Älvdalens kommun
| Älvdalens kommun Kommun | |
 | |
| Slogan | En bra bit av Dalarna |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Älvdalens kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Centralort | Älvdalen |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 6 882 ()[1] |
| Areal | 7 142,68 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 6 871,32 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 271,36 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 1,00 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 61°14′00″N 14°02′00″Ö / 61.233333333333°N 14.033333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Mora domkrets (–) Malungs domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2197[3] |
| Anställda | 675 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2039 |
| GeoNames | 2726330 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Älvdalens kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Älvdalen, som ligger 37 km nordväst om Mora.
Kommunen har ett klimat som kan jämföras med Sydgrönland och utgör omkring en fjärdedel av Dalarnas yta.
Skiftande koalitioner har styrt kommunen som har haft en befolkningsminskning sedan 1990-talet. Turistnäringen dominerar norra delen medan industrisektorn dominerar den södra.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Idre, Särna och Älvdalen. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 Älvdalens landskommun respektive Särna landskommun, denna gemensam för Särna och Idre socknar och därur 1916 Idre landskommun utbröts. Indelningarna påverkades inte av kommunreformen 1952.
Älvdalens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Älvdalens, Särna och Idre landskommuner och ingår sedan bildandet i Mora domsaga.[5][6]
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska[7], kommunnamnet på sydsamiska är Älvdaelien tjïelte[8].
Geografi
Kommunen utgör omkring en fjärdedel av Dalarnas yta. I kommunen finns nationalparker och naturreservat med en sammanlagd yta på mer än 1 800 km² [9]. Här finns också Älvdalens skjutfält, som är Sveriges största med en yta på 540 km².
Topografi och hydrografi
Kommunen sträcker sig längs Österdalälven från de höga fjällen i nordväst till de mjuka myrarna och skogarna i mellersta och sydöstra delarna. Landskapet är mångfacetterat med en berggrund som varierar från granit och porfyr i sydöst till sandsten och basalt i mellersta Älvdalen, samt svåreroderade fjällbergarter i nordväst. Morän är den dominerande jordarten och täcks av barrskogar, förutom på kalfjället och i fjällbjörkskogen i väster. Isälvsavlagringar finns längs Österdalälvens dalgång, inklusive den kända rullstensåsen Älvdalsåsen nära tätorten Älvdalen. I nordvästliga delen syns tydliga spår av inlandsisens smältning i form av moränryggar, moränkullar och smältvattensrännor.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
| Älvdalens kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Klimat
Klimatologiskt är kommunen jämförbar med Sydgrönland, snö finns ca 150 dagar om året.[11]
Naturskydd
I Älvdalens kommun finns 71 naturreservat. Det finns 500 år gamla tallar i Björnåns naturreservat och naturreservatet Björnåsen är beläget på omkring 800 meters höjd.[12] Ovanliga lavar och mössor som Jättesköldlav, elfenbenslav, trådbrosklav, rödbrun blekspik, grynlav, knottrig blåslav och nordstjärnmossa hittas i Eländesgravens naturreservat.[13]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Idre-Särna församling och Älvdalens församling.
Från 2016 indelas kommunen i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[14] – Idre, Särna och Älvdalen.
Tätorter
Det finns sju tätorter i Älvdalens kommun. I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Älvdalen | 1 863 |
| 2 | Idre | 706 |
| 3 | Särna | 675 |
| 4 | Rot | 662 |
| 5 | Västermyckeläng | 382 |
| 6 | Evertsberg | 232 |
| 8 | Brunnsberg | 200 |
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010 till 2014 leddes kommunen av en koalition mellan Centerpartiet, Moderaterna, Kommunlistan och Kristdemokraterna.
2014 till 2018 leddes kommunen av Socialdemokraterna och Miljöpartiet[15] och 2018 till 2022 av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna.[16]
Sedan valet 2022 leds kommunen av Socialdemokraterna och Centerpartiet.[17]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[18] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Kjell Tenn |
| Förste vice ordförande | S | Gunnar Barke |
| Andre vice ordförande | SD | Kjell Eriksson |
Mandatfördelning 1970–2022
Sedan det första kommunvalet 1970 har Socialdemokraterna varit det största partiet i kommunfullmäktige och Centerpartiet har varit näst största parti i samtliga val utom i valet 2018 då Centerpartiet och Socialdemokraterna fick lika många mandat men Centern hade fler röster.[19] Inget i parti i kommunfullmäktige har någonsin haft egen majoritet. Samtliga av riksdagspartierna har haft representation i fullmäktige, men i kommunvalet 2006 förlorade Vänsterpartiet sitt mandat och i valet 2014 förlorade både Liberalerna och Kristdemokraterna sina mandat.[20] I valet 2018 återfick Vänsterpartiet och Liberalerna varsitt mandat medan MP förlorade sitt. I valet 2022 förlorade Liberalerna sitt mandat igen.
Inför kommunvalet 2002 minskades antalet mandat i kommunfullmäktige till 35 från det ursprungliga 49.
| Valår | V | S | MP | FRK | KL | SD | ÖVR | ÄP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 19 | 6 | 1 | 13 | 6 | 1 | 3 |
| 49 | 83,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 17 | 5 | 4 | 16 | 4 | 1 | 2 |
| 49 | 86,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 18 | 4 | 3 | 16 | 4 | 1 | 3 |
| 49 | 88,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 21 | 5 | 15 | 4 | 1 | 3 |
| 49 | 85,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 23 | 4 | 14 | 2 | 1 | 5 |
| 49 | 86,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 23 | 3 | 12 | 4 | 1 | 6 |
| 49 | 84,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 22 | 3 | 2 | 11 | 4 | 1 | 4 |
| 49 | 80,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 21 | 2 | 2 | 9 | 3 | 1 | 9 |
| 49 | 81,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 2 | 22 | 3 | 1 | 13 | 1 | 1 | 6 |
| 49 | 81,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 5 | 17 | 2 | 3 | 5 | 9 | 1 | 2 | 5 |
| 49 | 74,66 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 1 | 13 | 2 | 2 | 3 | 3 | 5 | 3 | 1 | 2 |
| 35 | 70,69 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 15 | 1 | 1 | 3 | 1 | 6 | 3 | 1 | 4 |
| 35 | 75,18 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 14 | 1 | 4 | 1 | 7 | 1 | 1 | 6 |
| 35 | 78,75 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 17 | 1 | 2 | 3 | 8 | 4 |
| 35 | 83,48 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 1 | 11 | 3 | 5 | 11 | 1 | 3 |
| 35 | 84,30 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 1 | 10 | 2 | 8 | 10 | 4 |
| 35 | 82,15 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen elva ledamöter, Centerpartiet har fyra av dem, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna tre vardera och Moderaterna en.[21]
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Peter Egardt |
| Förste Vice ordförande | C | Maria Eriksson |
| Andre Vice ordförande | SD | Roger Eriksson |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
- Anders Nordin, Moderaterna, 1971–1973[22][23]
- Patrik Olsson, Centerpartiet, 1974–1979[24][25][26]
- Hans Martinsson, Socialdemokraterna, 1980–1984[27][28]
- Gösta Levin, Socialdemokraterna, 1985–1985[29]
- Rolf Rämgård, Centerpartiet, 1986–1988[30][31]
- Gunnar Barke, Socialdemokraterna, 1989–1991[32][33][34]
- Arne Bogghed, Centerpartiet, 1992–1994[35][36]
- Gunnar Barke, Socialdemokraterna, 1995–1998[37][38]
- Herbert Halvarsson, Socialdemokraterna, 1999–2010[39][40][41]
- Kjell Tenn, Centerpartiet, 2010–2014
- Peter Egardt, Socialdemokraterna, 2014–2018[42]
- Kjell Tenn, Centerpartiet, 2018–2022[43]
- Peter Egardt, Socialdemokraterna, 2022–[43]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Myndighetsnämnden[44] | C | Edita Pinxter | S | Mattias Högberg |
| Valnämnden[45] | S | Mari Rustad | C | Glädje Bo Olsson |
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Jord- och skogsbruket har traditionellt dominerat näringslivet, framförallt skogsbruket. Turistnäringen har dock vuxit sig starkare, i synnerhet i norra delen av kommunen där turismen dominerar med exempelvis Idre Fjäll. I södra delen av kommunen är istället industrisektorn dominerande. Tillverkningsindustrin sysselsätter ungefär 12 procent, vård och omsorg ungefär 17 procent och jord- och skogsbruk ungefär 9 procent. Bland större privata arbetsgivare återfinns förutom Idre Fjäll, Pressmaster AB och Wasasten AB.[46]
Idre sameby och Ruvhten sijte bedriver renskötsel inom Älvdalens kommun. Idre sameby är Sveriges sydligaste sameby och har sina åretruntmarker i Älvdalens kommun och en del av Härjedalens kommun. Ruvhten har sina vinterbetesmarker i Härjedalens och Älvdalens kommuner.[47][48]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen är genomkorsad av riksväg 70. Dessutom löper länsvägarna 297 och 311 genom kommunen.[49]
Utbildning
I kommunen finns fyra grundskolor varav två har högstadium, samtliga är kommunala.[50] Det saknas kommunal gymnasieskola varför kommunen samverkar med Mora och Orsa kommuner. Det finns dock en fristående gymnasieskola i kommunen, Älvdalens Utbildningscentrum.[51]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 6 882 invånare (31 december 2024), vilket placerar den på 252:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Älvdalens kommun 1970–2020[52] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 8 970 | |||
| 1975 | 8 429 | |||
| 1980 | 8 348 | |||
| 1985 | 8 266 | |||
| 1990 | 8 353 | |||
| 1995 | 8 228 | |||
| 2000 | 7 718 | |||
| 2005 | 7 445 | |||
| 2010 | 7 207 | |||
| 2015 | 7 035 | |||
| 2020 | 7 033 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 503, eller 7,13 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 052 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 249, eller 3,27 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 617 den 31 december 2002).[53]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Älvdalens kommun per den 31 december 2022.[54]
| Nr | Födelseland | Antal | Andel (%) | Andel i hela riket |
|---|---|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 6 343 | 90,38 | 79,61 |
| 2 |  Tyskland | 84 | 1,20 | 0,53 |
| 3 |  Norge | 68 | 0,97 | 0,38 |
| 4 |  Afghanistan | 63 | 0,90 | 0,62 |
| 4 |  Thailand | 53 | 0,76 | 0,43 |
| 6 |  Eritrea | 46 | 0,66 | 0,47 |
| 7 |  Finland | 34 | 0,48 | 1,26 |
| 8 |  Turkiet | 34 | 0,48 | 0,53 |
| 9 |  Nederländerna | 31 | 0,44 | 0,14 |
| 10 |  Myanmar | 21 | 0,30 | 0,02 |
Språk
Älvdalens kommun uppvisar en stor språklig variation. I kommunen talas rikssvenska, älvdalska, sydsamiska samt idre- och särnamål. Dessutom talas en rad olika invandrarspråk.
Älvdalskan hör till de egentliga dalmålen och talas i södra delen av kommunen i Älvdalens socken.[55] Rent generellt är älvdalskan oförståeligt för en talare av rikssvenska och på grund av sin mycket särpräglade karaktär räknas älvdalskan ibland som ett eget språk. Den har inte status som minoritetsspråk i Sverige, men talas av ungefär tre tusen personer.[56]
I socknarna Idre och Särna i norra delen av kommunen talas rikssvenska, idre- och särnamål samt sydsamiska. Området hade tidigare varit en del av Norge men blev de facto svenskt i samband med freden vid Brömsebro 1645. Idre- och särnamålen räknas ofta som norska dialekter och särskiljer sig därför från både älvdalskan och rikssvenskan.[57] Det finns också en mindre samisk minoritet i området som talar sydsamiska. Arkeologiska spår visar på en lång och kontinuerlig samisk närvaro i området. Vid Grövelsjöområdet ligger exempelvis den övergivna samiska boplatsen Lappvollen som daterats till 1600-talet.[58]
Arkeolingvistiskt forskning, som kombinerar arkeologi med språkforskning, har gett nya insikter om norra Dalarnas äldre språkhistoria. Ursprungligen talades ett paleoeuropeiskt språk, som sedan blev ett substratspråk och ersattes av urnordiska och sydursamiska. Sydursamiskan är föregångare till dagens sydsamiska och förmodas ha etablerats redan under 200-talet e.Kr. i bland annat Dalarna och Härjedalen.[59] Under yngre järnålder präglades Mellanskandinavien av närvaron av två grupper, nordgermaner och sydsamer. Den så kallade fångstmarkskulturen i Mellanskandinavien sammankopplas ofta med den äldre sydsamiska kulturen.[60]
Det finns inget officiellt namn på älvdalska för kommunen, men bygden kallas för Övdaln på älvdalska.[61]
Kultur
Museum
I kommunen finns tre museer – Särna skogs- och försvarsmuseum, Porfyr- och Hagströmmuseet samt Rots Skans - Älvdalens Hembygdsgård.[62]
Särna skogs- och försvarsmuseum är beläget i Lomkällan norr om Särna. Här visas, och informeras om, lokala natur- och kulturvärden exempelvis filmer om skidstjärnan Särna Hedlund och bygdens starke man Stor-Per Svensa men även om beredskapstiden. Centralt i Älvdalen ligger Porfyr- och Hagströmmuseet med "en omfattande samling bruks- och prydnadsföremål i porfyr, en utställning om framställningen av järnmalm" men också en större utställning av instrument som tillverkats av AB Albin Hagström. Företaget har tillverkat instrument för bland annat Frank Zappa, Elvis Presley och Calle Jularbo.[62]
Befästningsanläggningen Rots Skans byggdes 1677 då Karl XI regerade. Syftet var skydda mot norska anfall men den används numer som hembygdsgård och museum. Området gestaltar "bebyggelse, boendeformer och hantverk från sen medeltid till sekelskiftet 1900".[62]
Kulturarv
År 2022 fanns 658 bekräftade fornlämningar i kommunen och 971 övriga kulturhistoriska lämningar. Bland dessa återfinns fossila åkrar, broar och kåtalämningar.[63] Däribland resterna efter en kåta där samen Jon Jonasson Fjällgren bodde i början av 1900-talet.[64]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver ett rött treberg, belagt med ett armborst, och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med en lie av silver.
Vapnet fastställdes för Älvdalens landskommun år 1946. Även Särna och Idre landskommuner hade vapen vid sammanläggningen 1971. Det skulle sedan dröja ända till 1991 innan Älvdalens vapen kunde registreras i PRV.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Idre landskommun
(1944–1970)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Särna landskommun
(1947–1970)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Älvdalens landskommun
(1946–1970)
Se även
- Personer med anknytning till Älvdalens kommun
Referenser
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2024, SCB, 21 februari 2025, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
- ^ Enligt kommunens webbplats
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524190405/http://www.w.lst.se/template/NewsPage.aspx?ID=2915&epslanguage=EN. Läst 31 mars 2008.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110508045134/http://www.alvdalen.se/sv/Kommunfakta/Kommunfakta/Storkommunen/. Läst 29 mars 2011.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat.html. Läst 3 juni 2022.
- ^ ”Eländesgraven”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/elandesgraven.html. Läst 3 juni 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Dalanytt (10 oktober 2014). ”Socialdemokraterna och Miljöpartiet ska styra i Älvdalen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5987395. Läst 3 juni 2022.
- ^ ”Klart med styre i Älvdalen – Kjell Tenn (C) blir nytt kommunalråd”. Dala-Demokraten. MittMedia. 25 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 18 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190518093501/https://www.dalademokraten.se/logga-in/klart-med-styre-i-alvdalen-kjell-tenn-c-blir-nytt-kommunalrad. Läst 25 oktober 2018.
- ^ ”S och C fortsätter styra i Älvdalen – Peter Egardt (S) nytt kommunalråd”. 21 oktober 2022. https://sverigesradio.se/artikel/peter-egardt-s-nytt-kommunalrad-i-alvdalen-partiet-styr-med-c. Läst 11 mars 2025.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Älvdalens kommun. https://www.netpublicator.com/elected/registry/cb290dac394745c8b1a0c8703f5ef66f/board/e3cb0b4b-921c-4625-b8c1-eeb4940e4549. Läst 12 mars 2025.
- ^ Centerpartiet och Moderaterna fick lika många mandat efter valet 1991, men Centerpartiet fick fler röster.
- ^ Statistik från Valmyndigheten och Statistiska centralbyrån.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. Älvdalens kommun. https://www.netpublicator.com/elected/registry/cb290dac394745c8b1a0c8703f5ef66f/board/2f8d1418-059e-4c04-b906-0ca575dc4f2b. Läst 12 mars 2025.
- ^ Sveriges statskalender 1971.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1973.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1974.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1977, 1977, ISBN 91-38-03338-0.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1979, 1979, ISBN 91-38-04622-9.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1980, 1980, ISBN 91-38-05350-0.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender, 1984, ISBN 91-38-90400-4.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1985, 1985, ISBN 91-38-90564-7.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1986, 1986, ISBN 91-38-08944-0.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender, 1988, ISBN 91-38-09927-6.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1990, ISBN 91-38-12291-X.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1989, 1989, ISBN 91-38-12173-5.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1991, 1991.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1992, ISBN 91-38-12694-X.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1994, 1994, ISBN 91-38-12948-5.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1995, 1995, ISBN 91-38-30428-7.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1998, 1998, ISBN 91-38-31311-1.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1999, 1999, ISBN 91-38-31445-2.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 2001, 2001, ISBN 91-38-31838-5.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 2005, 2005, ISBN 91-38-32197-1.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.alvdalen.se , läst: 12 april 2025.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.dalademokraten.se , läst: 12 april 2025.[källa från Wikidata]
- ^ ”Myndighetsnämnden”. Älvdalens kommun. https://www.netpublicator.com/elected/registry/cb290dac394745c8b1a0c8703f5ef66f/board/00b519d2-781e-46a5-a986-2eff351d1e52. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”Valnämnden”. Älvdalens kommun. https://www.netpublicator.com/elected/registry/cb290dac394745c8b1a0c8703f5ef66f/board/dfbc7680-0d7b-4373-9e2b-a341c188cada. Läst 12 mars 2025.
- ^ ”Älvdalen - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4lvdalen. Läst 3 juni 2022.
- ^ ”Idre”. Sametinget. https://www.sametinget.se/idre. Läst 19 april 2023.
- ^ Ljungdahl, Ewa (2013). Ruvhten sijte. Historia, kulturmiljöer & turism. Östersund: Gaaltije. https://www.gaaltije.se/wp-content/uploads/2022/02/RuvhtenSijte_130628.pdf. Läst 20 april 2023
- ^ ”Älvdalen - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4lvdalen. Läst 12 maj 2024.
- ^ ”Våra grundskolor”. www.alvdalen.se. https://www.alvdalen.se/barn-och-utbildning/grundskola/vara-grundskolor.html. Läst 3 juni 2022.
- ^ ”Gymnasium”. www.alvdalen.se. https://www.alvdalen.se/barn-och-utbildning/gymnasium.html. Läst 3 juni 2022.
- ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 21 januari 2016)
- ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 27 april 2023.
- ^ ”Dalarna”. www.isof.se. https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-svenska-dialekter/utforska-sveriges-dialekter/sveamal/dalarna. Läst 27 april 2023.
- ^ ”Älvdalska”. www.alvdalen.se. https://www.alvdalen.se/uppleva-och-gora/alvdalska.html. Läst 27 april 2023.
- ^ ”Varför räknas inte alla Dalarnas dialekter till dalmålen? – Dalmålsakademin”. https://www.dalmalsakademin.se/dalmal/varfor-raknas-inte-alla-dalarnas-dialekter-till-dalmalen/. Läst 28 april 2023.
- ^ ”Samisk förvaltningskommun”. Älvdalens kommun. https://www.alvdalen.se/kommun-och-politik/kommunfakta/samisk-forvaltningskommun.html. Läst 27 april 2023.
- ^ Minerva Piha (2018). ”Combining Proto-Scandinavian loanword strata in South Saami with the Early Iron Age archaeological material of Jämtland and Dalarna, Sweden”. Finnisch-Ugrischen Forschungen No 64. https://journal.fi/fuf/article/view/66694.
- ^ Inger Zachrisson, red (1997). Möten i gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien. Stockholm: Statens historiska museum. Libris 7623500
- ^ Sapir, Yair (2006). ”Elfdalian, the vernacular of Övdaln”. i Gunnar Nyström (red.). Rapport från första konferensen om älvdalska (Report from the First Conference about Elfdalian). http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:773379/FULLTEXT02.pdf. Läst 28 april 2023
- ^ [a b c] ”Museer, gallerier och konst”. www.alvdalen.se. https://www.alvdalen.se/uppleva-och-gora/kultur-och-sevardheter/museer-gallerier-och-konst.html. Läst 3 juni 2022.
- ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 3 juni 2022.
- ^ ”L2000:114 Kåta”. app.raa.se. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/0089f086-4130-4509-b90c-a9802b456a9c. Läst 3 juni 2022.
Externa länkar
- Älvdalens kommun
Wikimedia Commons har media som rör Älvdalens kommun.
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. (c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Älvdalens kommun
World file
308.43843345971504277
0
0
-308.43843345971504277
1337636.0574877227190882
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Författare/Upphovsman: W. Bulach, Licens: CC BY-SA 4.0
Reflection of the landscape in an absolutely still water surface of a reservoir near the town of Älvdalen in the province of Dalarna in Sweden.
