Östersunds kommun

Östersunds kommun
Kommun
Östersunds rådhus i augusti 2006
SloganÖstersundspulsen[1]
Kommunens vapen.
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0

Östersunds kommunvapen
LandSverige
LandskapJämtland
LänJämtlands län
CentralortÖstersund
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd64 896 ()[2]
Areal2 501,17 kvadratkilometer ()[3]
- därav land2 208,35 kvadratkilometer[3]
- därav vatten292,82 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet29,39 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater63°11′00″N 14°40′00″Ö / 63.183333333333°N 14.666666666667°Ö / 63.183333333333; 14.666666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖstersunds domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2528[4]
Anställda6 225 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2380
GeoNames2685747
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Östersunds kommun (uttal) är en kommun i Jämtlands län. Centralort är Östersund som även är residensstad i länet.

Överytan på den sedimentära berggrunden är svagt kuperad och inkluderar skiffrar och kalksten. Berggrunden är täckt med ler- och kalkhaltig morän och har mjukt välvda höjder och dalstråk. Moränens sammansättning har gjort att området är en viktig jordbruksbygd. I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av tjänstenäringar. Genom att delar av Mittuniversitetet förlagt en del av din verksamhet i kommunen fanns en betydande utbildningssektor. Östersunds kommun har en omfattande turism, i synnerhet sommartid.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden, med undantag för enskilda år, varit positiv. Kommunen har haft växlande borgerliga och röda styren. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Brunflo, Frösö, Häggenås, Kyrkås, Lit, Lockne, Marieby, Norderö, Näs och Sunne. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Östersunds stad som 1863 bildade en stadskommun.

Hornsbergs villastads municipalsamhälle inrättades i Frösö landskommun 11 mars 1898 och upplöstes 1948 då Frösö köping bildades genom en ombildning av landskommunen. Odenslunds municipalsamhälle inrättades i Brunflo landskommun 10 februari 1899 och upplöstes 1918 när motsvarande område utbröts ur landskommunen och införlivades med Östersunds stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal storkommuner: Brunflo (av Brunflo, Lockne och Marieby), Hackås (av Hackås, Näs och Sunne), Hallen (av Hallen, Marby och Norderön) samt Lit (av Lit och Kyrkås). Östersunds stad, Frösö köping och Häggenås landskommun påverkades däremot inte.

1963 uppgick Häggenås landskommun i Lits landskommun. Östersunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Östersunds stad, Frösö köping, landskommunerna Brunflo och Lit samt en del ur Hallens landskommun (Norderö) och delar ur Hackås landskommun (Sunne och Näs).[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Östersunds domsaga.[7]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska[8], kommunnamnet på sydsamiska är Staaren tjïelte[9].

Geografi

Östersunds kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Jämtland, vid Storsjöns östra strand, varifrån Indalsälven flyter i väst-östlig riktning. Kommunen gränsar i väster till Åre kommun och Krokoms kommun, i norr till Strömsunds kommun, i öster till Ragunda kommun och Bräcke kommun samt i söder till Bergs kommun, alla i Jämtlands län.

Topografi och hydrografi

Överytan på den sedimentära berggrunden är svagt kuperad och inkluderar skiffrar och kalksten. Berggrunden är täckt med ler- och kalkhaltig morän och har mjukt välvda höjder och dalstråk. Dess nivåskillnader på mellan 50 och 100 meter sträcker sig i nordväst–sydöst. Höjderna är klädda med barrskog. Moränens sammansättning har gjort att området är en viktig jordbruksbygd och att både odlingslandskapets blomsterängar liksom sänkornas myrmarker har stor artrikedom. Kalken har också givit upphov till vitbottnade blekesjöar och kalktuffbildning vid källflöden.[10]

Genom kommunen flyter vattendrag som Hårkan, Långan och Indalsälven. Hårkan från norr till söder, Långan från sydväst och Indalsälven från väster till öster. Kommunen har andel av Storsjön där Frösön är belägen. Andra större sjöar är Locknesjön, Näkten och Ismunden. I sänkorna mellan höjderna finns förutom sjöar även rikligt med myrmark.[11]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]

Östersunds kommunHela riket






 Bebyggelse (3,4 %)
 Skog (83,1 %)
 Öppen myrmark (6,7 %)
 Jordbruksmark (5,3 %)
 Övrig mark (1,5 %)






 Bebyggelse (3,1 %)
 Skog (68,0 %)
 Öppen myrmark (7,2 %)
 Jordbruksmark (7,4 %)
 Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

I Östersunds kommun finns 28 naturreservat, däribland Eliasbodarna vars landskap präglats av isälvarna.[13] Helvetesmyrkälen är ett område som i stor utsträckning undkommit mänsklig påverkan[14] medan Fillstabäckens naturreservat är präglat av det kalkhaltiga vattnet. I bäcken har kalken bildat en kalktuff vars storlek saknar motsvarighet i Sverige, och på kringliggande ängar växer majviva, björnbrodd och brudsporre.[15]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Brunflo, Frösö, Sunne och Norderö, Häggenås-Lit-Kyrkås, Lockne, Marieby, Näs och Östersund.

(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distrikt inom Östersunds kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt[16]Brunflo, Frösö, Häggenås, Kyrkås, Lit, Lockne, Marieby, Norderö, Näs, Sunne och Östersund.

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det elva tätorter i Östersunds kommun

NrTätortFolkmängd
1Östersund (del av)&&&&&&&&&&049016.&&&&&049 016
2Ängsmon&&&&&&&&&&&01368.&&&&&01 368
3Lit&&&&&&&&&&&01117.&&&&&01 117
4Marieby&&&&&&&&&&&&0458.&&&&&0458
5Tandsbyn&&&&&&&&&&&&0453.&&&&&0453
6Häggenås&&&&&&&&&&&&0361.&&&&&0361
7Orrviken&&&&&&&&&&&&0289.&&&&&0289
8Lunne&&&&&&&&&&&&0278.&&&&&0278
9Fåker&&&&&&&&&&&&0241.&&&&&0241
10Hara&&&&&&&&&&&&0234.&&&&&0234
11Målsta&&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Östersund är delad i två kommuner.

Styre och politik

Styre

Åren 1970–1993

Efter det att storkommunen bildades 1970 och det första kommunvalet ägde rum styrdes Östersunds kommun av de borgerliga partierna, där Centerpartiet hade ordförandeposten i kommunstyrelsen. I slutet av 1970-talet övergick Östersund från att vara en borgerlig kommun till att vara en Socialdemokratisk. Socialdemokraterna styrde kommunen ända till 1991, då de borgerliga partierna fick makten igen och Per Söderberg (C) övertog rollen som kommunstyrelsens ordförande efter Thore Holmberg (S).

Åren 1994–2005

Efter valet 1994 återkom Socialdemokraterna och därefter har Socialdemokraterna fortsatt att styra med stöd av Vänsterpartiet. 1998 hade man även stöd av Miljöpartiet. Vid kommunvalet 2002 minskades mandaten i kommunfullmäktige från 75 till 67.

Åren 2006–2013

Efter valet 2006 fick Miljöpartiet en vågmästarroll och inledde förhandlingar med både den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet samt den borgerliga alliansen. Miljöpartiet valde slutligen att samarbeta med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet såsom man gjort 1998. Jens Nilsson (S) som varit kommunstyrelsens ordförande sedan 1997 fick därmed fortsätta som kommunstyrelsens ordförande. Nilsson efterträddes år 2009 av Ann-Sofie Andersson (S) som då blev kommunstyrelsens ordförande. Vid ett kommunstyrelsesammanträde i februari 2012 (då budgetdirektiven för 2013 skulle behandlas) meddelade överraskande Socialdemokraterna och Centerpartiet via oppositionsrådet Carina Zetterström (C) att de skulle inleda ett samarbete. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna hade avslutat samarbetet medan Miljöpartiet fortsatte samarbetet. Detta hände endast några dagar efter den borgerliga oppositionen samlats för att utforma ett eget budgetförslag.

Åren 2014–2023

Efter valet 2014 styrdes kommunen av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Ann-Sofie Andersson fortsatte som kommunstyrelsen ordförande. Efter valet 2014 har Östersunds kommuns kommunfullmäktige 61 ledamöter (mandat).

Efter valet 2018 blev det maktskifte då de borgerliga partierna (Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna) fick fler mandat än de rödgröna (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet). De borgerliga partierna styrde i minoritet med Sverigedemokraterna som vågmästare. Efter valet 2018 hoppade två av de fem Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige av från partiet och är "politiska vildar".

Valet 2022 ledde till delvis maktskifte när Centerpartiet och Socialdemokraterna bildade ett blocköverskridande majoritetsstyre.[17]

Kommunalråd

Kommunalråd 2018-2022[18]
MajoritetCEffie Kourlous
MajoritetMPär Jönsson
MajoritetKDStephen Jerand
MajoritetLPär Löfstrand
OppositionSNiklas Daoson

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026
OrdförandeCHanna Wagenius
Förste vice ordförandeSStefan Fax
Andre vice ordförandeMAndreas Köhler

Mandatfördelning i Östersunds kommun, valen 1970–2022

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970235181019
3518109
7587,0
6312
197333422718
342278
7589,2
5718
197633422718
342278
7589,9
5421
1979436177110
43617710
7588,3
4926
19823382154112
3815412
7589,6
4728
1985436212912
43612912
7587,8
4332
1988435413919
43541399
7583,4
4134
19914313148312
43114812
7583,8
4233
1994436417419
43641749
7584,4
3936
19988294172411
829417411
7578,87
4233
2002826416427
82641647
6776,93
3631
20064274154211
427415411
6778,20
3631
201042651124114
426512414
6781,16
3730
20144226484112
422648412
6184,06
3328
201851835143310
51835143310
6185,80
3427
2022423369259
42336959
6185,80
3526
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelsen

Presidium 2018-2022[19]
OrdförandeSNiklas Daoson
Förste vice ordförandeCEftichia Kourlous
Andre vice ordförandeMPär Jönsson

2022–2026: 15 ledamöter, 5 (S), 3 (C), 3 (M), 1 (SD), 1 (KD), 1 (V), 1 (MP),

Övriga nämnder

NämndOrdförandeVice ordförande
Social- och arbetsmarknadsnämndenSBjörn SandalKDStig Andersson
Kultur- och fritidsnämndenCPer LundgrenSDCassandra Sundin
Miljö- och samhällsnämndenCMagnus AnderssonVChristina Hedin
Vård- och omsorgsnämndenSMargareta WinbergMLise Hjemgaard Svensson
Barn- och utbildningsnämndenSRose-Mari HofferMJananders Mattsson
Tekniska nämndenCMagnus RönnerfjällMAndreas Köhler
ValnämndenSStefan FaxMAnna Martin
Gemensam överförmyndarnämndSSara BengtlarsSMaj Söderström
Gemensam nämnd för upphandlingssamverkanSMargareta WinbergSDMarcus Danielsson

Vänorter

Trondheim är Östersunds kommuns närmaste vänort.

Östersunds kommun har fem vänorter:

Ort och land

Sedan

  • 1945
  • 1942
  • 1945
  • 1989
  • 2004

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av tjänstenäringar, vilket inkluderade kommunen själv, Region Jämtland Härjedalen (exempelvis Östersunds sjukhus) och länsstyrelsen. Genom att delar av Mittuniversitetet förlagt en del av din verksamhet i kommunen fanns en betydande uutbildningssektormen också ett antal privata företag inom informationsteknikområdet. Vidare fanns även ett antal verkstadsföretag och livsmedelsindustri i kommunen. Tätorten Östersund är ett viktigt handelscentrum för regionen.[10]

Turism

Östersunds kommun har en omfattande turism, i synnerhet sommartid då sevärdheter, aktiviteter och event lockar. Vintertid är det främst skidspår, nationell skidskyttearena och alpin skidanläggning som drar turister.[20]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av E45 och i öst-västlig riktning av E14. I Östersund tar riksväg 87 av åt öster. Öst-västlig riktning har även Mittbanan mellan Sundsvalls centralstation och Storlien och vidare till Trondheim i Trøndelag fylke i Norge via Meråkerbanen. Inlandsbanan skär genom kommunen i nord-sydlig riktning. Mittbanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regiontåg samt vintertid och höst av Snälltågets nattåg från Stockholm och Malmö.

Utbildning

Det fanns 29 grundskolor, varav fem var fristående, i Östersunds kommun år 2022. Av dessa var 22 belägna i närheten av Brunfloviken.[21] Det fanns två kommunala gymnasieskolor, vilka ingår i Jämtlands Gymnasie­­förbund – Fyrvalla och Wargentin. Därtill fanns två fristående gymnasieskolor – Storsjögymnasiet och Östersunds gymnasium.[22]

Högre utbildning bedrivs av MittuniversitetetCampus Östersund.[23]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 64 896 invånare (30 september 2023), vilket placerar den på 38:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +3%.[24]

Befolkningsutvecklingen i Östersunds kommun 1970–2020[25]
ÅrFolkmängd
1970
 
49 750
1975
 
54 135
1980
 
55 810
1985
 
56 446
1990
 
58 317
1995
 
59 748
2000
 
58 249
2005
 
58 428
2010
 
59 416
2015
 
61 066
2020
 
63 985

Migration

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 277, eller 9,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 495 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 966, eller 5,10 % av befolkningen (hela befolkningen: 58 156 den 31 december 2002).[26]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Östersunds kommun 60 495 personer. Av dessa var 4 556 personer (7,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[27]

Kultur

Festivaler

Storsjöyran är en av Skandinaviens största musikfestivaler som årligen arrangerats i kommunen sedan 1983, med undantag för åren under Covid-19-pandemin.[28] Åren 2016 och 2017 hade festivalen 34- 36 000 betalande besökare.[29]

Kulturarv

Bland fornlämningar i kommunen märks Mjälleborgen. Fornborgen är en av Sveriges nordligaste fornborgar och är belägen på Öneberget på Frösön.[30] En annan fornlämningar Frösöstenen, vilket är Jämtlands enda runsten och Sveriges nordligaste. År 1987 restes stenen utanför landstingshuset på Frösön.[31]

Kommunvapen

Blasonering: I blått fält ett framåtvänt älghuvud av silver.

Vapnet fastställdes för Östersunds stad av Kungl. Maj:t 1911. Det utgick ifrån ett sigill med ett svårdefinierat hjortdjur, som i vapnet bestämdes till en älg, som också återfinns i landskapsvapnet. Efter kommunbildningen 1971 återanvändes stadsvapnet och registrerades för kommunen hos Patent- och registreringsverket 1974. Fyra andra vapen blev då övertaliga.

Se även

Källor

  1. ^ Varumärket Östersund, läs online, läst: 8 april 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  9. ^ Enligt kommunens webbplats
  10. ^ [a b] ”Östersund - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6stersund. Läst 11 maj 2023. 
  11. ^ ”Östersund - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6stersund. Läst 30 maj 2022. 
  12. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  13. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 30 maj 2022. 
  14. ^ ”Helvetesmyrkälen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/helvetesmyrkalen.html. Läst 30 maj 2022. 
  15. ^ ”Fillstabäcken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/fillstabacken.html. Läst 30 maj 2022. 
  16. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  17. ^ ”Kommunfullmäktige”. www.ostersund.se. https://www.ostersund.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige.html. Läst 11 maj 2023. 
  18. ^ ”Kommunalråden”. www.ostersund.se. https://www.ostersund.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalraden.html. Läst 27 september 2022. 
  19. ^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda hos oss.”. ostersund.tromanpublik.se. https://ostersund.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=e3e9761f-878f-4757-8275-3da64cd6fd83. Läst 27 september 2022. 
  20. ^ ”Östersunds kommun”. Jämtland Härjedalen Turism. 14 augusti 2018. https://jht.se/ostersunds-kommun/. Läst 31 maj 2022. 
  21. ^ ”Grundskolor”. www.ostersund.se. https://www.ostersund.se/barn-och-utbildning/grundskola/grundskolor.html. Läst 31 maj 2022. 
  22. ^ ”Gymnasium”. www.ostersund.se. https://www.ostersund.se/barn-och-utbildning/gymnasium.html. Läst 31 maj 2022. 
  23. ^ ”Campuskarta Östersund”. www.miun.se. https://www.miun.se/kontakt/hittahit/Campuskarta-Ostersund/. Läst 31 maj 2022. 
  24. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  25. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  26. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  27. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  28. ^ ”Storsjöyran 2022, Översikt, Musik, Östersund”. www2.visitostersund.se. https://www2.visitostersund.se/sv/evenemanget/1981339/storsj%C3%B6yran-2022/detaljer?filter=t=storsj%C3%B6yran;d=20210517%7C99991231. Läst 31 maj 2022. 
  29. ^ Jämtland, P4 (30 juli 2017). ”Så många besökte Storsjöyran 2017”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6747519. Läst 31 maj 2022. 
  30. ^ ”Mjälleborgen”. Naturkartan. https://www.naturkartan.se/sv/jamtlands-lan/mjalleborgen. Läst 30 maj 2022. 
  31. ^ Frösön. Riksantikvarieämbetet. 3 maj 2013. https://www.raa.se/app/uploads/2014/11/03.Runstenen-Fr%25C3%25B6s%25C3%25B6n.pdf. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Circle frame.svg
A transparent circle on a light-colored background (hex color code #F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Yugoslavia (1946–1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1992–2003).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Sv-Östersund.ogg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Östersund kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Östersund Municipality in Jämtland County.png
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5

Östersund Municipality in Jämtland County

Flag of Syria.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Trondheim from Kuhaugen.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Östersunds rådhus.jpg
Författare/Upphovsman: Jesús Corrius from Barcelona, Catalan Countries, Licens: CC BY 2.0
City hall in Östersund built 1912.
Distrikt Östersund.jpg
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Östersunds kommun

World file


220.33456910435450027 0 0 -220.33456910435450027 1582169.8127148118801415

9252881.24726693890988827