Örnsköldsviks kommun
| Örnsköldsviks kommun Kommun | |
 Kommunhuset 2015 | |
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Örnsköldsviks kommunvapen | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Ångermanland |
| Län | Västernorrlands län |
| Centralort | Örnsköldsvik |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 55 524 ()[2] |
| Areal | 8 428,14 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 6 376,54 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 2 051,6 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 8,71 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 63°17′00″N 18°44′00″Ö / 63.283333333333°N 18.733333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Ångermanlands domkrets (–) Örnsköldsviks domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2445[4] |
| Anställda | 7 025 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2284 |
| GeoNames | 2686466 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Örnsköldsviks kommun är en kommun i Västernorrlands län och landskapet Ångermanland. Kommunen är Västernorrlands läns näst folkrikaste kommun efter Sundsvalls kommun. Centralorten Örnsköldsvik är kommunens största tätort.
Kommunen har kust mot Bottenhavet och genom området rinner bland annat Gideälven. Höga Kusten är klassat som världsarv och inkluderar Skuleskogens nationalpark. Det finns en lång tradition av industrier, i synnerhet kopplad till timmer och pappersmassa.
Örnsköldsviks kommun har traditionellt varit ett starkt fäste för Socialdemokraterna som styrt kommunen sedan kommunsammanslagningen på 1970-talet, vissa mandatperioder i koalition med Vänsterpartiet. Efter valet 2022 tog dock en koalition bestående av C, KD och M ("Öviksalliansen") för första gången över styret i kommunen.
Befolkningens medelålder är något högre än genomsnittet för Sverige och befolkningsmängden har varit minskande sedan 1980-talet, även om trenden avstannat sedan 2005.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna Anundsjö, Arnäs, Björna, Gideå, Grundsunda, Mo, Nätra, Sidensjö, Själevad, Skorped och Trehörningsjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Samtidigt bröts köpingskommunen Örnsköldsviks köping ut från Själevads socken. Köpingen ombildades 1 juli 1894 till Örnsköldsviks stad.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Sidensjö landskommun i Nätra landskommun och Skorpeds landskommun uppgick i Anundsjö landskommun medan landskommunerna Arnäs, Björna, Gideå, Grundsunda, Mo, Själevad och Trehörningsjö samt Örnsköldsviks stad förblev opåverkade.
1963 uppgick Mo landskommun i Själevads landskommun och Arnäs landskommun införlivades i Örnsköldsviks stad. Örnsköldsviks kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Örnsköldsviks stad och landskommunerna Anundsjö, Björna, Gideå, Grundsunda, Nätra, Själevad och Trehörningsjö.[6]
Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Örnsköldsviks domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga.[7]
Kommunen ingår sedan 2019 i Förvaltningsområdet för finska och för samiska[8], kommunnamnet på samiska är Orrestaaren tjïelte[9]
Geografi
Kommunen ligger i länets norra del och gränsar i norr till Västerbottens län och kommunerna Åsele, Bjurholm och Nordmaling, i väster till Sollefteå kommun och i söder till Kramfors kommun, de två sistnämnda i Västernorrlands län. Örnsköldsviks kommun är Västernorrlands läns näst folkrikaste kommun efter Sundsvalls kommun.
Hydrografi
_-_by_Pudelek.jpg)
Kommunen är belägen vid Bottenhavet med djupa fjärdar kring Höga Kusten. I dalstråken rinner Gideälven, Moälven och Nätraån. Bland större sjöar återfinns Gissjön, Anundsjön och Önskasjön.[10]
Naturskydd
I kommunen finns en nationalpark, Skuleskogens nationalpark.[11] Nationalparken är kommunöverskridande och hör även till Kramfors kommun. Nationalparken är inkluderad i världsarvet Höga Kusten.[12] Det finns också 39 naturreservat i kommunen. Däribland sydväxtberget Billaberget, Killingkullen med tallskog som präglats av bränder samt Lillsjöslåttern med bevattnad slåttermyr.[11]
Administrativ indelning
Sedan 2016 indelas kommunen i 12 distrikt[13] – Anundsjö, Arnäs, Björna, Gideå, Grundsunda, Mo, Nätra, Sidensjö, Själevad, Skorped, Trehörningsjö och Örnsköldsvik.
Innan distriktsindelningen 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 11 församlingar – Anundsjö, Arnäs, Björna, Gideå-Trehörningsjö, Grundsunda, Mo, Nätra, Sidensjö, Själevads, Skorped och Örnsköldsvik.
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det 14 tätorter i Örnsköldsviks kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Örnsköldsvik | 32 493 |
| 2 | Bjästa | 1 845 |
| 3 | Husum | 1 593 |
| 4 | Bredbyn | 1 200 |
| 5 | Köpmanholmen | 1 194 |
| 6 | Mellansel | 825 |
| 7 | Björna | 430 |
| 8 | Sidensjö | 380 |
| 9 | Billsta | 361 |
| 10 | Åmynnet | 333 |
| 11 | Moliden | 300 |
| 12 | Gideå | 255 |
| 13 | Långviksmon | 220 |
| 14 | Gottne | 212 |
Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
Styre
Socialdemokraterna har, sedan kommunsammanslagningen i början av 70-talet, varit det styrande partiet i kommunen. Med kommunalrådet Elvy Söderström i spetsen, fick partiet vid kommunvalet 2010 31 av totalt 61 mandat i kommunfullmäktige, och därmed egen majoritet. Vid valet 2014 förlorade Socialdemokraterna den egna majoriteten men fortsatte att styra tillsammans med Vänsterpartiet. Efter valet 2018 upphörde majoritetssamarbetet mellan S och V, vilket innebär att Socialdemokraterna styr i minoritet. Valet 2022 innebar att vänsterblocket (S + V) för första gången sedan kommunen bildades inte längre har majoritet i kommunfullmäktige och att Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna avser att styra i minoritet under mandatperioden.[14]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Anna-Lena Lindberg |
| Förste vice ordförande | KD | Lars Eidenvall |
| Andre vice ordförande | S | Tony Olsson |
Mandatfördelning i Örnsköldsviks kommun, valen 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | SPI | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 3 | 31 | 14 | 7 | 3 | 3 |
| 61 | 89,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 30 | 17 | 5 | 3 | 4 |
| 61 | 92,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 30 | 17 | 5 | 3 | 4 |
| 61 | 92,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 30 | 18 | 4 | 3 | 4 |
| 61 | 91,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 33 | 15 | 2 | 3 | 6 |
| 61 | 92,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 32 | 12 | 6 | 3 | 6 |
| 61 | 90,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 32 | 3 | 11 | 6 | 4 | 4 |
| 61 | 87,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 1 | 31 | 1 | 10 | 4 | 7 | 7 |
| 61 | 86,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 2 | 35 | 2 | 9 | 4 | 4 | 5 |
| 61 | 87,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 5 | 31 | 2 | 8 | 2 | 7 | 6 |
| 61 | 80,44 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 3 | 34 | 9 | 4 | 7 | 4 |
| 61 | 80,06 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 35 | 1 | 10 | 2 | 5 | 6 |
| 61 | 80,94 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 31 | 2 | 2 | 9 | 2 | 5 | 8 |
| 61 | 83,59 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 3 | 28 | 2 | 3 | 10 | 2 | 5 | 8 |
| 61 | 84,88 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 5 | 26 | 5 | 13 | 5 | 7 |
| 61 | 86,73 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 4 | 23 | 6 | 12 | 6 | 10 |
| 61 | 83,34 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2023-2026[15] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Anna-Britta Åkerlind |
| Förste vice ordförande | M | Johannes Nordin |
| Andre vice ordförande | S | Carolina Sondell |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd.
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Anund Hedberg | 1971 | 1980 | Socialdemokraterna | |
| Vidar Fahlén | 1981 | 1994 | Socialdemokraterna | |
| Elvy Söderström | 1995 | 2014 | Socialdemokraterna | |
| Glenn Nordlund | 2015 | 2018 | Socialdemokraterna | |
| Per Nylén | 2019 | 2022 | Socialdemokraterna | |
| Anna-Britta Åkerlind | 2023 | Centerpartiet | ||
Övriga nämnder
| Nämnd[15] | Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Välfärdsnämnden | M | Annica Jonsson | M | Linnea Berggren | S | Anna Sundberg |
| Kultur- och fritidsnämnden | C | Björn Olsson | KD | Birgitta Sedin | S | Bo Strömstedt |
| Samhällsbyggnadsnämnden | C | Andreas Jansson | M | Felix Frölander | S | Mikael Malmén |
| Bildningsnämnden | KD | Maria Gulliksson | C | Elin Mårtensson | S | Erika Howcroft |
| Myndighetsnämnden | C | Anna-Britta Åkerlind | M | Johannes Nordin | S | Carolina Sondell |
| Krisledningsnämnden | C | Anna-Britta Åkerlind | M | Johannes Nordin | S | Carolina Sondell |
| Valnämnden | M | Jeanette Karlsson | S | Mattias Öberg | ||
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Kommunens historia är tätt förknippad med timmer- och pappersmassaindustri. MoDo var under lång tid den helt dominerande arbetsgivaren. Både Domsjö Fabriker och pappersbruket i Husum har idag andra ägare. Även verkstadsindustrin har en lång tradition i kommunen, främst representerad av Hägglund & Söner som grundades 1899. Företaget hade tillverkning av bl.a. spårvagnar, bussar och andra fordon samt lyftkranar. Idag är företaget uppdelat i flera olika företag med internationella ägare såsom BAE Hägglunds och Bosch Rexroth Mellansel.
Tjänster och turism
Ulvön är skärgårdens största turistmål med kulturella värden i form av välbevarade sjöbodar, bostadshus och gistvallar.[16]
Höga kusten, en mycket dramatisk kuststräcka med många fina vyer, som lockar turism precis som Höga kustenleden, som är en 127 km lång vandringsled genom Höga Kusten.
Handel
Örnsköldsviks kommun är en viktig exportkommun med 3,5 procent av Sveriges export, betydligt mer än befolkningsandelen 0,7 procent.
Infrastruktur
Transporter
Riksdagen tog år 1891 beslut om att en ny stadsbana skulle anläggas i Örnsköldsvik. Denna skulle ansluta till stambanan vid Mellansels station. År 2003 erhöll Örnsköldsvik stationshus en klassificering som byggnadsminne.[17]
Genom Örnsköldsviks centrala delar går Europaväg 4 (E4), en vägsträcka som dagligen används av 22 000 fordon per dygn. Det har funnits önskemål från kommunen om att dragningen ska göras om.[18]
Örnsköldsvik Airport är Örnsköldsviks flygplats och ägs av Örnsköldsvik kommun. Det var den första flygplatsen i världen som hade flygtrafikledning på distans.[19]
Utbildning
I Örnsköldsvik finns Örnsköldsviks gymnasium, den kommunala gymnasieskolan, som rent fysiskt består av Parkskolan och Nolaskolan. Det finns även två fristående gymnasieskolor, Höga Kusten Teoretiska Gymnasium och Örnsköldsviks Praktiska Gymnasium.
På Campus Örnsköldsvik erbjuder Umeå universitet utbildning.[20] Där undervisas till exempel sjuksköterskestudenter och blivande processoperatörer.[21]
Befolkning
Demografi
Statistik
Den 31 december 2017 hade Örnsköldsviks kommun en könsfördelning på 1,02 män per kvinna. Fördelat på ålder såg könsfördelningen ut på följande sätt:[22]
- 0–14 år: 1,05 män per kvinna
- 15–24 år: 1,13 män per kvinna
- 25–54 år: 1,08 män per kvinna
- 55–64 år: 1,05 män per kvinna
- 65 år och äldre: 0,88 män per kvinna
Åldersfördelningen i Örnsköldsviks kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2017:[22]
| Ålder 31 december 2017 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| 0–14 år | 9 651 | 17,19 % | 4 942 | 4 709 |
| 15–24 år | 5 867 | 10,45 % | 3 116 | 2 751 |
| 25–54 år | 20 152 | 35,90 % | 10 449 | 9 703 |
| 55–64 år | 6 923 | 12,33 % | 3 551 | 3 372 |
| 65+ år | 13 546 | 24,13 % | 6 325 | 7 221 |
Befolkningsutveckling
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Örnsköldsviks kommun med 8,0 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[22] Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 8,8 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km². Medelåldern i kommunen år 2016 var 43,6 år (varav 42,5 år för män och 44,7 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[23]
| Befolkningsutvecklingen i Örnsköldsviks kommun 1970–2020[22] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 60 374 | |||
| 1975 | 60 378 | |||
| 1980 | 60 552 | |||
| 1985 | 59 891 | |||
| 1990 | 59 379 | |||
| 1995 | 58 246 | |||
| 2000 | 55 702 | |||
| 2005 | 54 943 | |||
| 2010 | 55 073 | |||
| 2015 | 55 576 | |||
| 2020 | 55 807 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
Migration
Andelen med utländsk bakgrund var 31 december 2016 10,0 % av befolkningen, vilket är under riksgenomsnittet på 22 %.
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 575, eller 9,96 % av befolkningen (hela befolkningen: 55 964 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 753, eller 6,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 55 047 den 31 december 2002).[24]
| Bakgrund den 31 december 2016 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Utrikes födda | 4 743 | 8,48 % | 2 343 | 2 400 |
| Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 832 | 1,49 % | 450 | 382 |
| Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder | 2 448 | 4,37 % | 1 243 | 1 205 |
| Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar | 47 941 | 85,66 % | 24 232 | 23 709 |
Denna tabell redovisar födelseland för Örnsköldsviks kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[25]
| Födelseland 31 december 2017[25] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land/världsdel | Antal | Andel | Andel i hela riket |
| 1 |  Sverige | 51 003 | 90,85 % | 81,45 % |
| 2 |  Syrien | 790 | 1,41 % | 1,70 % |
| 3 |  Finland | 682 | 1,21 % | 1,49 % |
| 4 | Asien: Övriga länder | 619 | 1,10 % | 2,22 % |
| 5 | Afrika: Övriga länder | 444 | 0,79 % | 1,01 % |
| 6 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 364 | 0,65 % | 2,15 % |
| 7 |  Eritrea | 338 | 0,60 % | 0,39 % |
| 8 |  Thailand | 267 | 0,12 % | 0,41 % |
| 9 |  Irak | 246 | 0,44 % | 1,39 % |
| 10 |  Afghanistan | 230 | 0,41 % | 0,43 % |
| 11 | Sydamerika | 164 | 0,29 % | 0,70 % |
| 12 | Europa utom EU: Övriga länder | 153 | 0,27 % | 0,77 % |
| 13 |  Norge | 130 | 0,23 % | 0,42 % |
| 14 |  Tyskland | 129 | 0,23 % | 0,50 % |
| 15 | Nordamerika | 125 | 0,22 % | 0,38 % |
| 16 |  Polen | 97 | 0,19 % | 0,90 % |
| 17 |  Somalia | 93 | 0,17 % | 0,66 % |
| 18 |  Iran | 90 | 0,16 % | 0,73 % |
| 19 |  Turkiet | 48 | 0,09 % | 0,48 % |
| 20 |  Bosnien och Hercegovina | 44 | 0,08 % | 0,58 % |
| 21 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 34 | 0,06 % | 0,65 % |
| 22 |  Danmark | 31 | 0,06 % | 0,40 % |
| 23 | Oceanien | 9 | 0,02 % | 0,06 % |
| 24 | Okänt födelseland | 6 | 0,01 % | 0,01 % |
| 25 |  Sovjetunionen | 3 | 0,01 % | 0,06 % |
| 26 |  Island | 0 | 0,00 % | 0,06 % |
Den 31 december 2016 hade 2 647 invånare (4,73 %), varav 1 475 män och 1 172 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[26]
Kultur
Konstarter
Arkitektur
Ting1 är ett bostadshus med annorlunda arkitektur som kallats för Örnsköldsviks signaturbyggnad. Huset är en utbyggnad på det kulturmärkta gamla tingshuset från 1967.[27]
Fornminnen
Vid Genesmons friluftsområde gjordes utgrävningar under 1970- och 80- talen. Där återfanns lämningar efter en gård från första årtusendet.[28] Därtill finns Gravfältet i Holm samt Björkå gravfält med ett 60-tal gravar bevarade.[29]
Kommunvapen
Örnsköldsviks kommunvapen fastställdes av Kungl. Maj:t 1894 för Örnsköldsviks stad. Då var det mer naturalistiskt utformat, varför man lät göra en ny fastställelse så sent som 1972. Detta var alldeles i skiftet mellan olika regelverk, varför det också registrerades av PRV redan 1974.
Idrott
IF Friska Viljor är en idrottsförening i Örnsköldsvik som är välkänd inom backhoppning och nordisk kombination. Föreningen är ägare av Paradiskullen där en av nordens bästa träningsanläggningar för backhoppning finns. Den är centralt belägen[30] vid Varvsbergets sluttning.
Hägglunds Arena, tidigare kallad Swedbank Arena och Fjällräven Center, är kommunens arena, med en publikkapacitet på 7 600 vid till exempel hockeyevenemang.[31] Arenan är hemmaplan för Modo Hockey, som vann SM-guld 1979 och 2007. Klubben har fostrat spelare som Peter Forsberg, Anders Hedberg, Nils ”Nicke” Johansson, bröderna Henrik och Daniel Sedin samt Markus Näslund.[32]
Centralt i kommunen finns äventyrsbadet Paradiset.
Se även
- Personer med anknytning till Örnsköldsviks kommun
Källor
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Om Örnsköldsviks rådhusrätt (NAD)
- ^ ”SFS 2018:2068 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2018/2000-2099/d_3478843-sfs-2018_2068-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ enligt minoritete.se
- ^ ”Örnsköldsvik - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6rnsk%C3%B6ldsvik. Läst 31 maj 2022.
- ^ [a b] ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/sok.html. Läst 31 maj 2022.
- ^ ”Skuleskogens nationalpark”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/skuleskogens-nationalpark.html. Läst 31 maj 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Maktskifte i Örnsköldsvik – C, M och KD i allians”. P4 Västernorrland. 12 september 2022. https://sverigesradio.se/artikel/maktskifte-i-ornskoldsvik-oviksalliansen-och-sd-far-majoritet. Läst 4 december 2022.
- ^ [a b] ”TroInt Örnsköldsviks kommun”. troint.ornskoldsvik.se. Arkiverad från originalet den 27 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220127030254/http://troint.ornskoldsvik.se/troint/extern/index.asp?oid=0&page=. Läst 26 januari 2022.
- ^ ”Ulvön - Bottenhavets pärla”. Höga Kusten. https://www.hogakusten.com/sv/stader-platser/ulvon. Läst 31 maj 2022.
- ^ ”Örnsköldsviks stationshus”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/kulturmiljoer/ornskoldsviks-stationshus.html. Läst 29 april 2022.
- ^ ”Välkommen till Örnsköldsviks kommun - E4 Förbifart Örnsköldsvik”. www.ornskoldsvik.se. http://www.ornskoldsvik.se/bo-miljo-och-trafik/trafik-och-resor/e4-forbifart-ornskoldsvik. Läst 29 april 2022.
- ^ ”Om oss - Örnsköldsvik Airport”. oer.se. https://oer.se/om-oss.html. Läst 29 april 2022.
- ^ ”Campus Örnsköldsvik”. www.umu.se. https://www.umu.se/kontakta-oss/vara-campus/campus-ornskoldsvik/. Läst 31 maj 2022.
- ^ ”Välkommen till Örnsköldsviks kommun - Universitetsutbildningar”. www.ornskoldsvik.se. http://www.ornskoldsvik.se/utbildning-och-barnomsorg/eftergymnasial-utbildning/universitet-och-hogskolor/universitetsutbildningar. Läst 31 maj 2022.
- ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Kommuner i siffror - Örnsköldsviks kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2284®ion2=00. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Ting1 – Örnsköldsviks fulaste byggnad eller framtidshopp? Signaturbyggnader del 4 - P1 Kultur Reportage”. sverigesradio.se. (Sveriges Radio). https://sverigesradio.se/avsnitt/847867. Läst 31 maj 2022.
- ^ ”Välkommen till Örnsköldsviks kommun - Genesmons arkeologiska friluftsmuseum”. www.ornskoldsvik.se. Arkiverad från originalet den 19 april 2022. https://web.archive.org/web/20220419130241/https://www.ornskoldsvik.se/fritid-och-kultur/kultur/museer-och-hembygdsgardar/genesmons-arkeologiska-friluftsmuseum. Läst 31 maj 2022.
- ^ ”Gravhögarna i Holm och Björkå”. Höga Kusten. https://www.hogakusten.com/sv/gravhogarna-i-holm-och-bjorka. Läst 31 maj 2022.
- ^ ”Om oss”. Backhoppning. Arkiverad från originalet den 18 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220518003338/https://www.fvbacke.se/om-oss. Läst 31 maj 2022.
- ^ ”Hägglunds Arena”. www.hogakusten.com. Arkiverad från originalet den 31 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220531175153/https://www.hogakusten.com/boka/evenemanget/86336/h%C3%A4gglunds-arena/arena. Läst 31 maj 2022.
- ^ ”MODO Hockey - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/modo-hockey. Läst 31 maj 2022.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Örnsköldsviks kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman: Pudelek, Licens: CC BY-SA 4.0
High Coast (Swedish: Höga kusten), Sweden
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Deryni, Licens: CC BY-SA 4.0
Örnsköldsviks stadshus, bild från inflyttningen till nya lokalerna i kvarteret Kronan i mars 2015.
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Örnsköldsviks kommun
World file
278.01255796634512762
0
0
-278.01255796634512762
1897853.19289250299334526
Paradiskullen ski jump (K90) just outside of downtown Örnsköldsvik, Sweden
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).