Överståthållarämbetet
Överståthållaren | |
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Överståthållarämbetets vapen 1938–1967. | |
Residens | Tessinska palatset |
---|---|
Säte | Stockholm |
Utses av | Kungl. Maj:t |
Underställd | Kungl. Maj:t |
Förste innehavare | Clas Larsson Fleming |
Inrättat | 1634 |
Siste innehavare | Allan Nordenstam |
Avvecklat | 1967 |
Efterträdare | Landshövdingen i Stockholms län |
Ställföreträdare | Underståthållaren |
Överståthållarämbetet (ÖÄ) var den högsta civila förvaltningsmyndigheten under Kungl. Maj:t för Stockholms stad åren 1634 till 1967.[1] Myndigheten leddes av överståthållaren med en underståthållare som ställföreträdare och närmaste medarbetare. Överståthållaren och överståthållarämbetet motsvarade för Stockholms stad landshövdingarna och länsstyrelserna i övriga Sverige. Vissa befogenheter delades dock med borgarna i magistraten och från 1863 med kommunen Stockholms stad.
Historik
1600-talet: Inrättande och uppgift
1634 års regeringsform, genom vilken ordnad lantregering (länsstyrelse) infördes i Sverige, påbjöd, att Stockholms stad skulle ha en särskild styresman med titeln ”öfverståthållare”. Överståthållaren skulle vara den förste bland Kunglig Majestäts befallningshavande och alltid vara en av rikets råd. I § 24 säges, att ”hans ämbete skall vara att si uppå och drifva Stockholms slotts byggning och hvad annan byggning konungen förehafver i Stockholm. Sedan skall han enkannerligen vara stadsens och borgerskapets förman”. I det ursprungliga förslaget till regeringsform benämndes han ”öfverburggrefve”, men detta namn ändrades vid överläggning i rådet 11 juni 1634.
1700-talet: Instruktion för överståthållaren
I 1720 års regeringsform bestämdes, att överståthållarämbetet skulle besättas med män utom rådet. År 1776 fick överståthållaren sin första allmänna instruktion, och i en förnyad instruktion 1791 upphävdes överståthållarens tillsyn och befattning med Stockholms slott och dess byggnad.
1800-talet: Utveckling och organisering
I 1800-talets början delades ämbetet upp i tre avdelningar:
- Överståthållarens kansli (till 1791 kallat Slottskansliet). Här handlades utsökning, det vill säga indrivning av skatter och avgifter. Kansliet anvarade även för byggnadsärenden.
- Överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, senare även kallat Skatteverket. Utöver fastighetsskatt (kallade krono- och kommunalutskylder), tillfälliga skatter (bevillning) och tull- och stämpelavgifter svarade avdelningen även för folkbokföring (mantalsskrivning).
- Överståthållarämbetet för polisärenden, som från 1865 delades i poliskammaren och den nyinrättade polisdomstolen. Poliskammaren bestod i sin tur av detektiva avdelningen (senare kriminalavdelningen), ordonnansavdelningen, centralavdelningen, hamnavdelningen och distriktsavdelningen. När polisskolan upprättades 1917 hörde även den hit.
1900-talet: Avveckling och uppgång i Stockholms län
Under 1960-talet beslutades att överståthållarämbetet skulle avvecklas, och den 1 januari 1968 uppgick statens förvaltning av Stockholms stad i Stockholms län. Då hade redan de flesta av överståthållarens uppgifter överförts till kommunen Stockholms stad. Fram till 1904 hade överståthållaren till exempel varit självskriven som ordförande i Stockholms stadsfullmäktige, en post som därefter tillsattes genom demokratiska val snarare än utnämning.
Den siste överståthållaren – Allan Nordenstam – blev också den förste landshövdingen i det nya sammanslagna Stockholms län.
Kansli och residens
Överståthållaren hade sin bostad i Tessinska palatset på Slottsbacken 4 medan dess kansli var lokaliserat till Slottsbacken 6. Numera huserar Kammarkollegiet på denna senare adress.
Heraldiskt vapen
Överståthållarämbetet förde ursprungligen en blå sköld med ett Sankt Erikshuvud mellan tre kronor av guld. Eftersom vapnet stred mot lagen om Sveriges riksvapen fastställde Kungl. Maj:t den 28 januari 1938 ett nytt vapen med följande blasonering: I med kronor av guld bestrött blått fält ett krönt Sankt Erikshuvud av guld.[2] Sedan 1999 använder överkommendanten i Stockholm samma sköld lagd över ett svärd och en kommandostav.[3]
Lista över överståthållare 1634–1967
Namn | Porträtt | Levnadsår | Ämbetsperiod | Noteringar | |
---|---|---|---|---|---|
1. | Clas Larsson Fleming | 1592-1644 | 1634-1644 | förste överståthållaren | |
2. | Knut Jöransson Posse | 1592-1664 | 1645-1650 | ||
3. | Herman Claesson Fleming | 1619-1673 | 1650–1652 | ||
4. | Schering Rosenhane | 1609-1663 | 1652–1663 | ||
5. | Claes Åkesson Tott d.y. | 1630-1674 | 1664–1665 | ||
6. | Axel Carlsson Sparre | 1620-1679 | 1665–1673 | ||
7. | Claes Rålamb | 1622-1698 | 1673–1678 | ||
8. | Jöran Göransson Gyllenstierna | 1632-1686 | 1678–1682 | ||
9. | Kristofer Gyllenstierna | 1647-1705 | 1682–1705 | ||
10. | Knut Posse | 1645-1714 | 1705–1714 | ||
(tf.) | Jacob Burensköld | 1655-1738 | 1710–1711 | ||
(tf.) | Jacob Spens | 1656-1721 | 1714 | ||
11. | Gustaf Adam Taube | 1673-1732 | 1714–1732 | ||
12. | Michael Törnflycht | 1683-1738 | 1732–1738 | ||
13. | Rutger Fuchs | 1682-1753 | 1739–1753 | ||
14. | Johan Christoffer von Düring | 1695-1759 | 1753–1759 | ||
15. | Jakob Albrekt von Lantinghausen | 1699-1769 | 1759–1769 | ||
16. | Axel Wrede Sparre | 1708-1772 | 1770–1772 | ||
17. | Thure Gustaf Rudbeck | 1714-1786 | 1772–1773 | ||
(tf.) | Carl Fredrik Pechlin | 1720-1796 | 1772 | ||
18. | Carl Sparre | 1723-1791 | 1773–1791 | ||
(tf.) | Adolf Fredrik Munck | 1749-1831 | 1789 | ||
19. | Gustaf Mauritz Armfelt | 1757-1814 | 1792 | ||
20. | Carl Vilhelm Modée | 1735-1798 | 1792–1795 | ||
21. | Hans Henric von Essen | 1755-1824 | 1795–1797 | ||
21. | Samuel af Ugglas | 1750-1812 | 1797 | ||
- | Vakans i ämbetet 1797-1800 | ||||
22. | Samuel af Ugglas | 1750-1812 | 1800 | ||
- | Vakans i ämbetet 1800-1809 | ||||
23. | Vilhelm Mauritz Klingspor | 1744-1814 | 1809–1810 | ||
(tf.) | Anders Fredrik Skjöldebrand | 1757-1834 | 1810–1812 | ||
24. | Carl Mörner | 1755-1821 | 1812–1818 | ||
(tf.) | Johan August Sandels | 1764-1831 | 1815 | ||
(tf.) | Olof Rudolf Cederström | 1764-1833 | 1816-1818 | ||
(tf.) | Daniel Edelcreutz | 1761-1828 | 1818-1828 | ||
(tf.) | Carl Johan af Nordin | 1785-1850 | 1828-1830 | ||
25. | Jakob Vilhelm Sprengtporten | 1794-1875 | 1830-1838 | ||
(tf.) | Axel Johan Adam Möllerhjelm | 1787–1846 | 1838–1842 | ||
(tf.) | Claes Hans Rålamb | 1784–1867 | 1839 | ||
(tf.) | Mauritz Axel Lewenhaupt | 1791–1868 | 1841, 1842–1844 | ||
26. | Jakob Vilhelm Sprengtporten | 1794-1875 | 1844–1848 | ||
27. | Jakob Essen Hamilton | 1797-1864 | 1848–1862 | ||
28. | Gillis Bildt | 1820-1894 | 1862–1874 | ||
29. | Gustaf af Ugglas | 1820-1895 | 1874–1888 | ||
30. | Claës Gustaf Adolf Tamm | 1838-1925 | 1888–1902 | ||
(tf.) | Fredrik von Essen | 1831-1921 | 1899 | ||
31. | Robert Dickson | 1843-1924 | 1902–1911 | ||
32. | Carl Hederstierna | 1861-1928 | 1911–1912 | ||
33. | Johan Ramstedt | 1852-1935 | 1912–1920 | ||
34. | Carl Hederstierna | 1861-1928 | 1920–1928 | ||
35. | Gustaf Henning Elmquist | 1871-1933 | 1928–1933 | ||
36. | Torsten Nothin | 1884-1972 | 1933–1949 | ||
37. | Johan Hagander | 1896-1991 | 1949–1963 | ||
38. | Allan Nordenstam | 1904-1982 | 1963–1967 |
Se även
- Landshövding i Stockholms län
- Länsstyrelsen i Stockholms län
- Ståthållarämbetet
Referenser
- Öfverståthållarämbetet i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
Noter
- ^ ”överståthållare”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016
- ^ Harald Fleetwood (1938). ”Fastställda vapen”. Meddelanden från Riksheraldikerämbetet (VII).
- ^ Braunstein, Christian (2006). Heraldiska vapen inom det svenska försvaret. Statens försvarshistoriska museer. sid. 17
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör överståthållarämbetet.
Media som används på denna webbplats
Daniel Edelcreutz (1761-1828)
Carl Vilhelm Modée född 31 mars 1735 troligen i Stockholm, död 12 oktober 1798 i Hasslöv, Hall. Var en svensk konteramiral och överståthållare. Modée blev överståthållare i Stockholm 29 november 1792 och amiral och överkommendant i Karlskrona 23 december 1793.
Gustaf Adam Taube
Der schwedische Adelige und finnische Generalgoverneur Herman Fleming / Herman Klaunpoika Fleming (1619-1673)
Jöran Gyllenstierna (1632-1686). Gravyr utförd af Jac. Piccina i Venedig, helt visst under den tid, då Göran Gyllenstierna vistades vid akademien i Padua.
Friherre Gustaf af Ugglas
Johan Christoffer von Düring
Rutger Fuchs (1682-1753)
Målning av officeren, friherren och statsministern Gillis Bildt (1820-1894) här som militärbefälhavare för Gotlands nationalbeväring.
Fotografi av sedermera statsminister Johan Ramstedt 1852-1935
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Foto av Carl Hederstierna, svensk politiker
Swedish military commander and politician count Hans Henrik von Essen (September 26, 1755 – June 28, 1824).
Christoffer Gyllenstierna af Ericsberg
Swedish general admiral Olof Rudolf Cederström
Carl Sparre (1723-1791)
Porträtt av Mauritz Axel Lewenhaupt (1791-1868) iklädd uniform. Han bar bland annat Serafimerordens, Svärdsorden, Karl Johans medaljen, Karl XIII:s orden. Målning av Alfred Wahlberg.
Jakob Essen Hamilton (1797-1864), överståthållare i Stockholm. Teckning av Maria Röhl 1834.
Överståthållaren Robert Dickson
Swedish Reichsmarschall sv:Fredrik von Essen (1831-1921).
Riksrådet Claes Rålamb (1622–1698)
Carl Mörner (1755-1821)
sv:Claës Gustaf Adolf Tamm (1838-1925), svensk friherre, ämbetsman, riksdagsman och finansminister. Målning av Oscar Björck 1908.
Greve Axel Wrede Sparre tillskriven Martin Meytens d.y.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Schering Rosenhane
Jacob Burensköld (1655-1738). Porträtt graveradt af C. Bergqvist, möjligen efter
förebild af David v. Krafft eller någon af hans efterföljare; i alla händelser må påpekas, att någon sådan af Krafft utförd bild ej finnes omnämnd i A. Hahrs förträffliga studie öfver Krafft (utg. 1900). Förebilden till Bergqvists stick är utförd 1712, då Burensköld öfvertog guvernörsämbetet i Skåne, hvilket ämbete han lämnade redan 1716 d. v. s. ett helt år innan Krafft i nämnda provins gjorde ett längre uppehåll för att “afkonterfeja“ Karl XII och hans generaler. Däremot kan man möjligen gissa på Johan Starbus, som begaf sig till Skåne 1712 eller 1713 för att
i Kristianstad porträttera Stanislaus Leszczynskis gemål och döttrar.Författare/Upphovsman:
AVBILDAD - NAMN af Nordin , Carl Johan (1785 - 1850)
Johan af Nordin, född i Forsbacka 1785 och död 1850. Stadsråd, disponent och militär. Blev efter avslutad karriär som officer med avsked som överstelöjtnant engagerad i Forsbacka Bruk som ägdes av hans far Johan Magnus. Då denne avled 1823 övertog af Nordin ledningen för bruket och drev detta fram till 1844. Blev politiker under 1820-talet på riksnivå och deltog i flera riksdagar. Utsedd till statssekreterare 1825. Han var stadsråd 1828-31. Utsedd till överståthållare 1828. 1831-39 var han president för Bergskollegium. Blev ordförande för Göta Kanaldirektionen 1835. Son till Landshövdingen i Kopparbergs län Johan Magnus af Nordin (1746-1823). Denne tillkallades 1792 till riksdagen i Gävle för att tillfälligt vara landshövding i Gävleborgs län, eftersom dåvarande landshövdningen F.A.U. Cronstedt bortsänts från staden på utlandsuppdrag. Detta skedde på inrådan till Gustav III av dennes rådgivare Gustaf Maurtitz Armfeldt. J.M. af Nordin adlades 1788 och blev friherre år 1800. Fotografi av målat porträtt., Licens: CC0Johan af Nordin, född i Forsbacka 1785 och död 1850. Stadsråd, disponent och militär. Blev efter avslutad karriär som officer med avsked som överstelöjtnant engagerad i Forsbacka Bruk som ägdes av hans far Johan Magnus. Då denne avled 1823 övertog af Nordin ledningen för bruket och drev detta fram till 1844.
Foto av Henning Elmquist, svensk diplomat
Författare/Upphovsman: ei tiedossa / mustavalkokuvasta värittänyt Käyttäjä:Vesteri, Licens: CC BY-SA 3.0
Wilhelm Mauritz Klingspor, Osmonsalo Suomen valloitus 1808
Torsten Nothin (1884 - 1972)