Åsele kommun
| Åsele kommun Kommun | |
 Kommunhuset | |
 Åsele kommunvapen | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Västerbottens län |
| Centralort | Åsele |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Utbrutet | Dorotea kommun (1980) (Dorotea församling) |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 2 693 ()[1] |
| Areal | 4 543,62 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 4 223,45 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 320,17 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 0,64 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 64°09′N 17°21′Ö / 64.15°N 17.35°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Lycksele domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2791[3] |
| Anställda | 325 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2463 |
| GeoNames | 2724956 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Åsele kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Lappland i Sverige.
Genom inlandskommunen flyter Gideälven och Ångermanälven. Nationalparken Björnlandet finns i sydöstra lappmarken. Skogsbruket är den traditionella basnäringen, men har mer och mer ersatts av metallindustrin och åkerinäringen. Turistnäringen är växande.
Befolkningsutvecklingen har sedan 1970-talet varit negativ. Styret i kommunen har genomgående varit rött, med undantag för åren 2014 till 2018, då lokala partier styrde.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna Fredrika och Åsele. I dessa socknar bildades när kommunreformen 1862 genomfördes i Lappland 1874 landskommuner med motsvarande namn.
Åsele municipalsamhälle inrättades i Åsele landskommun 5 juli 1901 och upplöstes 1959 när Åsele köping bildades genom en ombildning av landskommunen.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]
Åsele kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom av en ombildning av Åsele köping. År 1974 införlivades Fredrika kommun och Dorotea kommun. År 1980 utbröts området som motsvarat Dorotea kommun och återbildades som egen kommun.[6]
Kommunen ingår sedan bildandet i Lycksele domsaga.[7]
Kommunen ingår sedan 2018 i Förvaltningsområdet för samiska[8], kommunnamnet på samiska är Sjeltien tjïelte [9].
Geografi
Kommunen ligger i södra delen av Västerbottens län och gränsar till kommunerna Sollefteå och Örnsköldsvik i Västernorrlands län samt kommunerna Dorotea och Vilhelmina i väster, Lycksele i norr och Bjurholm i öster, samtliga i Västerbottens län. Centralort är Åsele med 1 706 invånare som är kommunens enda tätort där 60,2 % av kommunens invånare bodde 2015.
Topografi och hydrografi
Landskapet präglas av ett kraftigt kuperat platåområde med höjder täckta av barrskog och omväxlande moränmarker som bjuder på myrar och sjöar. Den underliggande berggrunden består huvudsakligen av granit med inslag av ådergnejs. Stöttingfjället i norr är känt för sina stora myrområden och urskogar.
Mellan de kuperade höjderna sträcker sig huvudsakligen nordvästliga dalstråk, genom vilka Lögdån (Lögdeälven), Gigån (Gideälven) och Ångermanälven slingrar sig fram. I vissa dalstråk återfinns omfattande isälvsavlagringar, ofta täckta av högväxande tallskog. I det mångfacetterade myrområdet vid Yxsjö norr om Åsele finns en variation av kärr, blandmyr och sumpskog.
Den odlade marken är begränsad och återfinns främst kring Ångermanälven där jordarna är finsandiga.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
| Åsele kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
Björnlandets nationalpark med en av Sveriges värdefullaste urskogar är belägen i Åseles lappmark. Parken bildades 1991 och har tallskog och sumpskog med hänglav. Då inlandsklimatet är kärvt är floran artfattig. Området används också för renskötsel.[12]
Förutom nationalparken finns också 57 naturreservat i kommunen.[13]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Åsele-Fredrika församling.
Från 2016 indelas kommunen i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[14] – Fredrika och Åsele.
Tätorter
I Åsele kommun fanns vid tätortsavgränsningen 2015 endast en tätort, Åsele, som hade 1 685 invånare den 31 december 2016.[15]
Styre och politik
Styre
Åsele kommun var socialdemokratiskt styrt, med stöd av Vänsterpartiet, fram till valet 2014. Dess socialdemokratiska kommunalråd var Peter Lindström. Efter valet 2014 tog de båda lokala partierna Åselepartiet och Opinion över.[16] Åsele var då den enda kommunen i Sverige som styrdes av enbart lokala partier. Sedan valet 2018 styr Socialdemokraterna kommunen med stöd av Åselepartiet.[17]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | ÅSP | Anders Westman[18] |
| Förste vice ordförande | C | Sylvia Samuelsson[18] |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | O | ÅKL | ÅSP | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 16 | 6 | 5 | 1 | 2 |
| 30 | 86,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 1 | 21 | 10 | 6 | 1 | 2 |
| 41 | 89,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 22 | 9 | 6 | 1 | 2 |
| 41 | 90,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 1 | 18 | 6 | 3 | 1 | 2 |
| 31 | 88,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 1 | 19 | 6 | 2 | 1 | 2 |
| 31 | 89,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 18 | 6 | 2 | 2 | 2 |
| 31 | 87,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 20 | 6 | 2 | 2 | 1 |
| 31 | 85,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 17 | 7 | 2 | 3 | 2 |
| 31 | 82,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 16 | 5 | 5 | 1 | 2 | 2 |
| 31 | 84,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 13 | 7 | 6 | 1 | 2 | 2 |
| 31 | 80,87 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 3 | 13 | 5 | 7 | 1 | 1 | 1 |
| 31 | 79,57 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 14 | 6 | 4 | 2 | 2 | 1 |
| 31 | 79,22 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 16 | 11 | 2 |
| 31 | 80,53 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 9 | 5 | 11 | 3 | 1 |
| 31 | 82,36 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 12 | 6 | 1 | 9 | 1 |
| 31 | 81,23 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 11 | 5 | 5 | 2 |
| 25 | 75,84 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav tre tillhör Socialdemokraterna, tre Centerpartiet, två Åselepartiet och en Liberalerna.[19]
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Andreas From[19] |
| Vice ordförande | C | Jim Danielsson[19] |
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Miljö- och byggnadsnämnden | S | Erik Danielsson | C | Eva Strömberg |
| Valnämnden | ÅSP | Ulla Sundberg | C | Sylvia Schöne |
Valresultat 2018
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Åsele C | 41,97 % | 37,63 % |
| C | Åsele omland | 35,25 % | 28,48 % |
| ÅSP | Åsele omland | 17,69 % | 16,86 % |
| V | Åsele C | 8,71 % | 6,83 % |
| L | Åsele C | 3,25 % | 3,31 % |
| SD | Åsele omland | 2,55 % | 2,42 % |
| KD | Åsele omland | 2,14 % | 1,93 % |
| M | Åsele C och Åsele omland | 1,47 % | 1,43 % |
| MP | Åsele C | 0,42 % | 0,28 % |
| FI | Åsele omland | 0,27 % | 0,17 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Basen för näringslivet har traditionellt varit skogsbruket. Men sysselsättningsmässigt har skogsbrukets betydelse blivit allt mindre viktigt då metallindustrin och åkerinäringen vuxit till exempel är plåtbearbetningsföretaget ÅMV Production AB är ett av de större företaget i kommunen. Dessutom växer turistnäringen i och blir allt viktigare i kommunen.[20]
Infrastruktur
Transporter
Riksväg 90 följer Ångermanälven från söder genom kommunen, dessutom går även E45 och 92 genom området.[20] Samebyar har vinterbetesmarker i Åsele kommun vilket innebär att renar vistas på och kring vägarna.[21]
Utbildning
Åsele Centralskola och Fredrika skola är kommunens två grundskolor.[22] Gymnasieskola saknas i kommunen, men för studier i Vilhelmina och Lycksele kommuner är det möjligt att dagspendla.[23]
Sjukvård
I kommunen finns en sjukstuga, denna har samarbete med hälsocentralen i Dorotea kommun. Det är 10 mil till närmaste sjukhus, Lycksele sjukhus.[24] Men sjukstugan har öppenvård och dygnetruntverksamhet med fyra akutvårdsplatser.[25]
Befolkning
Demografi
Statistik
| Åsele kommun | |
| Könsfördelning | |
|---|---|
| Män | 52,4 % (2022) |
| Kvinnor | 47,6 % (2022) |
| Medelålder | |
| Män | 47,3 år (2022) |
| Kvinnor | 48 år (2022) |
| Hushåll | |
| Ensamstående | 53,3 % (2022) |
| Sammanboende | 42,8 % (2022) |
| Övriga hushåll | 4,0 % (2022) |
| Födelseland | |
| Sverige | 87,5 % (2022) |
| Utanför Sverige | 12,5 % (2022) |
| Källa:[1] | |
Befolkningsutveckling
Kommunen har 2 693 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 286:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Åsele kommun med 46,5 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[26]
| Befolkningsutvecklingen i Åsele kommun 1970–2020[26] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 5 297 | |||
| 1975 | 4 895 | |||
| 1980 | 4 719 | |||
| 1985 | 4 342 | |||
| 1990 | 4 114 | |||
| 1995 | 4 012 | |||
| 2000 | 3 624 | |||
| 2005 | 3 322 | |||
| 2010 | 3 039 | |||
| 2015 | 2 832 | |||
| 2020 | 2 805 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Befolkningssiffran för Dorotea kommuns område, som ingick i Åsele kommun mellan 1974 och 1979, ingår inte i den här tabellen. | ||||
Befolkningstäthet
Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 0,7 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km². Medelåldern i kommunen år 2016 var 47,6 år (varav 46,3 år för män och 49,0 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[27]
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 403, eller 14,02 % av befolkningen (hela befolkningen: 2 875 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 117, eller 3,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 499 den 31 december 2002).[28]
| Bakgrund den 31 december 2016 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Utrikes födda | 376 | 13,08 % | 199 | 177 |
| Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 27 | 0,94 % | 15 | 12 |
| Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder | 83 | 2,89 % | 41 | 42 |
| Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar | 2 389 | 83,10 % | 1 247 | 1 142 |
Utländska medborgare
Den 31 december 2016 hade 297 invånare (10,33 %), varav 168 män och 129 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[29]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Denna tabell redovisar födelseland för Åsele kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[30]
| Födelseland 31 december 2017[30] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land/världsdel | Antal | Andel | Andel i hela riket |
| 1 |  Sverige | 2 473 | 86,02 % | 81,45 % |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 96 | 3,34 % | 2,15 % |
| 3 |  Afghanistan | 38 | 1,32 % | 0,43 % |
| 4 |  Tyskland | 34 | 1,18 % | 0,50 % |
| 5 |  Thailand | 22 | 0,77 % | 0,41 % |
| 6 | Asien: Övriga länder | 21 | 0,73 % | 2,22 % |
 Eritrea | 21 | 0,73 % | 0,39 % | |
| 8 |  Finland | 20 | 0,70 % | 1,49 % |
 Syrien | 20 | 0,70 % | 1,70 % | |
| 10 |  Polen | 16 | 0,56 % | 0,90 % |
| 11 | Europa utom EU: Övriga länder | 11 | 0,38 % | 0,77 % |
| 12 | Afrika: Övriga länder | 8 | 0,28 % | 1,01 % |
| 13 |  Turkiet | 7 | align=right | 0,24 % || align=right | 0,48 % | |
| 14 |  Danmark | 6 | 0,21 % | 0,40 % |
| 15 | Nordamerika | 5 | 0,17 % | 0,38 % |
| Sydamerika | 5 | 0,17 % | 0,70 % | |
| 17 |  Norge | 3 | 0,10 % | 0,42 % |
| 18 |  Iran | 2 | 0,07 % | 0,73 % |
| 19 | Okänt födelseland | 1 | 0,03 % | 0,01 % |
| 20 |  Bosnien och Hercegovina | 0 | 0,00 % | 0,58 % |
 Irak | 0 | 0,00 % | 1,39 % | |
 Island | 0 | 0,00 % | 0,06 % | |
 / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 0 | 0,00 % | 0,65 % | |
| Oceanien | 0 | 0,00 % | 0,06 % | |
 Somalia | 0 | 0,00 % | 0,66 % | |
 Sovjetunionen | 0 | 0,00 % | 0,06 % | |
Hälsa
Kommunen hade 2015 landets tjockaste invånare och 24 procent var drabbade av fetma.[31]
Kultur
Kulturarv
Vid Torvsjön finns Torvsjö kvarnar, en av de vattendrivna anläggningar i norra Europas som fortfarande fungerar. Anläggningen som bland annat består av skvaltkvarnar, tröskverk och ett elverk förklarades som byggnadsminne 1972.[32] Utanför Fredrika finns en annan kvarn, Baksjölidens kvarnanläggning. Vid kvarnen, som är från 1860-talet, finns fornlämningar i form av fångstgropar.[33]
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält ett framåtvänt renhuvud och mellan dess horn blomman av en näckros (Nuphar Luteum), allt av guld.[34]
Diskussion om ett kommunvapen kom igång i början av 1950-talet. Man kom fram till att en ren skulle passa. Näckrosen kom till som ett särskiljande element från andra, likartade vapen. Det fastställdes 1955. Efter sammanläggningen 1974 kom vapnet ur bruk och man diskuterade ett nytt, gemensamt vapen. Efter delningen 1980 återtogs vapnet.
Se även
- Personer med anknytning till Åsele kommun
- Åsele kommunblock
Källor
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Om Lycksele tingsrätt (NAD)
- ^ ”SFS 2017:1292 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2017/1200-1299/d_3138194-sfs-2017_1292-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ Enligt kommunens webbplats
- ^ ”Åsele - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5sele. Läst 5 maj 2024.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Om parken - Björnlandets nationalpark - Sveriges nationalparker | Björnlandets nationalpark | Välj nationalpark” (på svenska). Sveriges nationalparker. http://www.nationalpark.se/park/bjornlandets-nationalpark/nationalparksfakta/. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/sok.html. Läst 5 juni 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 december 2014. https://web.archive.org/web/20141208232954/http://www.vk.se/1318454/den-nya-ledningen-i-asele-star-infor-manga-provningar. Läst 8 december 2014.
- ^ ”S och ÅP ska styra Åsele tillsammans”. SVT. 23 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/s-och-ap-ska-styra-asele-tillsammans. Läst 28 juni 2021.
- ^ [a b] ”Ledamöter i kommunfullmäktige”. Åsele kommun. https://www.asele.se/kommun-och-politik/politisk-organisation/kommunfullmaktige/ledamoter-i-kommunfullmaktige/. Läst 28 juni 2021.
- ^ [a b c] ”Ledamöter i kommunstyrelsen”. Åsele kommun. https://www.asele.se/kommun-och-politik/politisk-organisation/kommunstyrelsen/ledamoter-i-kommunstyrelsen/. Läst 28 juni 2021.
- ^ [a b] ”Åsele - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5sele. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Varning för renar på vägarna” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/nyheter/varning-for-renar-pa-vagarna/. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Grundskola” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/utbildning-och-barnomsorg/grundskola/. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Gymnasieskola” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/utbildning-och-barnomsorg/gymnasieskola/. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Sjukstugor och hälsocentraler i södra Lappland”. Region Västerbotten. 28 oktober 2021. https://www.regionvasterbotten.se/vara-arbetsplatser/primarvard/sodra-lappland. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Åsele sjukstuga hälsocentral - 1177 Vårdguiden”. 1177. https://www.1177.se/hitta-vard/kontaktkort/Asele-sjukstuga-halsocentral/. Läst 5 juni 2022.
- ^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Kommuner i siffror - Åsele kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2463®ion2=00. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 16 mars 2018.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Här är vi fetast i Sverige”. Västerbottens-Kuriren. 2 november 2012. Arkiverad från originalet den 12 april 2015. https://web.archive.org/web/20150412211217/http://www.vk.se/723848/har-ar-vi-fetast-i-sverige. Läst 12 april 2015.
- ^ ”Torvsjö Kvarnar” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/fritid-turism-och-kultur/kultur/torvsjo-kvarnar/. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Baksjölidens kvarnanläggning” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/fritid-turism-och-kultur/kultur/baksjolidens-kvarnanlaggning/. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 23 augusti 2009.
Externa länkar
- Åsele kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Åsele kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union..svg)
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Åsele Municipality in Västerbotten County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Marmelad
, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Åsele kommun
World file
179.16644843454716352
0
0
-179.16644843454716352
1843639.26075490773655474
Författare/Upphovsman: Benjamin Pollmann, Licens: CC BY-SA 3.0
landskap i Björnlandet nationalpark
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).