Ängelsberg ett populärt resmål för välbeställda stockholmare.[6]
Strax söder om Engelsbergs bruk anlades vid sekelskiftet 1900 en ångsåg. Sågverket ägdes först av Barkens Sågverks AB, och senare av Avesta Jernverks AB. Verksamheten lades ned 1952 och idag återstår endast maskinhuset samt en arbetarbostad.
I Ängelsberg fanns runt förra sekelskiftet en "konstnärskoloni" med Olof Arborelius som grundare, som besöktes av arkitekter och konstnärer.[7] Under trettio år bodde han långa perioder som gäst på Ängelsbergs herrgård, dit även andra konstnärer bjöds in.[8]
I början av augusti 2014 evakuerades orten i samband med skogsbranden i Västmanland 2014.[9]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Ängelsberg 1950–2015[10][11][12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 445 | |||
| 1960 | 360 | |||
| 1965 | 332 | |||
| 1970 | 245 | |||
| 1975 | 200 | |||
| 1980 | 203 | 90 | ||
| 1990 | 106 | 18# | ||
| 1995 | 151 | 91# | ||
| 2000 | 139 | 86# | ||
| 2005 | 144 | 86# | ||
| 2010 | 138 | 86# | ||
| 2015 | 90 | 28# | ||
Anm.: Upphörde som tätort 1990. # Som småort. | ||||
Samhället
Isak Gustaf Clason har ritat Villa Ulvaklev och Villa Hvilan i Ängelsberg och Villa Odensnäs i Västervåla strax söder om samhället. Stationshuset är ritat av Erik Lallerstedt.[7]
Fotogalleri
Villa Ulvaklev, ritad av Isak Gustaf Clason
Villa Hvilan, ritad av Isak Gustaf Clason
Odensnäs, ritad av Isak Gustaf Clason
Gamla stationshuset, från 1876
Ängelsbergs pensionat, från 1905-07
Noter
- ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, Statistiska centralbyrån, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 6 januari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Engelsbergs bruk, artikel av Per Sennerfeldt i Bebyggelsehistorisk tidskrift Nr 43, 2002
- ^ Sällsamheter i Bergslagen, Eva Burman s. 83.
- ^ [a b] ”Världsarv hotades av storbrand”. Svenska Dagbladet/TT. 9 augusti 2016. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/98O55/varldsarv-hotades-av-storbrand. Läst 9 september 2023.
- ^ Sällsamheter i Bergslagen, Eva Burman s. 82.
- ^ https://web.archive.org/web/20140806130349/http://www.svt.se/nyheter/regionalt/tvarsnytt/skogsbranden-tvingar-dem-att-lamna-sina-hem svt.se läst 2014-08-06
- ^ ”Småorter 1990”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924141321/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9401.pdf. Läst 8 februari 2012. ”Småorter 1995”. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303172846/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9602.pdf. Läst 8 februari 2012. ”Småorter 2000”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924141336/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2003M00/MI38SM0201.pdf. Läst 8 februari 2012. ”Småorter 2005”. Arkiverad från originalet den 17 april 2012. https://web.archive.org/web/20120417115250/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2005A01S/MI0811_2005A01S_SM_MI38SM0602.pdf. Läst 8 februari 2012.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ängelsberg.- Oljeön Ängelsberg - hemsida
| ||||||||||||||||
| |||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Västmanland in Sweden
Equirectangular projection, N/S stretching 199 %. Geographic limits of the map:
- N: 60.30° N
- S: 59.10° N
- W: 15.30° E
- E: 17.10° E
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Flogbergets gruvor skylt: "Ekomuseum Bergslagen"
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Hvilan in Ängelsberg, Sweden, drafted by Isak Gutsaf Clason
Författare/Upphovsman: Boberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Ängelsberg Railway Station, Sweden, architect: Erik Lallerstedt, 1900. Photo: Bengt Oberger
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Odensnäs, Västervåla, Ängelsberg, Sweden
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Gamla stationshuset i Ängelsberg, uppfört 1876 och flyttat norrut från bangårdsområdet 1900
Författare/Upphovsman: Mårten Mellberg , Licens: CC BY-SA 4.0
Uttal av orten Ängelsberg på svenska
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 4.0
Ängelsbergs pensionat
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Ulvaklev in Ängelsberg, Sweden, drafted by Isak Gustaf Clason