Ändlig kropp
I abstrakt algebra är en ändlig kropp en kropp med ändligt många element. Teorin om ändliga kroppar utarbetades av Carl Friedrich Gauss (1777-1855) och Évariste Galois (1811-1832), därav benämns ändliga kroppar ibland för Galoiskroppar. Ändliga kroppar har applikationer i kombinatorik, kryptologi, talteori och kodningsteori (där de bland annat används för att konstruera felrättande koder, till exempel Reed-Solomonkoder.)
Egenskaper hos ändliga kroppar
Låt F vara en ändlig kropp och p vara karakteristiken av F. Då gäller följande:
- p är ett primtal (eftersom karakteristiken av ett Integritetsområde alltid är ett primtal eller 0).
- Ordningen av F är pn där n är ett positivt heltal.
- Alla element i F satisfierar ekvationen xpn - x = 0 (Fermats lilla sats).
- För varje n och p, existerar det en ändlig kropp med ordning pn, vilket är splittringskroppen av xpn - x över (heltalen modulo p).
- Om K är en delkropp till F finns det ett polynom p(x) i K[x] (K[x] är en polynomring över K). Polynomet p(x) kan faktoriseras i F[x] som
- Man säger att p(x) är separabel över K. Detta gäller eftersom om p(x) har grad pn så har p(x) högst pn rötter i F och enligt punkten ovan så är alla element i F rötter till polynomet. Därav är F den minsta kroppsutvidgningen av K som p(x) splittrar i. F kallas för en separabel kroppsutvidgning (till K). Ett polynom f(x) i en polynomring är separabel om och endast om f(x) och D(f(x)) är relativt prima.
- Om x, y är i F, så gäller
- Detta kan bevisas med induktion, idén är att man använder binomialutveckling. Eftersom alla tal som är en multipel av p är lika med 0 (i och med att karakteristiken av F är p), så kommer alla element, förutom det första och sista elementet, i binomialutvecklingen vara lika med 0.
Exempel
Heltalen modulo p, där p är ett primtal, är en ändlig kropp och noteras eller . Till exempel är en ändlig kropp av ordning 2 och karakteristik 2, bestående av elementen 0 och 1. Men är inte en ändlig kropp. Polynomringen över är en ändlig kropp under mod-h(x) addition och multiplikation, där .
Källor
- Judson, Thomas W. Abstract algebra: Theory and Applications, Orthogonal Publishing L3C; 2014 edition (August 15, 2014), ISBN 0989897540.
- Lidl, Rudolf och Niederreiter, Harald. Introduction to finite fields and their applications, Cambridge University Press (1994), ISBN 9780521460941.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Finite field, 7 maj 2015.