Östersunds kommun

	Östersunds kommun; Kommun
	Östersunds rådhus i augusti 2006
Slogan	Östersundspulsen
	(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0; Östersunds kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Jämtland
Län	Jämtlands län
Centralort	Östersund
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	64 837 (2024-03-31)
Areal	2 501,17 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	2 208,35 kvadratkilometer
- därav vatten	292,82 kvadratkilometer
Bef.täthet	29,36 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	63°11′00″N 14°40′00″Ö / 63.183333333333°N 14.666666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Östersunds domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2528
Anställda	6 225 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2380
GeoNames	2685747
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Östersunds kommun (uttal (info)) är en kommun i Jämtlands län. Centralort är Östersund som även är residensstad i länet.

Överytan på den sedimentära berggrunden är svagt kuperad och inkluderar skiffrar och kalksten. Berggrunden är täckt med ler- och kalkhaltig morän och har mjukt välvda höjder och dalstråk. Moränens sammansättning har gjort att området är en viktig jordbruksbygd. I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av tjänstenäringar. Genom att delar av Mittuniversitetet förlagt en del av din verksamhet i kommunen fanns en betydande utbildningssektor. Östersunds kommun har en omfattande turism, i synnerhet sommartid.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden, med undantag för enskilda år, varit positiv. Kommunen har haft växlande borgerliga och röda styren. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Brunflo, Frösö, Häggenås, Kyrkås, Lit, Lockne, Marieby, Norderö, Näs och Sunne. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Östersunds stad som 1863 bildade en stadskommun.

Hornsbergs villastads municipalsamhälle inrättades i Frösö landskommun 11 mars 1898 och upplöstes 1948 då Frösö köping bildades genom en ombildning av landskommunen. Odenslunds municipalsamhälle inrättades i Brunflo landskommun 10 februari 1899 och upplöstes 1918 när motsvarande område utbröts ur landskommunen och införlivades med Östersunds stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal storkommuner: Brunflo (av Brunflo, Lockne och Marieby), Hackås (av Hackås, Näs och Sunne), Hallen (av Hallen, Marby och Norderön) samt Lit (av Lit och Kyrkås). Östersunds stad, Frösö köping och Häggenås landskommun påverkades däremot inte.

1963 uppgick Häggenås landskommun i Lits landskommun. Östersunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Östersunds stad, Frösö köping, landskommunerna Brunflo och Lit samt en del ur Hallens landskommun (Norderö) och delar ur Hackås landskommun (Sunne och Näs).^[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Östersunds domsaga.^[7]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska^[8], kommunnamnet på sydsamiska är Staaren tjïelte^[9].

Geografi

Östersunds kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Jämtland, vid Storsjöns östra strand, varifrån Indalsälven flyter i väst-östlig riktning. Kommunen gränsar i väster till Åre kommun och Krokoms kommun, i norr till Strömsunds kommun, i öster till Ragunda kommun och Bräcke kommun samt i söder till Bergs kommun, alla i Jämtlands län.

Topografi och hydrografi

Överytan på den sedimentära berggrunden är svagt kuperad och inkluderar skiffrar och kalksten. Berggrunden är täckt med ler- och kalkhaltig morän och har mjukt välvda höjder och dalstråk. Dess nivåskillnader på mellan 50 och 100 meter sträcker sig i nordväst–sydöst. Höjderna är klädda med barrskog. Moränens sammansättning har gjort att området är en viktig jordbruksbygd och att både odlingslandskapets blomsterängar liksom sänkornas myrmarker har stor artrikedom. Kalken har också givit upphov till vitbottnade blekesjöar och kalktuffbildning vid källflöden.^[10]

Genom kommunen flyter vattendrag som Hårkan, Långan och Indalsälven. Hårkan från norr till söder, Långan från sydväst och Indalsälven från väster till öster. Kommunen har andel av Storsjön där Frösön är belägen. Andra större sjöar är Locknesjön, Näkten och Ismunden. I sänkorna mellan höjderna finns förutom sjöar även rikligt med myrmark.^[11]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[12]

Östersunds kommun

Hela riket

Bebyggelse (3,4 %)

Skog (83,1 %)

Öppen myrmark (6,7 %)

Jordbruksmark (5,3 %)

Övrig mark (1,5 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

I Östersunds kommun finns 28 naturreservat, däribland Eliasbodarna vars landskap präglats av isälvarna.^[13] Helvetesmyrkälen är ett område som i stor utsträckning undkommit mänsklig påverkan^[14] medan Fillstabäckens naturreservat är präglat av det kalkhaltiga vattnet. I bäcken har kalken bildat en kalktuff vars storlek saknar motsvarighet i Sverige, och på kringliggande ängar växer majviva, björnbrodd och brudsporre.^[15]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Brunflo, Frösö, Sunne och Norderö, Häggenås-Lit-Kyrkås, Lockne, Marieby, Näs och Östersund.

Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt^[16] – Brunflo, Frösö, Häggenås, Kyrkås, Lit, Lockne, Marieby, Norderö, Näs, Sunne och Östersund.

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det elva tätorter i Östersunds kommun

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Östersund (del av)	&&&&&&&&&&049016.&&&&&049 016
2	Ängsmon	&&&&&&&&&&&01368.&&&&&01 368
3	Lit	&&&&&&&&&&&01117.&&&&&01 117
4	Marieby	&&&&&&&&&&&&0458.&&&&&0458
5	Tandsbyn	&&&&&&&&&&&&0453.&&&&&0453
6	Häggenås	&&&&&&&&&&&&0361.&&&&&0361
7	Orrviken	&&&&&&&&&&&&0289.&&&&&0289
8	Lunne	&&&&&&&&&&&&0278.&&&&&0278
9	Fåker	&&&&&&&&&&&&0241.&&&&&0241
10	Hara	&&&&&&&&&&&&0234.&&&&&0234
11	Målsta	&&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Östersund är delad i två kommuner.

Styre och politik

Styre

Efter det att storkommunen bildades 1970 och det första kommunvalet ägde rum styrdes Östersunds kommun av de borgerliga partierna, där Centerpartiet hade ordförandeposten i kommunstyrelsen. I slutet av 1970-talet övergick Östersund från att vara en borgerlig kommun till att vara en Socialdemokratisk. Socialdemokraterna styrde kommunen ända till 1991, då de borgerliga partierna fick makten igen och Per Söderberg (C) övertog rollen som kommunstyrelsens ordförande efter Thore Holmberg (S).

Efter valet 1994 återkom Socialdemokraterna och därefter har Socialdemokraterna fortsatt att styra med stöd av Vänsterpartiet. 1998 hade man även stöd av Miljöpartiet. Vid kommunvalet 2002 minskades mandaten i kommunfullmäktige från 75 till 67.

Efter valet 2006 fick Miljöpartiet en vågmästarroll och inledde förhandlingar med både den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet samt den borgerliga alliansen. Miljöpartiet valde slutligen att samarbeta med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet såsom man gjort 1998. Jens Nilsson (S) som varit kommunstyrelsens ordförande sedan 1997 fick därmed fortsätta som kommunstyrelsens ordförande. Nilsson efterträddes år 2009 av Ann-Sofie Andersson (S) som då blev kommunstyrelsens ordförande. Vid ett kommunstyrelsesammanträde i februari 2012 (då budgetdirektiven för 2013 skulle behandlas) meddelade överraskande Socialdemokraterna och Centerpartiet via oppositionsrådet Carina Zetterström (C) att de skulle inleda ett samarbete. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna hade avslutat samarbetet medan Miljöpartiet fortsatte samarbetet. Detta hände endast några dagar efter den borgerliga oppositionen samlats för att utforma ett eget budgetförslag.

Efter valet 2014 styrdes kommunen av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Ann-Sofie Andersson fortsatte som kommunstyrelsen ordförande. Efter valet 2014 har Östersunds kommuns kommunfullmäktige 61 ledamöter (mandat).

Efter valet 2018 blev det maktskifte då de borgerliga partierna (Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna) fick fler mandat än de rödgröna (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet). De borgerliga partierna styrde i minoritet med Sverigedemokraterna som vågmästare. Efter valet 2018 hoppade två av de fem Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige av från partiet och är "politiska vildar".

Valet 2022 ledde till delvis maktskifte när Centerpartiet och Socialdemokraterna bildade ett blocköverskridande majoritetsstyre.^[17]

Kommunalråd

Kommunalråd 2018-2022^[18]
Majoritet	C	Effie Kourlous
Majoritet	M	Pär Jönsson
Majoritet	KD	Stephen Jerand
Majoritet	L	Pär Löfstrand
Opposition	S	Niklas Daoson

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026
Ordförande	C	Hanna Wagenius
Förste vice ordförande	S	Stefan Fax
Andre vice ordförande	M	Andreas Köhler

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

35

18

10

1

9

35

18

10

9

75

87,0

63

12

1973

3

34

22

7

1

8

34

22

7

8

75

89,2

57

18

1976

3

34

22

7

1

8

34

22

7

8

75

89,9

54

21

1979

4

36

17

7

1

10

4

36

17

7

10

75

88,3

49

26

1982

3

38

2

15

4

1

12

38

15

4

12

75

89,6

47

28

1985

4

36

2

12

9

12

4

36

12

9

12

75

87,8

43

32

1988

4

35

4

13

9

1

9

4

35

4

13

9

75

83,4

41

34

1991

4

31

3

14

8

3

12

4

31

14

8

12

75

83,8

42

33

1994

4

36

4

17

4

1

9

4

36

4

17

4

9

75

84,4

39

36

1998

8

29

4

17

2

4

11

8

29

4

17

4

11

75

78,87

42

33

2002

8

26

4

16

4

2

7

8

26

4

16

4

7

67

76,93

36

31

2006

4

27

4

15

4

2

11

4

27

4

15

4

11

67

78,20

36

31

2010

4

26

5

1

12

4

1

14

4

26

5

12

4

14

67

81,16

37

30

2014

4

22

6

4

8

4

1

12

4

22

6

4

8

4

12

61

84,06

33

28

2018

5

18

3

5

14

3

10

5

18

3

5

14

3

10

61

85,80

34

27

2022

4

23

3

6

9

2

5

9

4

23

3

6

9

5

9

61

85,80

35

26

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2018-2022^[19]
Ordförande	S	Niklas Daoson
Förste vice ordförande	C	Eftichia Kourlous
Andre vice ordförande	M	Pär Fredriksson

2022–2026: 15 ledamöter, 5 (S), 3 (C), 3 (M), 1 (SD), 1 (KD), 1 (V), 1 (MP),

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Social- och arbetsmarknadsnämnden	S	Björn Sandal	KD	Stig Andersson
Kultur- och fritidsnämnden	C	Per Lundgren	SD	Cassandra Sundin
Miljö- och samhällsnämnden	C	Magnus Andersson	V	Christina Hedin
Vård- och omsorgsnämnden	S	Margareta Winberg	M	Lise Hjemgaard Svensson
Barn- och utbildningsnämnden	S	Rose-Mari Hoffer	M	Jananders Mattsson
Tekniska nämnden	C	Magnus Rönnerfjäll	M	Andreas Köhler
Valnämnden	S	Stefan Fax	M	Anna Martin
Gemensam överförmyndarnämnd	S	Sara Bengtlars	S	Maj Söderström
Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan	S	Margareta Winberg	SD	Marcus Danielsson

Vänorter

Östersunds kommun har fem vänorter:

Ort och land

Sedan

1945
1942
1945
1989
2004

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av tjänstenäringar, vilket inkluderade kommunen själv, Region Jämtland Härjedalen (exempelvis Östersunds sjukhus) och länsstyrelsen. Genom att delar av Mittuniversitetet förlagt en del av din verksamhet i kommunen fanns en betydande uutbildningssektormen också ett antal privata företag inom informationsteknikområdet. Vidare fanns även ett antal verkstadsföretag och livsmedelsindustri i kommunen. Tätorten Östersund är ett viktigt handelscentrum för regionen.^[10]

Turism

Östersunds kommun har en omfattande turism, i synnerhet sommartid då sevärdheter, aktiviteter och event lockar. Vintertid är det främst skidspår, nationell skidskyttearena och alpin skidanläggning som drar turister.^[20]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av E45 och i öst-västlig riktning av E14. I Östersund tar riksväg 87 av åt öster. Öst-västlig riktning har även Mittbanan mellan Sundsvalls centralstation och Storlien och vidare till Trondheim i Trøndelag fylke i Norge via Meråkerbanen. Inlandsbanan skär genom kommunen i nord-sydlig riktning. Mittbanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regiontåg samt vintertid och höst av Snälltågets nattåg från Stockholm och Malmö.

Utbildning

Det fanns 29 grundskolor, varav fem var fristående, i Östersunds kommun år 2022. Av dessa var 22 belägna i närheten av Brunfloviken.^[21] Det fanns två kommunala gymnasieskolor, vilka ingår i Jämtlands Gymnasieförbund – Fyrvalla och Wargentin. Därtill fanns två fristående gymnasieskolor – Storsjögymnasiet och Östersunds gymnasium.^[22]

Högre utbildning bedrivs av Mittuniversitetet på Campus Östersund.^[23]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 64 837 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 38:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +3%.^[24]

Befolkningsutvecklingen i Östersunds kommun 1970–2020^[25]

År			Folkmängd
1970			49 750
1975			54 135
1980			55 810
1985			56 446
1990			58 317
1995			59 748
2000			58 249
2005			58 428
2010			59 416
2015			61 066
2020			63 985

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 277, eller 9,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 495 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 966, eller 5,10 % av befolkningen (hela befolkningen: 58 156 den 31 december 2002).^[26]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Östersunds kommun 60 495 personer. Av dessa var 4 556 personer (7,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[27]

Födelseland^[27]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&055939.&&&&&055 939
2	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0610.&&&&&0610
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0497.&&&&&0497
4	Norge	&&&&&&&&&&&&0452.&&&&&0452
5	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0424.&&&&&0424
6	Syrien	&&&&&&&&&&&&0349.&&&&&0349
7	Finland	&&&&&&&&&&&&0302.&&&&&0302
8	Thailand	&&&&&&&&&&&&0235.&&&&&0235
9	Irak	&&&&&&&&&&&&0192.&&&&&0192
10	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&0188.&&&&&0188
11	Turkiet	&&&&&&&&&&&&0168.&&&&&0168
12	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0158.&&&&&0158
13	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0155.&&&&&0155
14	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0137.&&&&&0137
15	Iran	&&&&&&&&&&&&0123.&&&&&0123
15	Polen	&&&&&&&&&&&&0123.&&&&&0123
17	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0119.&&&&&0119
18	Kina	&&&&&&&&&&&&&082.&&&&&082
19	Somalia	&&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076
20	Danmark	&&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052
21	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043
22	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024
23	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&019.&&&&&019
24	Island	&&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018
25	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02

Kultur

Evenemang

Storsjöyran är en av Skandinaviens största musikfestivaler som årligen arrangerats i kommunen sedan 1983, med undantag för åren under Covid-19-pandemin.^[28] Åren 2016 och 2017 hade festivalen 34- 36 000 betalande besökare.^[29]

Kulturarv

Bland fornlämningar i kommunen märks Mjälleborgen. Fornborgen är en av Sveriges nordligaste fornborgar och är belägen på Öneberget på Frösön.^[30] En annan fornlämningar Frösöstenen, vilket är Jämtlands enda runsten och Sveriges nordligaste. År 1987 restes stenen utanför landstingshuset på Frösön.^[31]

Kommunvapen

Blasonering: I blått fält ett framåtvänt älghuvud av silver.

Vapnet fastställdes för Östersunds stad av Kungl. Maj:t 1911. Det utgick ifrån ett sigill med ett svårdefinierat hjortdjur, som i vapnet bestämdes till en älg, som också återfinns i landskapsvapnet. Efter kommunbildningen 1971 återanvändes stadsvapnet och registrerades för kommunen hos Patent- och registreringsverket 1974. Fyra andra vapen blev då övertaliga.

Se även

Personer med anknytning till Östersunds kommun
Östersunds kommunblock
Lits kommunblock
Östersunds Rådhus Aktiebolag

Källor

^ Varumärket Östersund, läs online, läst: 8 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
^ Enligt kommunens webbplats
^ [a b] ”Östersund - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6stersund. Läst 11 maj 2023.
^ ”Östersund - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6stersund. Läst 30 maj 2022.
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 30 maj 2022.
^ ”Helvetesmyrkälen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/helvetesmyrkalen.html. Läst 30 maj 2022.
^ ”Fillstabäcken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/fillstabacken.html. Läst 30 maj 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Kommunfullmäktige”. www.ostersund.se. https://www.ostersund.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige.html. Läst 11 maj 2023.
^ ”Kommunalråden”. www.ostersund.se. https://www.ostersund.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalraden.html. Läst 27 september 2022.
^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda hos oss.”. ostersund.tromanpublik.se. https://ostersund.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=e3e9761f-878f-4757-8275-3da64cd6fd83. Läst 27 september 2022.
^ ”Östersunds kommun”. Jämtland Härjedalen Turism. 14 augusti 2018. https://jht.se/ostersunds-kommun/. Läst 31 maj 2022.
^ ”Grundskolor”. www.ostersund.se. https://www.ostersund.se/barn-och-utbildning/grundskola/grundskolor.html. Läst 31 maj 2022.
^ ”Gymnasium”. www.ostersund.se. https://www.ostersund.se/barn-och-utbildning/gymnasium.html. Läst 31 maj 2022.
^ ”Campuskarta Östersund”. www.miun.se. https://www.miun.se/kontakt/hittahit/Campuskarta-Ostersund/. Läst 31 maj 2022.
^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
^ ”Storsjöyran 2022, Översikt, Musik, Östersund”. www2.visitostersund.se. https://www2.visitostersund.se/sv/evenemanget/1981339/storsj%C3%B6yran-2022/detaljer?filter=t=storsj%C3%B6yran;d=20210517%7C99991231. Läst 31 maj 2022.
^ Jämtland, P4 (30 juli 2017). ”Så många besökte Storsjöyran 2017”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6747519. Läst 31 maj 2022.
^ ”Mjälleborgen”. Naturkartan. https://www.naturkartan.se/sv/jamtlands-lan/mjalleborgen. Läst 30 maj 2022.
^ Frösön. Riksantikvarieämbetet. 3 maj 2013. https://www.raa.se/app/uploads/2014/11/03.Runstenen-Fr%25C3%25B6s%25C3%25B6n.pdf.

Externa länkar

Östersunds kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Östersunds kommun.
Bilder & media

[2e9ca99b75e930de1816d42f960ae99b3635b3dc-1] Varumärket Östersund, läs online, läst: 8 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[78f5db9c6f4fca570680c2b4bdbb5fa300667d3c-2] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-3] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[7] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[8] 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)

[9] Enligt kommunens webbplats

[:0-10] [a b] ”Östersund - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6stersund. Läst 11 maj 2023.

[11] ”Östersund - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6stersund. Läst 30 maj 2022.

[12] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[13] ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 30 maj 2022.

[14] ”Helvetesmyrkälen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/helvetesmyrkalen.html. Läst 30 maj 2022.

[15] ”Fillstabäcken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/fillstabacken.html. Läst 30 maj 2022.

[16] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[17] ”Kommunfullmäktige”. www.ostersund.se. https://www.ostersund.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige.html. Läst 11 maj 2023.

[18] ”Kommunalråden”. www.ostersund.se. https://www.ostersund.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalraden.html. Läst 27 september 2022.

[19] ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda hos oss.”. ostersund.tromanpublik.se. https://ostersund.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=e3e9761f-878f-4757-8275-3da64cd6fd83. Läst 27 september 2022.

[20] ”Östersunds kommun”. Jämtland Härjedalen Turism. 14 augusti 2018. https://jht.se/ostersunds-kommun/. Läst 31 maj 2022.

[21] ”Grundskolor”. www.ostersund.se. https://www.ostersund.se/barn-och-utbildning/grundskola/grundskolor.html. Läst 31 maj 2022.

[22] ”Gymnasium”. www.ostersund.se. https://www.ostersund.se/barn-och-utbildning/gymnasium.html. Läst 31 maj 2022.

[23] ”Campuskarta Östersund”. www.miun.se. https://www.miun.se/kontakt/hittahit/Campuskarta-Ostersund/. Läst 31 maj 2022.

[24] Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.

[25] ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

[UtlBakKom-26] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)

[Scbfödelseland-27] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016

[28] ”Storsjöyran 2022, Översikt, Musik, Östersund”. www2.visitostersund.se. https://www2.visitostersund.se/sv/evenemanget/1981339/storsj%C3%B6yran-2022/detaljer?filter=t=storsj%C3%B6yran;d=20210517%7C99991231. Läst 31 maj 2022.

[29] Jämtland, P4 (30 juli 2017). ”Så många besökte Storsjöyran 2017”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6747519. Läst 31 maj 2022.

[30] ”Mjälleborgen”. Naturkartan. https://www.naturkartan.se/sv/jamtlands-lan/mjalleborgen. Läst 30 maj 2022.

[31] Frösön. Riksantikvarieämbetet. 3 maj 2013. https://www.raa.se/app/uploads/2014/11/03.Runstenen-Fr%25C3%25B6s%25C3%25B6n.pdf.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

Navigation

Navigering

Temaportaler

Östersunds kommun

Innehåll

Administrativ historik

Geografi

Topografi och hydrografi

Naturskydd

Administrativ indelning

Tätorter

Styre och politik

Styre

Kommunalråd

Kommunfullmäktige

Presidium

Mandatfördelning 1970–2022

Nämnder

Kommunstyrelse

Övriga nämnder

Vänorter

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Turism

Infrastruktur

Transporter

Utbildning

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Utländsk bakgrund

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Kultur

Evenemang

Kulturarv

Kommunvapen

Se även

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Befolkning, areal
Östersunds kommun Kommun
Östersunds rådhus i augusti 2006
Slogan	Östersundspulsen^[1]
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0 Östersunds kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Jämtland
Län	Jämtlands län
Centralort	Östersund
Inrättad	1 januari 1971
Folkmängd	64 837 (2024-03-31)^[2]
Areal	2 501,17 kvadratkilometer (2019-01-01)^[3]
- därav land	2 208,35 kvadratkilometer^[3]
- därav vatten	292,82 kvadratkilometer^[3]
Bef.täthet	29,36 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	63°11′00″N 14°40′00″Ö / 63.183333333333°N 14.666666666667°Ö / 63.183333333333; 14.666666666667
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Östersunds domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2528^[4]
Anställda	6 225 (2019-11)^[5]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2380
GeoNames	2685747
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata