Älvkarleby kommun
Älvkarleby kommun Kommun | |
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Älvkarleby kommunvapen | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Uppland |
Län | Uppsala län |
Centralort | Skutskär |
Inrättad | 1 januari 1971[1] |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 9 544 ()[2] |
Areal | 616,2 kvadratkilometer ()[3] |
- därav land | 221,55 kvadratkilometer[3] |
- därav vatten | 394,65 kvadratkilometer[3] |
Bef.täthet | 43,08 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 60°37′28″N 17°24′58″Ö / 60.624444444444°N 17.416111111111°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Uppsala domkrets (–) Tierps domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-0258[4] |
Anställda | 825 ()[5] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 0319[6] |
GeoNames | 2726284 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Älvkarleby kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Skutskär.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar Älvkarleby socken och en mindre del av Valbo socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 två landskommuner med motsvarande namn. 1940 överfördes området Fleräng från Valbo landskommun till Älvkarleby landskommun. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna.
Genom en ombildning av Älvkarleby landskommun bildades Älvkarleby kommun vid kommunreformen 1971.[7] Kommunen ingick från bildandet till 28 november 2005 i Tierps domsaga (före 1 april 1980 benämnd Uppsala läns norra domsaga) och ingår sen dess i Uppsala domsaga.
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska.[8]
Geografi
Topografi och hydrografi
Älvkarleby, en liten kustkommun vid södra stranden av Gävlebukten, karaktäriseras av en berggrund av gnejsgranit och en övervägande barrskogsbevuxen morän på dess flacka yta. Genom kommunen löper Uppsalaåsen, en rullstensås täckt av tallskog, som sträcker sig som en nord–sydlig ryggrad. I nordöst sträcker sig åsen ut i Gävlebukten och formar Billudden, där strandprocesser har skapat en variation av former, inklusive bevarade strandvallar till följd av landhöjningen. Dalälven, som rinner genom kommunen, når havet genom dess nedre lopp. I sydvästra Älvkarleby kommun är älven dämd och bildar den grunda och rika Storfjärden, känd för sina forsar, sel och branta nipor.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Älvkarleby kommun | Hela riket |
---|---|
Växt- och djurliv
Givet att kommunen är belägen på gränsen till Norrland finns det både sydsvenska och norrländska arter i området. Marken är generellt rik på kalk varför flera sällsynta blommor, som orkidéer och svampar, trivs. Det finns många rikkärr, vilket är sällsynt, och dessa är särskilt påverkade av kalkhalten. Även skogen påverkas av kalken, där prunkande örtvegetation finns, vilket också är ovanligt för Sverige. Längs Uppsalaåsen finns unika sandiga marker där många sällsynta fjärilar, skalbaggar och andra insekter trivs. Där har cirka 100 rödlistade arter hittats.[11]
Naturskydd
Det finns sju naturreservat i kommunen.[12] Naturreservatet Billudden består av kalkbarrskog, havtornssnår och vidsträckta stränder och är belägen på Upplandsåsen.[13] Forsar, svämängar, svämskog och gammelskog hittas i Båtfors naturreservat medan man i reservatet Bölsjön hittar blodiglar i en liten sjö bland rikkärr och sumpskogar.[12]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Älvkarleby-Skutskärs församling.
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[14]– Skutskär och Älvkarleby.
Tätorter
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fem tätorter i Älvkarleby kommun.[15]
Nr | Tätort | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Skutskär, del av | 6 279 |
2 | Älvkarleby | 1 517 |
3 | Gårdskär | 354 |
4 | Marma | 324 |
5 | Älvkarleö | 214 |
Centralorten är i fet stil.
Tätorten Skutskär var delad på två kommuner: Älvkarleby kommun och Gävle kommun.
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som tillsammans samlade 16 av 31 mandat i kommunfullmäktige. I valet 2014 backade Socialdemokraterna vilket ledde till att även Miljöpartiet inkluderades i den styrande koalitionen. Efter valet 2018 meddelade Centerpartiet att de lämnade Alliansen för att bilda styre tillsammans med de rödgröna.[16] År 2022 inkluderades även Kommunens väl i den styrande koalitionen som nu består av totalt fem partier.[17]
Kommunfullmäktige
Presidium
Presidium 2018–2022[18] | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Björn Karlsson |
Förste vice ordförande | S | Inga-Lil Tegelberg |
Andre vice ordförande | M | Eva Sidekrans |
Mandatfördelning 1970–2022
Valår | V | S | MP | FRK | KV | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 24 | 1 | 3 | 2 | 1 |
| 31 | 90,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 1 | 21 | 2 | 4 | 2 | 1 |
| 31 | 92,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 2 | 21 | 1 | 4 | 2 | 1 |
| 31 | 92,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 2 | 20 | 2 | 3 | 2 | 2 |
| 31 | 90,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 2 | 20 | 2 | 3 | 1 | 3 |
| 31 | 91,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 2 | 19 | 3 | 2 | 3 | 2 |
| 31 | 89,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 3 | 14 | 6 | 2 | 4 | 2 |
| 31 | 86,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 2 | 15 | 5 | 1 | 4 | 1 | 3 |
| 31 | 85,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 2 | 16 | 1 | 6 | 1 | 3 | 2 |
| 31 | 86,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 3 | 15 | 1 | 5 | 1 | 2 | 1 | 3 |
| 31 | 78,98 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 2 | 16 | 1 | 3 | 1 | 1 | 3 | 1 | 3 |
| 31 | 77,23 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 2 | 14 | 1 | 4 | 2 | 1 | 2 | 1 | 4 |
| 31 | 80,27 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 2 | 14 | 1 | 4 | 2 | 2 | 1 | 5 |
| 31 | 82,08 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 2 | 13 | 1 | 4 | 5 | 2 | 4 |
| 31 | 84,58 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 2 | 11 | 1 | 3 | 6 | 2 | 1 | 1 | 4 |
| 31 | 85,31 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 2 | 10 | 1 | 2 | 6 | 2 | 2 | 6 |
| 31 | 81,10 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
För valen före 1970, se Älvkarleby landskommun
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, socialdemokraterna, moderaterna och sverigedemokraterna har två ledamöter vardera medan centerpartiet, kommunens väl, kristdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet har en ledamot vardera.[19]
Presidium 2022–2026[20] | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Katrin Jakobsson |
Vice ordförande | S | Henrik Jonsson |
Övriga nämnder
Älvkarleby kommun har en gemensam IT-nämnd med Tierps kommun, Knivsta kommun, Östhammars kommun och Heby kommun. Även lönenämnden är gemensam, denna med Tierps och Knivsta kommuner. Överförmyndarnämnden är gemensam med samtliga Uppsala läns kommuner. Därutöver finns fem nämnder varav fyra har egna förvaltningar. Nämnderna är Valnämnden, Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnad, Utbildning och Omsorg.[21]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Tillverkningsindustrin dominerar Älvkarlebys näringsliv och erbjuder 22 procent av de arbetstillfällen som finns i kommunen. Stora Enso Pulp AB, som arbetar med massatillverkning, är det helt dominerande företaget. Andra industrier är kopplad till elproduktion där Vattenfall är beläget i tätorten Älvkarleby där även Fiskeriverkets fiskeriförsöksstation finns.[22]
Tierps- och Älvkarleby kommuner har ett gemensamt destinationssamarbete genom Upplev Norduppland.[23]
Infrastruktur
Transporter
Europaväg E4 passerar igenom den sydligaste delen av kommunen, sydväst om Marma.
Riksväg 76 passerar igenom kommunen.
Väg 291 förbinder E4:an med väg 76 i Älvkarleby.
Kommunen genomkorsas av Ostkustbanan och har tre järnvägsstationer, i Marma, Älvkarleby och Skutskär. Mälartåg trafikerar alla tre stationerna mellan Uppsala och Gävle.
Kommunen har flera bussförbindelser utanför kommunen, till bl.a. Gävle, Tierp och Forsmark.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Älvkarleby kommun 1970–2020[24] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 10 279 | |||
1975 | 9 947 | |||
1980 | 9 736 | |||
1985 | 9 270 | |||
1990 | 9 263 | |||
1995 | 9 139 | |||
2000 | 8 932 | |||
2005 | 9 080 | |||
2010 | 9 103 | |||
2015 | 9 293 | |||
2020 | 9 511 | |||
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 554, eller 16,61 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 293 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 966, eller 10,77 % av befolkningen (hela befolkningen: 8 970 den 31 december 2002).[25]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Älvkarleby kommun 9 293 personer. Av dessa var 1 244 personer (13,39 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[26]
Födelseland[26] | ||
---|---|---|
1 | Sverige | 8 049 |
2 | Finland | 328 |
3 | Asien: Övriga länder | 187 |
4 | Syrien | 175 |
5 | Eritrea | 65 |
6 | Afrika: Övriga länder | 61 |
7 | Sydamerika | 52 |
8 | Thailand | 51 |
9 | Europeiska unionen: Övriga länder | 45 |
10 | Somalia | 33 |
11 | Irak | 32 |
12 | Norge | 31 |
13 | Europa utom EU: Övriga länder | 29 |
14 | Polen | 26 |
15 | Afghanistan | 25 |
16 | Turkiet | 22 |
16 | Tyskland | 22 |
18 | Iran | 17 |
19 | Nordamerika | 15 |
20 | Danmark | 11 |
21 | Bosnien och Hercegovina | 7 |
22 | Island | 3 |
23 | Oceanien | 3 |
24 | Sovjetunionen | 2 |
25 | / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 1 |
25 | Okänt födelseland | 1 |
Kultur
Kulturarv
Av Riksantikvarieämbetets handlingar framgår att det i kommunen finns 503 olika lämningar, varav ett flertal är lämningar efter fartyg och båtar.[a] Det finns även ett flertal fossila åkrar[b][27] och kulturhistoriska lämningar så som Sågarbo Herrgård, även kallad Anckarströms gård.[28]
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av silver belagd med en blå lax med fenor av guld.
Vapnet, vars innehåll går tillbaka på ett sockensigill, fastställdes för Älvkarleby landskommun av Kungl. Maj:t år 1939. Kommunreformerna tillförde inget nytt område och vapnet registrerades oförändrat i PRV 1974.
Se även
- Kategori:Naturreservat i Älvkarleby kommun
- Personer med anknytning till Älvkarleby kommun
Referenser
Anmärkningar
Noter
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
- ^ ”Älvkarleby - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4lvkarleby. Läst 6 maj 2024.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Guide till naturen i Älvkarleby”. https://alvkarleby.naturskyddsforeningen.se/guide-till-naturen-i-alvkarleby/. Läst 3 juni 2022.
- ^ [a b] ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat.html. Läst 3 juni 2022.
- ^ ”Billudden”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/billudden.html. Läst 3 juni 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Nytt styre klart i Älvkarleby – Alliansparti byter sida”. SVT Nyheter. 3 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/nytt-styre-klart-i-alvkarleby. Läst 25 maj 2024.
- ^ Burman, Julia; 018-17 40 (3 oktober 2022). ”Klart med fortsatt socialdemokratiskt styre i Älvkarleby”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/klart-med-socialdemokratiskt-styre-i-alvkarleby. Läst 25 maj 2024.
- ^ ”Kommunfullmäktige - Älvkarleby.se”. www.alvkarleby.se. https://www.alvkarleby.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige.html. Läst 3 juni 2022.
- ^ Alvkarleby.se: Kommunstyrelsen Läst 17 augusti 2023.
- ^ ”Kommunstyrelsen - Älvkarleby.se”. www.alvkarleby.se. https://www.alvkarleby.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 17 augusti 2023.
- ^ ”Förvaltningar och nämnder - Älvkarleby.se”. www.alvkarleby.se. https://www.alvkarleby.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder.html. Läst 3 juni 2022.
- ^ ”Älvkarleby - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4lvkarleby. Läst 3 juni 2022.
- ^ ”Om oss – kontakt och information”. upplevnorduppland.se. https://upplevnorduppland.se/page/14324. Läst 3 juni 2022.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=32b58817-6714-41b0-af53-ab9ecc5f3da2. Läst 30 juli 2016.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 30 juli 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015 Arkiverad 21 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 30 juli 2016
- ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 3 juni 2022.
- ^ ”L1941:5605 Slott/herresäte”. app.raa.se. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/06e2da18-a1a1-468a-b74e-2cf7d260522a. Läst 3 juni 2022.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Älvkarleby kommun.
- Älvkarlebys officiella webbplats
|
|
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9
), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman: Arild Vågen, Licens: CC BY-SA 3.0
Älvkarleby hotel. Built 1898. Exposure fusion from a single exposure.
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Älvkarleby kommun
World file
54.14979758010931477
0
0
-54.14979758010931477
1923035.71613084245473146
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Älvkarleby Municipality in Uppsala County
- Designd by me, based on Image:Uppsala County.png
Författare/Upphovsman: Arild Vågen, Licens: CC BY-SA 3.0
Älvkarleby hydroelectric power plant.