Holstein-Gottorpska ätten

Holstein-Gottorp

Holstein-Gottorpska ätten var ett furstehus, en gren av det tyska huset Oldenburg genom Fredrik I av Danmarks son Adolf av Holstein-Gottorp som fick Holstein-Gottorp (en del av hertigdömena Slesvig och Holstein) och därmed blev stamfader för ätten.

Holstein-Gottorpska huset hade direkt koppling till Vasaätten genom Karl IX:s dotter Katarina Vasa (gift med Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken) vars dotter Christina Magdalena av Pfalz-Zweibrücken (gift med Fredrik VI av Baden-Durlach) fick sonen Fredrik VII av Baden-Durlach. Fredrik VII:s dotter Albertina Fredrika av Baden-Durlach gifte sig med Kristian August av Holstein-Gottorp och var mor till Adolf Fredrik som valdes till kung av Sverige 1751.

Ätten Holstein-Gottorp var 1751–1818 (från Adolf Fredrik till Karl XIII) regenter i Sverige, 1814–1818 i Norge (Karl II), från 1762 till 1918 regenter i Ryssland (efter Romanov) och 1773–1918 i det tyska landet Oldenburg.

Regerande dynasti i Sverige

  1. Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp, kung av Sverige år 1751, död 1771.
  2. Gustav III, kung av Sverige från 1771, död 1792 (mördad av Jacob Johan Anckarström).
  3. Gustav IV Adolf, son till Gustav III, kung av Sverige 1792–1809 (avsatt).
  4. Karl XIII, bror till Gustav III, kung av Sverige från 1809, död 1818. (Adopterade Jean Baptiste Bernadotte.)

Släkttavla

Förenklade genealogier som visar härstamningen från Vasaätten till regenter av den Holstein-Gottorpska ätten och vidare till regenter av huset Bernadotte. Ingifta och syskon är ej med i uppställningen.

 
Gustav Vasa
kung av Sverige 1523–1560
 
 
 
 
 
Karl IX
kung av Sverige 1604–1611
 
 
 
 
 
Katarina Vasa
prinsessa av Sverige
pfalzgrevinna av Kleeburg 1615–1638
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Christina Magdalena av Pfalz-Zweibrücken
markgrevinna av Baden-Durlach 1659–1662
 
Karl X Gustav
kung av Sverige 1654–1660
 
 
 
 
 
Fredrik VII av Baden-Durlach
markgreve av Baden-Durlach 1677–1709
 
 
 
 
 
Albertina Fredrika av Baden-Durlach
furstbiskopinna av Lübeck 1704–1726
 
 
 
 
 
Adolf Fredrik av Holstein–Gottorp
furstbiskop av Lübeck 1727–1750
administrator av Holstein-Gottorp 1739–1745
kung av Sverige 1751–1771
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Gustav III
kung av Sverige 1771–1792
 
Karl XIII
kung av Sverige 1809–1818
barnlös
adopterade Karl XIV Johan
 
 
 
 
 
Gustav IV Adolf
kung av Sverige 1792–1809
 
 
 
 
 
Sophie Vasa
prinsessa av Sverige –1809
storhertiginna av Baden 1830–1852
 
 
 
 
 
Fredrik I av Baden
storhertig av Baden 1856–1907
 
 
 
 
 
Victoria av Baden
prinsessa av Baden
drottning av Sverige 1907–1930
 
 
 
 
 
Gustaf VI Adolf
kung av Sverige 1950–1973
 
 
 
 
 
Gustaf Adolf
arvprins av Sverige
 
 
 
 
 
Carl XVI Gustaf
kung av Sverige sedan 1973

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Greater royal coat of arms of Norway.svg
Royal coat of arms of Norway
Blason Dynastie Holstein-Gottorp.svg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0